Den kriminella ekonomin slår mot företagen

Över hälften av företagen, 53 procent, har det senaste året blivit utsatta för brott, enligt Företagarpanelen från Svenskt Näringsliv. I Företagarpanelen svarar ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag på frågor om bland annat brott, sysselsättning och investeringar. Enligt undersökningen svarar 57 procent av företagen att de inte anmäler de brott som de utsatts för. Siffrorna är mest alarmerande vad gäller besöksnäring där motsvarande siffra är 70 procent och handel 69 procent.

– Att företagen inte anmäler brott generellt beror på att det oftast inte leder till någon åtgärd från polisens sida och att det tar lång tid att komma i kontakt med polisen. Vad gäller särskilt bedrägerier beror det också på att man känner sig dum för att man blivit lurad eller så är det inte bra för varumärket, säger Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag.

Bedrägerier mot företag har en koppling till den organiserade brottsligheten. Uppläggen skiftar men är ofta mycket komplexa, berättar hon.

– De kriminella studerar företaget noggrant. Det handlar om rutiner, vilka personer som tar de ekonomiska besluten och hur penningtransaktioner går till. De lär sig tonen i företagets korrespondens, så att de kan imitera företagets egna anställda, kunder och leverantörer.

I rapporten De dödliga bedrägerierna från Nationellt Bedrägericentrum analyseras kopplingen mellan bedrägeribrotten och det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige mellan 2018 och 2021. Rapporten visar att ungefär 48 procent av de personer som varit skäligen misstänkta för någon form av skjutvapenvåld även varit skäligen misstänkta för bedrägerier.

För att få framgång med det brottsbekämpande arbetet mot den grova organiserade brottsligheten måste kunskapen och förståelsen för hur den kriminella ekonomin, det kriminella ekosystemet och hur bedrägeribrottsligheten fungerar öka bland fler än bara de brottsbekämpande myndigheterna, menar Lena Nitz.

– Vi måste börja prata mycket mer om den kriminella ekonomin. Det handlar om att brottsvinster från bland annat bedrägeribrott återinvesteras i annan brottslighet och skapar våldsamma konflikter mellan kriminella nätverk.

– Det läge med våldsamma konflikter mellan kriminella som vi har i dag, med skjutningar och sprängningar, är mycket allvarligt.

”Ett nytt sätt att råna företag”

Ett av de drabbade företagen är UT Transport i Umeå. I april i år blev de utsatta för en så kallad vd-kapning.

– Jag hade varit ledig under påsken och därför inte varit på kontoret på några dagar. Men när jag kom tillbaka så fick jag en fråga från min ekonomiassistent om en faktura som jag skulle ha skickat till henne, berättar vd:n Ulrika Dorsch.

– Hon hade blivit fundersam, så hon hade mejlat en kontrollfråga till bedragaren. Det gick dock ganska enkelt för bedragaren att besvara frågan, då svaret på kontrollfrågan fanns i min mejl, vilken bedragaren hade tillgång till. Därför hade fakturan betalats.

Fakturan låg på 180 000 euro, vilket är cirka två miljoner svenska kronor och betalades ut till ett bolag i Polen.

– Det är egentligen ingen summa som sticker ut då vi ibland köper olika fordon för stora summor, men vi betalar aldrig på faktura. Och vi köper ingenting från utländska bolag.

När det stod klart att någon använt Ulrika Dorschs mejl för att skicka över fakturan tog företaget hjälp av en IT-säkerhetsexpert.

– Det var fruktansvärt obehagligt. Men efter att vi tagit hjälp fick vi reda på att det var en annan IP-adress som hade loggat in på mitt konto. Det var ju väldigt sofistikerat för det såg verkligen ut som att det kom från mig. Bedragaren hade även lagt in en regel i min mejl som gjorde att all korrespondens mellan min ekonomiassistent och bedragaren hamnade i en separat mapp och på så sätt blev ”osynlig” för mig i inkorgen.

Inte första gången

Det var dock inte första gången som Ulrika Dorsch blivit utsatt för brott.

– Men tidigare har det varit mindre brott som att det skickats uppmaning till kollegorna om att fylla på telefonkort och liknande. Då har det sett ut att vara från mig, men det är en annan mejladress som skickat.

