Ökad komplexitet ställer krav på specialisering i skattedomstolar
Skattelagstiftningen blir alltmer komplicerad och internationellt sammanflätad, vilket ställer högre krav på samtliga aktörer i skatteprocessen – inte minst på de domstolar som ska pröva målen. Hur kan och bör domstolarna anpassas för att klara de utmaningar globalisering, digitalisering och nya affärsmodeller ställer? Detta var temat för ett seminarium på Svenskt Näringsliv.
Katarina Bartels, moderator för seminariet och skattejurist på Svenskt Näringsliv, inledde seminariet med att prata om vikten av demokrati och rättssäkerhet, inte bara för att det är bra i sig utan dessutom en förutsättning för god ekonomisk tillväxt.
Är dagens domstolsorganisation tillräckligt rustad för att hantera framtidens skattemål, eller är det dags att överväga en specialisering?
Roger Persson Österman, Professor i finansrätt, Stockholms universitet inledde med att beskriva utmaningen. Antalet skattemål har minskat kraftigt samtidigt som komplexiteten i målen ökat. EU-skatterätten och internationaliseringen har blivit mer och mer betydande med sina speciella rättskällor och tolkningsmetoder samtidigt som intresset hos de nya jurister som söker domarbanan i förvaltningsrätter idag är i mindre mån än tidigare intresserade av skattejuridik.
Det finns olika möjligheter att öka specialiseringen, såsom att ha en specialdomstol, att öka specialiseringen i befintliga domstolar eller att begränsa antalet domstolar som hanterar skattemål. Persson Österman pekade på flera fördelar med specialdomstolar, såsom möjligheten att upprätthålla hög specialkompetens, bättre underlag för prejudikatbildning och öka den skattskyldighetsförtroende för processen. Samtidigt lyfte han upp exempel på nackdelar, bland annat att den allmänna kompetensen i domarkåren minskar.
Summerat föreslog Persson Österman först att som ”god svensk försöka hitta en lösning i mitten”. Efter diskussionen justerade han sin uppfattning och föreslog en mjukstart som sedan utvärderas. På det viset kan man få en reform som lever länge.
Komplicerade och tidskrävande mål
Anders Nyquist, skatteexpert, gav sitt perspektiv utifrån erfarenhet från både förvaltningsrätten och som ombud i skatteprocesser.
Skatteverket är en mycket resursstark och specialiserad part i domstol, med cirka 300 skatteombud som har stöd från rättsavdelningen. Om den som överklagar har resurser använder den sig av ett biträde med särskild specialistkompetens. Skattemålen är ofta komplicerade och tidskrävande.
– Förvaltningsrätterna och kammarrätterna hade 8 170 respektive 2 435 skattemål under 2025, vilket utgör cirka fem respektive sex procent av totala antalet mål. Det som sticker ut är att förvaltningsrätterna bara lägger fem procent av sin arbetstid på skattemålen. Av den tiden är det bara en femtedel av tiden som utförs av en domare.
– En utredning 2014 angav att det krävs 750 skattemål per domstol och år för att upprätthålla domstolens kompetens på skatteområdet. Det är bara fyra av tolv förvaltningsrätter som har så pass många skattemål. En av förvaltningsrätterna hade bara ca 50 skattemål under 2025.
Patricia Schömer, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm, bekräftade bilden av att det är färre men mer komplexa mål. Ser man på statistiken är det få mål på de mindre domstolarna.
– Jag hade förr en hög med enklare mål som jag sparade till nya fiskaler för att träna på men dessa mål finns inte längre.
– En viss specialisering är nödvändig för att upprätthålla kompetens och förtroende. Ombud och Skatteverk är mer specialiserade. Vi behöver också specialisera oss för att hålla jämna steg med parterna. Jag tror inte på en skattedomstol men vi måste titta på de mindre. De minsta förvaltningsrätterna borde inte ha skattemål. Det handlar om att upprätthålla förtroende för domarna.
Skattemålen kräver fortbildning
Anders Bengtsson, kammarrättslagman, berättade att det är stora krav på att förstå ekonomi, internationella regler och speciella processregler. Skattemålen kräver fortbildning. Det är ett enormt arbete att hålla sig a jour bara med momsregler.
– När jag började 2007 i Göteborg fanns experter på moms, fastighet, med mera. Kompetensen tunnas ut när det inte kommer in ny kompetens. De nya jobbar kanske 5-7 procent med skattemål och det räcker inte för att upprätthålla kompetens.
– Jag var tidigare inne på mer samordning och ett nationellt gemensamt ansvar. Men tiden har sprungit ifrån denna möjlighet. Det som händer nu är att skattemålen trängs ut av ärenden med kortare ledtider. Skattemålen kräver längre tid.
Vinster med specialisering är att det blir mer insatta domare och att rekrytering underlättas. Det är svårt att rekrytera en skattespecialist som sen ska jobba med annat 95 procent av tiden. Med specialisering blir det möjligt att skapa prejudikatbildning och vi får en utbildningsinsats för framtida domare.
Mats Andersson, f.d justitieråd, numera ledamot i Lagrådet samt senior advisor på Advokatfirman Schjødt, framhöll att det inte är ovanligt i andra länder att ha specialdomstolar, exempelvis har man det i Storbritannien.
– Vi har stora utmaningar i samhället idag som tar allt mer resurser. Gör man en sak många gånger blir man bättre. Dagens teknik kan underlätta specialisering och vi kan skapa attraktivare arbetsplatser. Stärk domstolarna i första instans vilket länge varit ett mål i samhället.
