Svenska fjärdeklassares läsförståelse - trender och förklaringar
Den här rapporten, skriven av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, analyserar det svenska utfallet i PIRLS, samt hur resultaten samvarierar med olika undervisnings- och bedömningsmetoder.
I PIRLS 2021 föll Sverige resultat kraftigt, tillbaka till 2011 års nivåer. Samtidigt tycks betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund ha ökat.
Bilden av en läs-kris behöver dock nyanseras. Elever med svensk bakgrund presterade lika väl i PIRLS 2021 som i PIRLS 2016 och 2001, när Sverige hade högst resultat av alla deltagande länder. Andelen avancerade läsare i gruppen har nästan fördubblats sedan 2011. Bland elever som alltid talar svenska hemma har betydelsen av socioekonomisk bakgrund inte heller ökat.
Kunskapsfallet mellan PIRLS 2016 och 2021 – samt den ökande betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund – förklaras istället huvudsakligen av den förändrade demografin, möjligtvis i kombination med pandemins effekter.
Detta är relevant, eftersom det också visar sig att olika grupper svarar olika väl på olika insatser. En åtgärd som verkar ha särskilt positiv effekt för många elever är träning i avkodning av ljud och ord. Denna slutsats ligger i linje med forskningen om phonics, som innebär systematisk träning i avkodning av ljud, bokstäver och ord samt kopplingen mellan dem.
Dessvärre är Sverige det land med lägst andel elever som får träning i avkodning, av alla länder som inkluderas i jämförelsen: endast 23 procent av eleverna undervisas av lärare som uppger att de gör detta minst en gång i veckan. Ökad användning av phonics förefaller därför vara en prioriterad fråga att studera vidare om man vill förbättra läsförmågan i svensk skola.
