Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola
Svensk förskola har i internationella mått länge varit en förebild. Den varit avgörande för barns utveckling, jämställdhet och arbetsmarknad och framhålls idag även som en central insats för att blanda annat utjämna livsvillkor och motverka utanförskap. Sverige investerar stora resurser till förskolan och har hög inskrivningsgrad, samtidigt pekar flera indikationer nu på sjunkande kvalitet. Inte minst i socioekonomiskt utsatta områden och i stora barngrupper med begränsande förutsättningar för personalen.
I rapporten belyser författaren Christian Eidevald att problemen är bredare än debatten om resurser och barngruppernas storlek. Förskolans uppdrag är otydligt och omfattande, med mål som ibland är motsägelsefulla. Politiska satsningar följs sällan upp på ett sätt så att effekterna för barns välmående och lärande blir synliga. Styrningen präglas av byråkratisering och fokus på mätbara nyckeltal snarare än processkvalitet. Samtidigt har förskolan fått allt fler uppdrag, vilket bidragit till en pressad profession med brist på utbildad personal och höga sjukskrivningstal.
För att vända utvecklingen krävs tydligare riktning, stärkt metodstöd och styrformer som frigör professionens kraft. Fem vägar framåt som föreslås är:
Färre och tydligare mål i läroplanen.
Stärkt pedagogiskt ledarskap.
Mindre kontroll och mer stöd till kvalitet.
Uppföljning som fångar barns faktiska erfarenheter.
En nationell kunskapsstruktur för forskning och utveckling.
Förändringen handlar inte om att göra mer utan om att göra annorlunda – att flytta resurser från administration till kvalitet och basera utvecklingen på forskning. Först då kan förskolan fullt ut bli den investering i barns framtid och samhällets välstånd som den har potential att vara.