Hon beskriver bedrägerier som ”den nya tidens brottslighet”.

– Jag tror att det här är fullständigt organiserat och att det är ett nytt sätt att råna företag. Jag tror att det kommer bli vanligare och vanligare.

Nu är vd-kapningen anmäld och polisutredningen pågår.

– Vi anmälde omedelbart bedrägeriet till banken och gjorde en polisanmälan. Ärendet är dock fortfarande inte avslutat, men vi vet så mycket som att bedragaren hade hunnit tömma kontot i Polen innan banken hade spärrat kontot. Det tog en hel vecka efter att anmälan var gjord tills att banken i Polen spärrade kontot.

Efter vd-kapningen har företaget ökat säkerheten.

– Bland annat har vi börjat med dubbelkommandon för att godkänna betalningar. Det måste alltså vara två personer som godkänner betalningar.

Även om det handlar om stora summor som företaget tvingas betala för att öka säkerheten så är det värt det, menar hon.

– Det är verkligen någonting som vi vill att andra företag också ska börja tänka på. Det är ju jätteviktigt och inte så vanligt att man skyddar sig på det sättet.

– Bedrägerier verkar vara väldigt vanligt då flera andra företagare jag pratat med också har blivit utsatta. Men det är ett stort problem att man inte pratar om det öppet och att många inte vågar anmäla.

Svårt för polisen att spåra

De kriminella aktörerna har olika sätt som de utför bedrägerier på mot företagare, menar Lena Nitz. Ett exempel som hon lyfter fram handlar om ett företag som utsatts för bedragare som manipulerat det interna systemet.

– I det fallet ändrades bankgirot i den interna mejltråden och det resulterade i att företaget betalade ut 1,9 miljoner kronor till ett privat konto.

Personen som mottagit pengarna blev sedan dömd för penningtvätt, men enligt Lena Nitz var det tydligt att den personen inte var hjärnan bakom för bedrägeriet.

– Det var ett kluster av personer som har olika roller och kompetenser som samarbetar. Någon är systemutvecklare och har god kunskap om datorer och programmering, en annan koordinerar alla de konton som pengarna överförs till och själva organisatören samordnar funktioner och arbetet. Har man inte själv den kunskap som behövs köper man in den tjänsten helt enkelt.

Det är en komplex struktur och det är otroligt svårt för polisen att spåra, menar hon.

– På samma sätt som man kan betala människor för att utföra skjutningar så kan man betala människor för att vara en del i ett bedrägeri.

Inleder ett samarbete

Enligt regeringen finns det uppskattningar som visar att den kriminella ekonomin omsätter runt 150 miljarder kronor per år. För att möta brottsutvecklingen har Svenskt Näringsliv inlett ett samarbete med Polismyndigheten.

– Det är fortfarande inte helt klart hur samarbetet ska se ut. Först måste vi identifiera vilka brottstyper vi ska börja med och sedan hur vi ska samarbeta kring dessa, säger Lena Nitz.

Företagen uppskattar att de varje år mister runt 5,5 miljarder kronor på grund av bedrägerier. Men trots att bedrägerierna är en stor finansieringskälla för de kriminella gängen finns det statistiska utmaningar, enligt Lena Nitz. Hon menar att det är problematiskt att polisen inte har tillräckligt många brottskoder för brott mot företag.

– Idag finns det förhållandevis lite kunskap om omfattningen av de brott som näringslivet utsätts för och de konsekvenser brottsligheten har för företagandet i Sverige. Om man inte vet hur omfattande brottsligheten mot företag är så är det svårt att veta hur man ska motverka den.

”En oroande utveckling.”

Brotten mot företagen har redan fått konsekvenser. Sex procent av företagen i Företagarpanelen uppger att de kan avstå från att investera på grund av brottsligheten, tre procent uppger att brottsligheten lett till att det kan bli svårt att hitta rätt kompetens. Dessutom menar fyra procent att brottsligheten kan få företagen att lägga ned sin verksamhet.

– Det här är en oroande utveckling. Ingen ensam aktör kan få bukt med den grova brottsligheten. Det krävs ett pärlband av insatser från politik och myndigheter till branscher och företag samt civilsamhälle. Vi är alla förlorare om de kriminella tillåts vinna, säger Lena Nitz.