Ny rapport: Så ska den systemhotande brottsligheten stoppas
Den organiserade brottsligheten har blivit systemhotande. En ny rapport lyfter fram att företagen i hög grad är offer för kriminaliteten. ”Det är ju kriminaliteten vi ska åtgärda, inte de duktiga företagen”, sa Lena Furmark, välfärdspolitisk talesperson, vid ett seminarium.
Kriminaliteten har blivit en av vår tids största samhällsfrågor och den organiserade brottsligheten skadar både privatpersoner och företag. Utvecklingen är dessutom systemhotande, framgår av en ny rapport som skrivits av Lena Furmark, välfärdspolitisk talesperson. Slutsatserna i rapporten debatterades vid ett seminarium där både experter och politiker deltog.
Lena Furumark berättade att rapporten vill peka på välfärdsföretagens och näringslivets viktiga roll i brottsbekämpningen. I rapporten finns tips på hur företag kan jobba med frågorna.
– Vi har fortfarande mycket att lära oss om välfärdsbrott. Det kan handla om falska intyg, oriktiga uppgifter, överdrivna hjälpbehov och otillåten påverkan. Den allvarligaste formen är infiltration och otillåten påverkan på insidan av myndigheter och företag. Det är en systemhotande kriminalitet. I rapporten finns några exempel från politik, kommuner och myndigheter. Kriminaliteten tränger sig in i själva hjärtat av våra demokratiska arbetsformer i samhället och det är väldigt skrämmande.
Furmark: Stäng dörren för kriminella i välfärden
Lena Furmark uppgav att företag, själva driftsformen, används som brottsverktyg på olika sätt men hon underströk samtidigt att företag och företagare också är brottsoffer för den organiserade brottsligheten.
– Jag tycker det har gått oerhört långsamt att få ett nationellt politiskt fokus på de här frågorna. Det har blivit bättre men det förekommer fortfarande att begreppet välfärdsbrott används som slagträ i den politiska debatten där man vill minska antalet privata aktörer och ta hem verksamheten i egen regi. Offentlig drift är ju inte på något sätt ett skydd mot brott. Det är ju kriminaliteten vi ska åtgärda, inte de duktiga företagen.
Flera förslag
Lena Furmark presenterade också flera förslag till åtgärder för att hindra kriminella aktörer att få tillträde till den offentliga sektorns olika aktörer. Det handlar om upphandlingsformerna och om hantering av avtal, uppföljning och kontroll när man har en stor mångfald av utförare.
– En sak som vore rimligt är en högre straffskala för välfärdsbrott. Arbetsgivare borde också få större möjligheter till löpande bakgrundskontroller. Vi tycker också att om man är straffad för att ha bedrivit en kriminell verksamhet inom välfärden så ska man aldrig mer få sätta sin fot där. Det ska vara absolut nolltolerans, det ska vara näringsförbud för alltid, sa Lena Furmark.
Sara Persson, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten och en av paneldeltagarna, beskrev hur den systemhotande brottsligheten utvecklats.
– Utvecklingen har skett successivt och det har också skett stora hopp vid kriser när mycket pengar ska ut fort och man sätter kontrollerna på undantag. Till exempel i samband med flyktinginströmmen 2015 såg vi en stor expansion mot HVB-hem, flyktingboende och stödboende. Under covid-19 började man bedriva vårdverksamhet och vaccinationsmottagningar. Man är opportunist. Det går ju att göra mycket större vinster i företag jämfört med att utnyttja bidragssystemet som enskild person. Det krävs inte särskilt många oseriösa eller kriminella aktörer inom vården för att det ska få allvarliga konsekvenser för de som utsätts för de här aktörerna.
Sara Persson höll med om att löpande bakgrundskontroller är viktiga.
– Det kan ju handla om att personer som från början är seriösa upptäcker att det inte finns några kontroller och därför ser möjligheter till brott. Så det behöver vi också jobba med. Vi kan inte bara jobba mot den organiserade brottsligheten, sa hon.
Alla måste hjälpas åt
Johanna Mattsson, samordnare mot välfärdskriminalitet i Region Stockholm, menade att rättsväsendet blivit bättre på att hantera välfärdsbrotten.
– Men rättsväsendet kan ju inte lösa hela det här problemet på egen hand, utan det behöver vi ju alla göra tillsammans, sa hon.
Statssekreteraren Johan Höij, M, höll med om att företagen orättvist fått klä skott för kriminaliteten. Han menade att den organiserade kriminaliteten är bredare än så.
– Det är att göra det enkelt för sig att isolera frågan till bolag inom välfärden. Vi har ju strukturella problem inom socialförsäkringssystemet där vi vet att det finns organiserat kriminella som faktiskt har sin grundförsörjning. Det har ju ingenting med bolag att göra. Jag tror att om vi på riktigt ska åtgärda problemen så behöver vi ta bort de ideologiska skygglapparna. Att ta bort bolagen löser ju inte de stora problemen. Dessutom tappar vi kvaliteten i välfärden och äldres möjligheter att välja var man vill ha sin omsorg, sa Johan Höij.
Det finns hopp
Boel Godner, S, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, delade uppfattningen att den organiserade brottsligheten är systemhotande.
– Ska man ge några råd till företag så är det att tänka på till vem ni säljer och kolla noga vilka ni anställer. Alla som har ett företag behöver verkligen arbeta hårt med detta. Vi vill ha tillbaka bakgrundskontrollerna, dels vid anställning och dels under tiden som man är anställd, sa hon.
Lena Furmark menade att politiken har varit dålig på att lyssna på branscherna.
– Nu krävs ett systematiskt, faktagrundat och kunskapsbaserat brottsbekämpande arbete från myndigheter, näringsliv och upphandlande huvudmän tillsammans. Jag känner mig ändå ganska förhoppningsfull om att vi ska kunna få form på de här frågorna, sa Lena Furmark.
