Verkligheten i Stockholm talar för sig själv
Stockholmare möter nu längre vårdköer, färre valmöjligheter och en välfärd som blivit både dyrare och sämre under mandatperioden, skriver Lena Furmark, välfärdsexpert Svenskt Näringsliv, i en replik på DI debatt.
Vår rapport, Dyrare och sämre. Lärdomar från politiken i Stockholm mandatperioden 2022 - 2026, är en i raden av granskningar, från bland annat forskare, som visar att den snabba förändringen av sjukvården gjordes utan riktiga konsekvensanalyser. Då är det inte märkligt att flera samhällsdebattörer och intressenter granskar resultatet. Så även vi på Svenskt Näringsliv.
Därför har stockholmarna fått sämre vård
Faktum är att sedan 2022 har Region Stockholm och Stockholms stad genomfört en snabb avveckling av privata utförare inom olika områden. Det har beskrivits som att ”ta tillbaka kontrollen”, men konsekvenserna är tydliga: 380 vårdavtal har avslutats, över 140 vårdenheter har försvunnit och 13 av 38 vårdval har lagts ned eller försämrats. Det är fakta.
Att kritisera dessa beslut är inte att ”försvara fuskare”.
Resultatet syns i tillgängligheten. Antalet patienter som väntar på specialistkontakt har ökat från 58 800 till 71 100. Andelen operationer inom vårdgarantins tidsgräns har fallit från 86 till 77 procent. Köerna växer samtidigt som regionens sjukvårdskostnader stigit med 17 miljarder kronor. Det är svårt att kalla det en framgång.
Att kritisera dessa beslut är inte att ”försvara fuskare”. Oegentligheter ska alltid hanteras, men att använda enskilda fall för att misstänkliggöra hela den privata välfärdssektorn är inte seriöst. Den abortklinik som Tegnér lägger mycket fokus på är inte ens omnämnd i vår granskning. Privata aktörer har i decennier varit en del av och bidragit till innovation, kvalitet och valfrihet i välfärden. Det är en svensk välfärdsmodell som nu ifrågasatts i Stockholm.
Det är därför vi lyfter konsekvenserna av det så kallade Stockholmsexperimentet.
Det är också missvisande att antyda att rapportförfattarens bakgrund skulle diskvalificera analysen. Det centrala är inte vem som skriver, utan vad som hänt i Stockholm. Och utvecklingen är tydlig: kvaliteten har inte förbättrats, kostnaderna har ökat och invånarnas valfrihet har minskat.
Stockholm är landets tillväxtmotor. När välfärden försämras påverkar det inte bara patienter och brukare, utan också företagens möjligheter att rekrytera, växa och investera. Ett starkt företagsklimat kräver en välfärd som fungerar.
Det är därför vi lyfter konsekvenserna av det så kallade Stockholmsexperimentet. För att värna den modell som under lång tid tjänat Sverige väl. Den politik som nu bedrivs i Stockholm bör således fortsatt vara varning. Inte en förebild.
