Därför har stockholmarna fått sämre vård
Allt mer vård och omsorg i Stockholm drivs i egen regi. Nu visar en ny rapport att det går ut över vårdkvaliteten i storstadsregionen samt att vårdköerna förlängs. ”1970-talets politik var dålig på 1970-talet och den är dålig idag också”, säger politikern Kristoffer Tamsons (M).
Efter valet 2022 har både Region Stockholm och Stockholms stad genomfört en snabb avveckling av privata utförare i välfärden. I regionen har 13 av 38 vårdval lagts ned eller försämrats, 380 vårdavtal har avslutats och över 140 privatdrivna vårdenheter har försvunnit, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Nedmonteringen av privat vård har skett inom 14 specialistområden som tillsammans har stått för omkring 2,3 miljoner patientbesök.
Resultatet är minskad tillgänglighet och valfrihet, med försämrad kvalitet, längre köer och ökade kostnader.
Även om utvecklingen i Stockholms stad inte är lika lätt att mäta, konstaterar rapportförfattaren Stefan Stern, att kommunens kostnader har ökat och att villkoren för privata utförare har försämrats även där. Ett exempel är äldreomsorgen.
– Efter valet 2022 så har det varit politiska majoriteter i både region Stockholm och Stockholms stad som har avvecklat privata utförare inom välfärdstjänsterna och det har fått konsekvenser av olika slag. Vi kan se att kostnader, vårdköer och vårdklyftor påverkas negativt och att invånarnas valfrihet har begränsats, sa Lena Furmark, välfärdsexpert, under ett seminarium då rapporten diskuterades.
Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd i Region Stockholm, är skarpt kritisk:
– När vi summerar en mandatperiod med en ”tillbaka kontrollen-politik”, så kan vi konstatera att det har blivit mindre vård, det har blivit sämre och det har blivit dyrare.
Många exempel på återtagande
I Region Stockholm finns många exempel på återtagen verksamhet, som 1177, en stängd närakut vid Hötorget, en monopoliserad ambulans, akutläkarbil, ätstörningsvård och akut beroendevård. Psoriasisförbundet, som i 50 år drivit fyra mottagningar för 5 000 patienter, försattes i konkurs efter att avtalet avslutats.
Vänstergiren i regionen har också ett till ett stort kompetenstapp:
– Om man lägger ihop den förlorade erfarenhetsbasen under de här åren så är det 2400 år som har försvunnit även om några förstås har gått vidare till offentlig vård, säger rapportförfattaren Stefan Stern.
Han varnar för att den politik som nu genomförs i Stockholm kommer att bli ett nationellt projekt i nästa steg:
– En intressant sak är att mitt gamla parti S har gjort Region Stockholm och Stockholms stad till ett nationellt skyltfönster. Det är inte så konstigt, eftersom här bor 25 procent av patienterna och medborgarna, säger han.
Längre köer
Vårdköerna har snabbt blivit till ett problem för den politiska ledningen i Region Stockholm. När december 2022 jämförs med december 2025 har antalet patienter som väntar på operation eller annan åtgärd ökat med över 42 procent, visar rapporten. Bara i operationsköerna handlar det om 6 000 fler patienter. Antalet väntande på en första kontakt med specialist har samtidigt stigit från 58 800 till 71 100, alltså över 11 000 fler personer i kö – en ökning med 21 procent.
Ser man på perioden januari 2023 till januari 2026 har vårdköerna till åtgärd och operation vuxit med 26 procent. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar är 27 procent fler, medan antalet som väntat mer än 90 dagar på första specialistkontakt har ökat med 32 procent.
– Köerna i landet har minskat med 28 procent totalt. Det är bara en region där det har ökat och det är Stockholm, säger Stefan Stern.
Start på valrörelsen
Under debatten på seminariet märktes det att valrörelsen närmar sig. Representanten från det rödgröna styret i Stockholm stad, Arvid Vikman Rindevall (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden, menade till exempel, utan att gå in på några detaljer, att rapporten har många brister. Oppositionspolitikern Christoffer Fjellner (M), oppositionsborgarråd, Stockholms stad, kontrade bland annat med att peka på den misslyckade snöröjningen under årets kallaste och snörikaste period.
I Stockholm stad ökar också skulderna snabbt. Under 2025 steg de med över 1 miljard kronor och uppgick till totalt 85 miljarder. Skulden väntas nå 100 miljarder kronor under 2026.
För bara fyra år sedan låg stadens räntekostnader på 300 miljoner kronor. Prognosen för 2026 är 3 miljarder kronor – mer än vad hela förskoleverksamheten kostar, enligt rapporten.
Arvid Vikman Rindevall (S) pekar på de investeringar som har gjorts som en förklaring till den ökade skuldsättningen:
– Vi investerar i viktig infrastruktur för att få rent vatten, för att vi ska kunna bygga nya skolor och nya bostäder. I grunden så måste välfärden få kosta, för det tjänar vi in på när fler kan flytta till Stockholm, säger han.
Christoffer Fjellner (M) menar att det är ineffektivt att driva så mycket i egen regi, och att det är en av huvudförklaringarna till den höga skuldsättningen:
– Om man tappar greppet om ekonomin, så tappar man senare också greppet om välfärden, säger han.
Måste stoppa kriminaliteten
I Region Stockholm har Centerpartiet valt att samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Christine Lorne (C), ordförande i primärvårdsnämnden, Region Stockholm, försvarade under debatten de reformer som har genomförts. Dels menar hon att återtagandet av verksamheter inte är så omfattande som många vill göra gällande, dels är välfärdsbrotten ett stort problem:
– Vi ser svårigheter med ökad välfärdsbrottslighet. Om vi inte kan stävja det genom att göra förändringar där vi ser att det brister så kommer det att bli en total tillbakatagning, egen energi av allt. Och det vill ingen, säger hon.
Furmark: Stäng dörren för kriminella i välfärden
Kristoffer Tamsons (M) anser att det är ett svepskäl. Brottligheten finns över allt, även inom den offentligt drivna vården. I stället är han övertygad om att det handlar om ideologiskt motiverade beslut:
– Jag skulle säga att alla är förlorare på den förda politiken och det bekräftas återigen i rapporten. Jag tycker att detta visar att 1970-talets politik var dålig på 1970-talet och den är dålig idag också, säger han.
– Allt det arbete som mödosamt har gjorts med att öppna upp detta offentliga monopol som vi har haft i syfte att säkerställa mer valfrihet för patienterna, mer av mångfald för både patienter och valfrihet, mer av innovationskraft, mer av kvalitetsarbete skadas av en idé som handlar om att man ska ta tillbaka kontrollen.
