Bedrägerier – ett snabbt växande hot mot svenska företag
Bedrägerier är idag det vanligaste brottet mot svenska företag och förändrasi en takt som oroar näringslivet. Nästan vart femte brottsutsatt företag anger att de drabbats av någon form av bedrägeri under det senaste året visar en kommande rapport Brottsbarometern 2025.
Bedrägerierna blir alltmer sofistikerade och svåra att upptäcka. Det handlar inte längre om enkla bluffar, utan om välplanerade upplägg där kriminella utnyttjar digitala sårbarheter och ibland tar sig in i affärsflöden. Utvecklingen går mot alltmer avancerade metoder, där kriminella både manipulerar leverantörskedjor – exempelvis genom falska bolag eller kapade fakturor – och använder social engineering för att vilseleda medarbetare att själva lämna ut information eller godkänna betalningar. Nya verktyg som AI gör det dessutom möjligt att skapa övertygande falska röster och videor (deepfakes), vilket används för att imitera chefer, leverantörer eller affärspartners och öka trovärdigheten i bedrägeriförsöken.
För företagen innebär det att hoten blir svårare att upptäcka och att förlusterna kan bli stora.
Bedrägerierna är inte längre enkla tillfällighetsbrott utan en del av en professionell, ofta internationell kriminalitet. För företagen innebär det att hoten blir svårare att upptäcka och att förlusterna kan bli stora – inte bara ekonomiskt utan också i form av förtroende och möjligheter att växa. Därför krävs både bättre stöd från samhället och att företagen själva höjer sin beredskap.
Att utsättas för bedrägeri handlar inte bara om en enstaka ekonomisk förlust. För många företag leder det till större kostnader för säkerhet och administration, behov av nya rutiner och ibland inköp av dyra experttjänster för att skydda sig mot nya angrepp.
Små och medelstora företag kan snabbt hamna i ett ansträngt läge när likviditet försvinner eller leveranser stoppas. I värsta fall kan ett lyckat bedrägeri hota hela verksamhetens framtid.
Konsekvenserna märks också på ett mer mänskligt plan – företagare och anställda vittnar om stress och oro för att bli lurade igen, och många väljer att inte anmäla av rädsla för att skada sitt varumärke eller för att de inte tror att polisen kan hjälpa.
Det är helt avgörande att det blir enklare och mer meningsfullt att anmäla – men också att rättsväsendet tar sitt ansvar.
När bedrägerierna blir alltmer professionella och svåra att upptäcka påverkas även viljan att växa och investera. Vissa företag avstår från expansion eller rekrytering. Samtidigt skapar kriminella aktörer en osund konkurrens genom att utnyttja bedrägerier för att pressa priser och ta marknadsandelar – något som missgynnar seriösa företag och hotar tilliten på marknaden.
Trots att bedrägerier är ett av de vanligaste brotten mot företag väljer många företagare att inte anmäla när de drabbas. Skälen är flera: det upplevs tidskrävande, man tvivlar på att polisen kan utreda brottet, och en del är rädda för att skada sitt varumärke om det blir känt att företaget har blivit lurat. Resultatet blir ett omfattande mörkertal som gör det svårt att få en korrekt bild av hur stora problemen är och var resurserna behövs mest. När brott inte syns i statistiken riskerar de att prioriteras ned och kriminella kan fortsätta agera i princip ostört.
Det är helt avgörande att det blir enklare och mer meningsfullt att anmäla – men också att rättsväsendet tar sitt ansvar. De fall där det finns tillräcklig information måste prioriteras, utredas och leda till lagföring. Att minska utrymmet för bedrägerier är ett gemensamt ansvar, utan det riskerar vi att den organiserade brottsligheten växer än mer.
