Så infiltrerar kriminella företagen: ”En fråga för hela samhället”

Hot, utpressning och dolda påtryckningar mot företag är inte längre undantag – utan en bärande del av hur organiserad brottslighet verkar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. ”Det är en del av den kriminella infrastrukturen”, säger Lena Nitz, expert på brottslighet mot företag.

Det börjar ofta med en fråga som inte är helt oskyldig. En kontakt som inte är tillfällig. Beteenden som var för sig kan verka obetydliga – men som sammantaget syftar till att styra beslut, begränsa handlingsutrymme och tysta motstånd.

Så fungerar otillåten påverkan mot företag i praktiken, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv, som har tagits fram i samarbete med Polismyndigheten för att kartlägga hoten.

– Det här handlar inte bara om enskilda brott, ut är en del av den kriminella infrastrukturen, säger Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag på Svenskt Näringsliv.

– Subtil påverkan är en utbredd strategi som kriminella använder i syfte att inverka på företagsbeslut, tillägger hon.

Från opportunistiska brott till systematiska operationer

Rapporten bygger på registerdata över polisanmälningar, självrapporterad utsatthet från företag och kvalitativa djupintervjuer med drabbade företagare. Bilden som framträder är alarmerande: brottsligheten mot företag har professionaliserats.

Företagarna beskriver en tydlig förändring – från enklare, opportunistiska brott till välorganiserade och systematiska påverkansoperationer där legitima strukturer utnyttjas för att skapa inflytande och kontroll.

– Förskjutningen är gradvis, gränserna förflyttas steg för steg. En enskild händelse leder till anpassning, passivitet och normalisering, och i slutändan kan det påverka affärsbeslut, säger Lena Nitz.

Det kan handla om hot och meddelanden som skickas till anställdas privata telefoner dygnet runt. Om digital kartläggning av personal, där information används som utpressning. Om infiltration – där kriminella aktörer placerar insiders i företag eller myndigheter för att inifrån påverka beslut och dölja oegentligheter.

– Otillåten påverkan är inte en bieffekt av organiserad brottslighet. Det är en bärande del av hur den verkar, säger Lena Nitz.

Tystnaden kostar

Mörkertalet är stort, fastslår rapporten. Många företag väljer att inte anmäla, av rädsla för repressalier mot medarbetare. Och när anmälningar väl görs tenderar de att viftas bort.

– Det är lättare att förhålla sig till konkreta brott som stöld och inbrott än till den emotionella och psykologiska dimensionen av systematiska trakasserier, säger Lena Nitz.

Bland företagare i utsatta områden och branscher beskriver intervjupersonerna en gradvis förändring av tillvaron – och hur de stänger av emotionellt för att härda ut och anpassar sig till ett mer säkerhetsmedvetet liv.

Konsekvenserna är inte bara personliga. När företag tvingas tacka nej till uppdrag, dra ned på investeringar eller lägga resurser på skyddsåtgärder i stället för tillväxt får det direkta ekonomiska effekter.

– Konkurrensen snedvrids. Seriösa aktörer trängs undan. Nyetableringar och lokal utveckling hämmas – särskilt i de områden och branscher där brottsligheten redan är som mest framträdande, säger Lena Nitz.

– Det leder till osunda konkurrensförutsättningar och minskad vilja att anställa och investera, säger hon.

Krav till politiken

För att vända på utvecklingen bör otillåten påverkan införas som ett eget brott, enligt rapporten. Detta för att bättre spegla brottslighetens allvar och göra det möjligt att beakta helheten snarare än enskilda händelser.

En nationell funktion för att kartlägga och motverka otillåten påverkan mot näringslivet föreslås byggas upp inom Polismyndigheten. Samtidigt bör Brottsförebyggande rådet (BRÅ) få i uppdrag att ta fram en handbok för hur företag kan upptäcka och förebygga otillåten påverkan.

Och slutligen föreslås företag få bättre möjligheter att genomföra bakgrundskontroller – både vid rekrytering och under pågående anställning.

Fråga om totalförsvar

Rapporten är tydlig med att otillåten påverkan mot företag inte ska förstås som ett avgränsat problem vid sidan av annan brottslighet. Det är en del av en bredare utveckling där kriminella aktörer – och i vissa fall även utländska aktörer – försöker skaffa sig tillträde, inflytande och kontroll i den legala ekonomin.

– Att värna företag mot otillåten påverkan är inte bara en trygghetsfråga. Det är en fråga om tillväxt, tillit och motståndskraft i hela samhället – och en förutsättning för Sveriges beredskap och totalförsvar, säger Lena Nitz.