Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET29 juni 2018

Luddiga skattedomar förvirrar företagare

Osäkerhet och rättslig oklarhet råder kring internprissättning. Bland annat så redogör inte domstolar tillräckligt tydligt hur de kommer fram till att ett företag lämnar felaktiga uppgifter. I cirka en femtedel av de undersökta fallen saknas information överhuvudtaget, visar en ny rapport.

Joakim Wittkull, partner på Skeppsbron Skatt, i samtal med Andrea Meyer, Head of Tax på Hexagon.

Att det är svårt för företagen att förutse och hantera riskerna att drabbas av kostsamma skattetillägg i mål om internprissättning framkom tydligt i samband med ett seminarium på Svenskt Näringsliv.

Roger Persson Österman, professor i finansrätt vid Stockholms universitet, och Andreas Hansson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, presenterade en ny rapport om domstolarnas hantering av skattetillägg i mål om prissättning på koncerninterna transaktioner som sker över landsgränser och frågan kommenterades av en panel med representanter för kammarrätten, Skatteverket, rådgivare och företag.

– Företagen tycker detta är det mest besvärliga att hantera och lagstiftaren delar denna uppfattning. Vi har studerat regleringens utformning och kraven är otroligt höga, all information ska lämnas. Men det är inte uppgiftslämnandet som är under sanktion, utan att lämna oriktiga uppgifter. Men vad är en oriktig uppgift? Ytterst handlar det om värderingar, sa Roger Persson Österman.

Undersökningen utvisar att domstolarna i första hand brister i redovisningen av hur de har kommit fram till att en oriktig uppgift har lämnats. I nästan en femtedel av fallen redovisas detta inte överhuvudtaget, och i nära hälften av avgörandena saknas tillräcklig information i domen för att en utomstående bedömare ska kunna avgöra detta. Bristerna gäller också om och hur domstolarna har prövat om Skatteverket har uppfyllt det högre beviskrav som krävs för att påföra skattetillägg. I mer än tre fjärdedelar av avgörandena framgår det inte om domstolen har tagit hänsyn till det högre beviskravet och om Skatteverket har uppfyllt det.

Domstolarna har i samtliga fall där de har funnit att det föreligger skäl för en internprissättningskorrigering också funnit att en oriktig uppgift har lämnats. Detta är en indikation på ett schablonmässigt förhållningssätt. Slutligen finns enligt rapportförfattarna anledning att kritisera domstolarnas hantering av de så kallade befrielsegrunderna, särskilt mot bakgrund av uttalanden i lagförarbeten. I endast fyra respektive ett fall medgavs hel respektive delvis befrielse från skattetillägget av de 26 avgöranden i undersökningen i vilka domstolen fann att en oriktig uppgift hade lämnats.

Patricia Schömer, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm, påtalade att man måste komma ihåg att det är skillnad på skattetillägg och efterbeskattning och att dessa har olika syften. Skattetillägg är ett straff enligt Europakonvention.

– Mål om internprissättning är svåra men det sägs i förarbeten att detta inte hindrar att man påför skattetillägg. Det krävs därför att man gör en nyanserad bedömning, man måste ha eftertanke och se till att det sker en separat prövning av skattetillägget. Finns det grund att påföra skattetillägg ska det även göras en rejäl prövning om det kan befrias och i så fall även motiveras om det inte finns skäl för befrielse. Skatteverket kan också välja att enbart driva skattefrågan.

På frågan om vad som skulle kunna göras bättre menade Patricia Schömer att det inom domstolen finns en arbetsgrupp som arbetar med detta och med att förmedla hur man tänkt kring domar.

Tomas Algotsson, enhetschef, Skatteverket, förklarade att internprissättning handlar om att rätt skatt ska betalas i rätt land. En fråga som är viktig då uppemot 80 procent av världshandeln sker internt inom företag.

– På Skatteverket följer vi OECDs riktlinjer för internprissättning och vill inte hamna i en situation som Brasilien som har helt egna regler. Allt handlar dock inte om bedömningar. Det förekommer också andra typer av fel där det inte handlar om bedömningsfrågor såsom att företag avstår från ersättning eller inte fullföljer avtal.

Även Skatteverket har drivit en utredning i projektform för att bygga kompetens på området.

Andrea Meyer, Head of Tax på Hexagon, berättade att företaget har internprissättningsdokumentation för alla länder och inte fått någon justering i Sverige. Andrea Meyer bekräftade bilden av komplexiteten i frågan.

– Vilka data, vilka jämförelseobjekt och vilken metod ska användas? För oss är det våra data som är underlag för våra beslut.

Andrea Meyer påtalade att om en dom kring internprissättning leder till att mindre skatt ska betalas i land med högre bolagsskatt, som Tyskland, kan det ju knappast finnas några skatteincitament från företagen.

Mikael Hall, ansvarig partner för Transfer Pricing på EY, menade även han att detta är en svår fråga där det aldrig finns ett rätt svar.

– Skattetillägg påförs som regel i fall där den skattskyldige inte lämnat uppgift och detta gäller oaktat belopp och oaktat om man ansökt om prissättningsbesked. Befrielse från skattetillägg tillämpas dessutom väldigt sällan.

Mikael Hall gjorde även en internationell utblick. Ofta erkänner inte länder varandras beslut kring internprissättning vilket också visar på komplexiteten i frågan.

– När det kommer till sanktioner borde vi se på hur andra länder gör. Har man adekvat internprissättningsdokumentation ger detta i många länder ett effektivt skydd mot ytterligare sanktioner. Mot bakgrund av detta och lagförarbeten borde befrielse kunna ges betydligt oftare.

Joakim Wittkull, partner med inriktning på skatteprocesser på Skeppsbron Skatt, hävdade att det ofta saknas uppgift från domstolar om hur man värderat bevisning och hur man kommit fram till att det lämnats oriktig uppgift.

– När det gäller värderingen tar man i praktiken fram ett prisspann och lägger sig i mitten. En oberoende prissättning hade kanske hamnat högt eller lågt efter en förhandling och då är ju detta rätt pris. Detta visar att det inte finns exakta svar.

Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, summerade seminariet.

– Diskussionen visar hur komplexa dessa frågor är. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det av yttersta vikt att man kan förstå domstolens dom och utläsa såväl vilka prövningar och överväganden domstolen gjort som att utläsa hur domstolen tänkt. Av domarna framgår inte hur domstolarna kommit fram till att en oriktig uppgift lämnats, om Skatteverket uppfyllt sin bevisbörda och hur befrielsegrunderna har hanterats. Det är min förhoppning att rapporten och detta seminarium kan bidra till att stärka rättssäkerheten på området och det finns all anledning att följa utvecklingen i rättstillämpningen noga framöver.

Skatter
Skriven avAnders Ydstedt
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist