Gymnasiekommission ska råda bot på kompetenskrisen

Svenskt Näringsliv tillsätter en gymnasiekommission. Näringslivsföreträdare och experter lägger fram förslag om gymnasiets framtida inriktning för att få bukt med företagens kompetensförsörjning. Arbetet kommer att ledas av Saabs koncernchef Håkan Buhske, och slutrapporten beräknas läggas fram i slutet av 2018 eller i början av 2019.

– En väl fungerande kompetensförsörjning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Gymnasiet har en nyckelroll i utbildningssystemet som en brygga från grundskolan till högre studier eller in i yrkeslivet. Ändå lyser de mer långsiktiga visionerna med sin frånvaro. Och det nödvändiga helhetsgreppet saknas, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Magnus Larsson, som driver it-företaget Expander Business Consulting, ingår i Gymnasiekommissionens arbetsteam. Han är tydlig med att skolan behöver förändras i en ny riktning.

– Gymnasieskolan är en produkt för 50 år sedan, och den är byggd som världen såg ut då. Problemet är att världen har förändrats enormt sedan dess.

Som representant för näringslivet ser han enorma utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen.

– Företag får inte tag i folk helt enkelt. Matchningen fungerar inte när gymnasister ska ut i samhället. Alla vill jobba med sådant som de tycker är roligt, även om behoven inte finns. Det finns ett fundamentalt fel. Vi behöver se över hela systemet.

– Jag träffar många företag i många branscher och alla har samma utmaningar. I it-branschen, där jag driver företag, saknas det 70 000 personer till 2022. Det är klart att det är allvarligt.

En annan siffra som visar på problemets vidd är den för dataanalytiker. Globalt finns det omkring tre miljoner dataanalytiker, men det behövs tolv miljoner, berättar han.

– Det säger lite om hur snabbt det går, säger han.

Enligt Magnus Larsson är grundproblemet att skolan och samhället i stort lever i olika verkligheter.

– Skolan ska förbereda eleverna för samhällets utmaningar. Men som sagt, det finns ett fundamentalt fel. Skolan måste bli mycket mer adaptiv än den är idag. Om inget drastiskt görs kommer glappet bara att växa, och det kommer att gå fort, säger han.

Tobias Krantz har tidigare varit ledamot i Skolkommissionen och hade i uppdrag att ge perspektiv också på gymnasiet.

– Men vi i Skolkommissionen lyckades inte leverera någonting tillräckligt tydligt eller visionärt på den punkten. Det jobbet återstår att göra. Debatten om gymnasiet måste få nya idéer, som kan följas av handling. Förändringstakten i den globala ekonomin är hög. Näringslivets röst måste höjas. Därför tillsätter vi nu Gymnasiekommissionen, säger han.

Det finns att göra, gymnasieskolan står inför stora utmaningar. Hur ska den förhålla sig till den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och robotiseringen? Hur ska samspelet och arbetsfördelningen mellan skola och näringsliv se ut?

– Hur ska gymnasiet vara relevant för de behov som finns på dagens och framtidens arbetsmarknad? Det är exempel på frågor som kommissionen kommer att analysera och lägga förslag kring, säger Tobias Krantz.

Gymnasiekommissionens arbete finansieras av Svenskt Näringsliv, men arbetar fristående och ledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.