TIMSS 2023 - Sveriges resultat, studiero och huvudmannaskap

Den här rapporten analyserar svenska elevers prestationer i TIMSS 2023, jämfört med elever i tidigare undersökningar och i andra länder. Den studerar också betydelsen av studiero för resultaten (och självförtroende) bland svenska elever samt hur elever i fristående respektive kommunala skolor presterar. Rapporten är skriven av Gabriel Heller Sahlgren.

• Efter ett kraftigt fall mellan 1995 och 2011 har resultaten återhämtat sig betydligt. När hänsyn tas till demografiska förändringar till följd av invandringen når Sverige resultat ganska nära nivåerna från 1995, speciellt i matematik. Andelen högpresterande elever med svensk bakgrund är faktiskt tillbaka på 1995 års nivåer i bägge ämnen.
• Sverige når idag den internationella toppen, särskilt bland elever med inhemsk bakgrund. I matematik presterar dessa elever bäst utanför Ostasien (och Singapore), medan de i naturvetenskap når vissa av dessa länders nivåer: elever med svensk bakgrund presterar lika bra som motsvarande elever i Sydkorea. Andelen högpresterande elever i denna grupp och ämne är lika hög som i både Japan och Sydkorea.
• Det finns fortfarande utmaningar, speciellt i naturvetenskap, där betydelsen av demografin slår igenom hårdare. Sverige har bland de största skillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund bland deltagande länder i bägge ämnen. Men även när man inkluderar elever med utländsk bakgrund når Sverige höga nivåer i årskurs 8.
• Elevprestationerna i årskurs 4 har också haft en positiv utveckling över tid och andelen högpresterande elever har ökat tydligt. Även i årskurs 4 har Sverige dock bland de största skillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund bland deltagande länder.
• Även om elevprestationerna är respektabla internationellt sett även i årskurs 4 presterar svenska elever bättre relativt sett i årskurs 8. Detta understryker vikten av att förbättra den generella kvaliteten på utbildningen i tidiga årskurser, för att på så sätt möjliggöra ännu högre prestationer i slutet på grundskolan.
• Studiero har en positiv effekt på elevers prestationer och självförtroende i både årskurs 4 och 8, när man enbart jämför hur en och samma elev presterar i olika ämnen (och delämnen) beroende på vilken studiero de upplever i klassrummet och samtidigt justerar för lärar- och ämneseffekter.
• Sverige ligger nära det internationella snittet vad gäller studiero sett över alla ämnen i snitt, men långt efter länder som Japan och Sydkorea. Det finns således potential att höja resultaten ytterligare genom att stärka studieron.
• Elever i fristående skolor presterar bättre än elever i kommunala skolor i både årskurs 4 och årskurs 8, efter kontroll för elevers bakgrund och andra relevanta faktorer.
• Sammantaget tyder resultaten på att den svenska skolan har förbättrats markant och nu presterar väl över lag. Med ett ökat fokus på kunskaperna i tidiga årskurser, förbättrad studiero och riktade insatser bland elever med utländsk bakgrund skulle Sverige kunna förbättra sin position ytterligare i framtida undersökningar.