Stockholms välfärd har blivit dyrare och sämre
Efter valet 2022 har både Region Stockholm och Stockholms stad genomfört en snabb och omfattande avveckling av privata utförare i välfärden. Syftet var att ”ta tillbaka kontrollen” över välfärdens verksamheter. Resultatet är minskad tillgänglighet och valfrihet, med försämrad kvalitet, längre köer och ökade kostnader.
Svenskt Näringslivs återkommande mätningar i lokalt företagsklimat visar samtidigt att Stockholm tappat mark snabbare än andra delar av landet. Det är en oroande utveckling. Huvudstadsregionen har länge varit Sveriges tillväxtmotor och en försämring i företagsklimatet slår direkt mot hela landets konkurrenskraft.
Det politiska projektet att ”ta tillbaka kontrollen” har lyfts fram som ett skyltfönster och ett exempel för andra regioner. Vi ser också hur partier på nationell nivå nu talar i samma termer.
Mot denna bakgrund behöver konsekvenserna granskas. Hur har tillgänglighet, kvalitet och ekonomi påverkats i Stockholms stad och regionen? Vilka effekter får detta för invånare, företag och förtroendet för välfärden? Svenskt Näringslivs genomgång visar vilka följder den nya politiska inriktningen fått, en bild som bör mana till eftertanke även utanför Stockholm.
Under perioden 2022–2026 har regionen lagt ner eller försämrat 13 av 38 vårdval. 380 vårdavtal har avslutats. Som följd har över 140 privatdrivna vårdenheter tvingats bort och många patienter har fått se sin vårdgivare stängas.
Konsekvenserna syns tydligt i tillgängligheten. Antalet patienter som väntar på specialistkontakt har ökat från 58 800 till 71 100. Andelen operationer inom vårdgarantins 90 dagar har fallit från 86 till 77 procent. Det totala antalet personer i vårdkö har ökat med cirka 11 000 mellan 2023 och 2025 (december 2022 till december 2025).
Samtidigt har kostnaderna ökat kraftigt. Regionens sjukvårdskostnader har stigit med cirka 17 miljarder kronor sedan 2022. Det blir både dyrare och sämre.
Även i Stockholms stad ser vi försämrad kvalitet och ökade kostnader i kärnverksamheterna. Ersättningen till äldreomsorgen ökade 2023–2025 med 5,8 procent, medan kostnaderna steg med 13,7 procent, en nedskärning på omkring 8 procent. Dessutom har icke-valsalternativet gjorts kommunalt och flera privata äldreboenden har återtagits i offentlig drift utan påvisad kvalitetshöjning. Samtidigt ökar stadens skulder med 11–13 miljarder kronor per år och räntekostnaderna väntas stiga från 300 miljoner till 3 miljarder kronor mellan 2022 och 2026.
En fungerande skola, förskola, sjukvård och omsorg är grundläggande för ett konkurrenskraftigt samhälle. För företag som överväger etablering eller expansion i Stockholm är välfärdens kvalitet en viktig faktor för att locka investeringar, nyckelpersoner och kompetens.
Under flera decennier har den svenska modellen byggt på en kombination av offentliga och privata utförare. Det offentliga finansierar välfärdstjänsterna, men använder privata aktörer för att säkerställa kvalitet, innovation och effektiv resursanvändning.
Välfärdssektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. För att huvudstadsregionen fortsatt ska vara en plats där företag kan starta, växa och utvecklas krävs en välfärd som håller hög kvalitet och samtidigt främjar mångfald och valfrihet.
Ambitionen att ”ta tillbaka kontrollen” har hittills försämrat både kvalitet och tillgång till vård och omsorg i Stockholm. Det bör tjäna som ett varnande exempel innan liknande beslut fattas på fler håll.
