Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle

Svenskt Näringsliv vill att dagens och morgondagens företag ska ha de bästa förutsättningarna att starta, driva och utveckla sin verksamhet. Sverige ska ha högre tillväxt än andra länder och det svenska näringslivet ska växa snabbare än globala konkurrenter. Vi ska bli bäst på kunskap och innovation och attrahera fler investeringar. Sverige ska vara en välfungerande marknadsekonomi med goda relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Så bygger vi vårt fortsatta välstånd.

Svenskt Näringsliv vill bidra till ett samhälle som fullt ut bygger på principerna om demokrati, rättsstat, äganderätt och näringsfrihet. Det är grunden för en fri företagsamhet som banar väg för ett öppet, hållbart, inkluderande och framgångsrikt samhälle. Ett Sverige som är ännu bättre att leva i, nu och i framtiden.

För ett Sverige som jobbar

Ju fler timmar Sverige jobbar, desto större är möjligheterna att stärka vår konkurrenskraft, öka tillväxten och klara att finansiera de utmaningar vi står inför. När fler dagar går till arbete och färre till frånvaro ökar dessutom företagens förmåga att växa och anställa. Efter flera år med låg tillväxt behöver svensk ekonomi så många arbetade timmar som möjligt, inte avskaffat karensavdrag eller generell arbetstidsförkortning genom lagstiftning eller centrala avtal.

Vanliga frågor om arbetstidsförkortning

Jobbar svenskar mer än andra?

Nej, i Sverige jobbar vi färre antal timmar än i många jämförbara länder. Faktum är att bara Norge, Danmark och Tyskland har kortare årsarbetstid än Sverige av alla OECD-länder.

Källa: Ekonomifakta /OECD.

Hur mycket arbetar vi i Sverige?

Den faktiska arbetstiden per anställd är 1 431 timmar per år, vilket motsvarar 28 timmar per vecka. Den teoretiska arbetstiden för en heltidsanställd i Sverige är 40 timmar per vecka, vilket motsvarar 2 080 timmar per år. När ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro räknas bort, uppgår alltså den faktiska arbetstiden per anställd till 1 431 timmar per år.

Källa: Ekonomifakta/OECD.

Hur mycket jobbar man i andra länder som Norge, Danmark och Tyskland?

Årsarbetstiderna i Norge, Danmark och Tyskland är 1 407, 1 379 och 1 331 timmar vilket är marginellt mindre än i Sverige där vi jobbar 1 431 timmar per år.

Källa: Ekonomifakta/OECD.

Hur mycket skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar kosta Sveriges ekonomi?

Beräkningar visar att en sådan reform kan minska BNP med drygt 500 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 8,1 procent av BNP eller cirka 49 000 kronor per person och år. En växande ekonomi är avgörande för att Sverige ska kunna göra nödvändiga investeringar i energi, välfärd, infrastruktur och klimat. Om arbetstiden minskar krymper ekonomin och därmed möjligheten att lösa samhällsutmaningar.

Källa: Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning, Svenskt Näringsliv.

Varför är lagstadgad arbetstidsförkortning fel väg att gå?

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle minska vårt välstånd drastiskt. Det är också ett hot mot den svenska modellen. I decennier har arbetsmarknadens parter förhandlat fram lösningar som balanserar arbetsgivares och arbetstagares intressen – denna modell gör det möjligt att ta hänsyn till branschspecifika behov och förutsättningar utan att äventyra tillväxt och välstånd. I ett ekonomiskt och säkerhetspolitiskt mycket allvarligt läge behöver Sverige mer arbete, inte mindre.

Källor: Ekonomifakta/OECD och Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning, Svenskt Näringsliv.

Vanliga frågor om karensavdrag

Varför ska vi behålla karensavdraget?

Sverige bör behålla karensavdraget då det stärker ansvarstagandet, bidrar till hög sysselsättning och håller sjukfrånvarokostnaderna under kontroll. Det är därmed en viktig och välfungerande självrisk i sjukförsäkringen.

Norge har inget karensavdrag, varför ska Sverige ha det?

Slopat karensavdrag är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Likt Norge testade Sverige 1987 att avskaffa karensavdraget. Det ledde till att Sverige fick bland Europas högsta sjukfrånvaro – och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade. I Norge uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige.

Källa: Karenstak och högriskskydd, Regeringskansliet.

Källa: OECD / Svenskt Näringsliv.

Vad skulle ett slopat karensavdrag kosta?

Att avskaffa karensavdraget beräknas kosta företagen mellan 21 och 42 miljarder kronor 2026. Utöver den direkta kostnaden för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.

Källa: Kostnaden för arbetsgivarna av ett avskaffande av karensavdraget i sjukförsäkringen.

Tillväxtagenda 2035: För ett växande Sverige

Under alltför lång tid har Sverige haft för svag tillväxt. Svenskt Näringsliv har som mål att Sverige ska vända den utvecklingen, och att den svenska ekonomin ska växa med 2,5 procent per år. Då måste arbete och investeringar löna sig – och möjligheterna att göra affärer med omvärlden vara goda. Det är företagen som skapar tillväxt. För att ge dem rätt förutsättningar presenterar vi Tillväxtagenda 2035, en reformagenda med 63 förslag för att Sverige ska börja växa igen.

De 63 förslagen är samlade under fyra prioriterade områden

1. Förbättra kompetensförsörjningen

2. Rusta upp infrastrukturen

3. Öka drivkrafterna för jobb och investeringar

4. Minska regelkrånglet

Vem skapar tillväxt?​

Stora och små företag är tillväxtskapare. Det är de som får Sverige att växa och bli konkurrenskraftigt. För att vi ska få fart på Sverige behöver företagen rätt förutsättningar att starta, driva och utveckla sina verksamheter.​

Vilka hinder möter företagen i dag och vilken förändring behöver ske för att de ska kunna växa? Vi har frågat 15 företagare från hela landet.

Jacqueline Kessidis
medgrundare Crème Atelier​

Björn Segerström
vd Karl Segerström AB​

Anders & Erik Nystedt
vd och vice vd Grönlunds plåt

Ann-Christine Lundqvist
vd Nylands städ​

Helene Winberg
vd Frontside Electronics​

Eivind Granås
vd Aroma​

Annsofie Orrsten
ägare och vd Städtjänst AB​

Conny Alfsson
vd Falu Vapen Färg AB​

Thomas Sjölander
vd Wellnox​

Besime Uyanik
partner och vd Ion Game Design​

Oskar Sannö
vd Alderholmens Mekaniska​

Edis Tersic
vd Decatak​

Mikael Vetterskog
vd Fårbo Mekaniska AB​

Magnus Christoffersson
vd Frykenbadens camping​

Mathias Mattsson
marknadschef och medgrundare Pogab​