Industri

Inom den svenska industrin sker omfattande satsningar och investeringar på grön omställning. Med ambitiösa mål för fossilfrihet och klimatnytta spelar industrier som cement, skog och stål en viktig roll i samhällets omställning till en mer hållbar ekonomi. Tack vare digitalisering, automation och modernisering tar företagen viktiga steg för att minska sitt klimatavtryck och samtidigt skapa en grön ekonomisk tillväxt.

Foto: Juan Jose Napuri

Så bidrar industrin till den gröna omställningen

De senaste åren har företag i industrin tagit viktiga initiativ inom dessa områden:

  1. 1.
    Gotland kan få världens första klimatneutrala cementfabrik. Cementas anläggning i gotländska Slite är en av Europas mest moderna och miljöanpassade cementfabriker. Redan 2030 ska anläggningen samla in mer utsläpp än den släpper ut. Den färdiga CCS-anläggningen ska kunna fånga in och lagra 1,8 miljoner ton koldioxid årligen vilket motsvarar 3 procent av Sveriges samlade utsläpp.1
  2. 2.
    Satsning på fossilfritt stål i Boden. Företaget H2 Green Steel planerar att bygga en anläggning för fossilfri stålproduktion i Boden. Målet är att minska koldioxidutsläpp genom att reducera järnmalm med grön vätgas i stället för kol. Teknikskiftet beräknas resultera i 95 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell stålproduktion. H2GS planerar att påbörja kommersiell produktion år 2025, med ambitionen att producera fem miljoner ton grönt stål årligen redan 2030.2
  3. 3.
    Världens första biometanolanläggning i Mönsterås. Övergång från fossila bränslen till biodrivmedel har gjort det lättare för skogsindustrin att minska sitt klimatavtryck. Skogskoncernen Södra invigde i början av 2020 världens första biometanolanläggning, som använder råmetanol från tillverkningsprocessen i Södras massabruk och årligen producerar 5 250 ton biometanol.3
  4. 4.
    Eldriven och automatiserad gruvborrning. Många gruvor runt om i världen använder automatiska borrmaskiner som drivs av diesel. Det leder till utsläpp som påverkar klimatet och försämrar arbetsmiljön för operatörerna. Boliden, Epiroc och Technology/ Mine automation inledde 2017 ett gemensamt projekt för att ersätta den befintliga manuella spränghålsborrningen i Aitikgruvan i Gällivare med en helautomatiserad och eldriven spränghålsborrning.
  5. 5.
    Sågspån blir förnybar diesel och bensin. På Pyrocells anläggning i Gävle samarbetar sågverket Setra Kastet och Preem för att ta fram icke-fossil pyrolysolja från skogens restprodukter. Pyrolysoljan omvandlas till förnybar bensin och diesel vid Preems raffinaderi i Lysekil. Målet är att Pyrocells anläggning ska producera cirka 25 000 ton pyrolysolja per år, motsvarande 17 900 bilars årsförbrukning.

Vad har industrin för klimatpåverkan?

Den svenska cementindustrin står för 4 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser.4 Medan cementindustrin fasat ut mycket av kolkraften, står uppvärmningen av råmaterial till det som ska bli cement fortfarande för 40 procent av branschens utsläpp. Resterande utsläpp, nästan två tredjedelar, utgörs av oundvikliga processutsläpp i förädlingsprocessen.5

Järn- och stålindustrin är en resurs- och energikrävande verksamhet med stor påverkan på miljön och klimatet. Under 2019 stod stålindustrin för 12 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige.6

Fossila utsläpp från skogsnäringen motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter CO2e/år. Näringens samlade klimateffekt är dock positiv, då de trävaror, fiberbaserade produkter och förnybar energi som industrin förädlar reducerar fossilanvändningen.7

Gruv- och mineralnäringen är en betydande källa till utsläpp av växthusgas. Brytningen och bearbetningen orsakar utsläpp motsvarande 7–9 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.8

Även om Sverige inte utvinner olja står petroleum- och biodrivmedelsbranschen för 50 procent av landets samlade utsläpp av växthusgaser.9

Industrins klimatmål

Det svenska företaget Cementa producerar 85 procent av cementen på den svenska marknaden och har därmed en stor möjlighet att påverka sektorns koldioxidutsläpp. För att minska utsläppen satsar företaget på tekniken CCS (carbon capture and storage) som fångar upp koldioxidutsläpp och lagrar det i berggrunden.10

Svensk stålindustri har som mål att ha fossilfri stålproduktion 2045. Stål som produceras i Sverige har i en internationell jämförelse redan idag ett lägre klimatavtryck, vilket talar för att mer stål borde tillverkas i landet. Fokus för industrins klimatarbete är att minska utsläppen från själva produktionen.

Skogsindustrin har tre mål till 2030: 1) marknaden för träprodukter ska öka och minst 50 procent av alla nya bostäder byggs med trästomme, 2) ökade investeringar från näringsliv och samhälle i forskning, innovation och demonstrationsanläggningar, samt 3) inga fossilfria drivmedel används i arbetsmaskiner i skogsindustrin eller i skogsbruket.11

Den svenska gruvnäringen har satt upp ambitiösa mål för fossilfrihet. Gruvprocessen ska senast 2035 vara fossilfri och tio år senare ska det även vara fallet för efterföljande processteg.12 Initiativet visar redan lovande resultat, framför allt i brytningsprocessen. Men mycket återstår att göra, inte minst för att uppnå fossilfria förädlingsprocesser.

Petroleum- och biodrivmedelsbranschens koldioxidutsläpp ska minska med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Till dess ska branschens egna verksamheter i form av depåer och stationer vara klimatneutrala och drivas med förnybar el. Femton år senare, 2045, ska slutmålet om en klimatneutral konkurrenskraft inom petroleum- och drivmedelsindustrin vara uppnått.13

Källor

  1. 1.
    Fossilfritt Sverige & Cementa (2018), Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Cementbranschen
  2. 2.
    H2 Green Steel (2023), Hemsida
  3. 3.
    Södra (2020), ”Södra först i världen med fossilfri biometanol”
  4. 4.
    Fossilfritt Sverige & Cementa (2018), Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Cementbranschen
  5. 5.
    Svenskt Betong (2017), Betong och klimat – En rapport om arbetet för klimatneutral betong
  6. 6.
    Jernkontoret (2020), Klimatfärdplan – Sammanfattning och uppföljning 2020
  7. 7.
    Skogsindustrierna (2022), Svensk skogsnärings klimateffekt
  8. 8.
    Internationella Energimyndigheten (2021), The Role of Critical World Energy Outlook Special Report Minerals in Clean Energy Transitions.
  9. 9.
    Fossilfritt Sverige & Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2020), Färdplan för klimatneutral konkurrenskraft: Petroleum- och biodrivmedelsbranschen
  10. 10.
    IEA (2022), ”Cement”
  11. 11.
    Fossilfritt Sverige & Skogsindustrierna (2018), Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Skogsnäringen
  12. 12.
    Svemin (2022)
  13. 13.
    Fossilfritt Sverige & Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2020), Färdplan för klimatneutral konkurrenskraft: Petroleum- och biodrivmedelsbranschen

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist