Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle

Svenskt Näringsliv vill att dagens och morgondagens företag ska ha de bästa förutsättningarna att starta, driva och utveckla sin verksamhet. Sverige ska ha högre tillväxt än andra länder och det svenska näringslivet ska växa snabbare än globala konkurrenter. Vi ska bli bäst på kunskap och innovation och attrahera fler investeringar. Sverige ska vara en välfungerande marknadsekonomi med goda relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Så bygger vi vårt fortsatta välstånd.

Svenskt Näringsliv vill bidra till ett samhälle som fullt ut bygger på principerna om demokrati, rättsstat, äganderätt och näringsfrihet. Det är grunden för en fri företagsamhet som banar väg för ett öppet, hållbart, inkluderande och framgångsrikt samhälle. Ett Sverige som är ännu bättre att leva i, nu och i framtiden.

Tillväxtagenda 2035: För ett växande Sverige

Under alltför lång tid har Sverige haft för svag tillväxt. Svenskt Näringsliv har som mål att Sverige ska vända den utvecklingen, och att den svenska ekonomin ska växa med 2,5 procent per år. Då måste arbete och investeringar löna sig – och möjligheterna att göra affärer med omvärlden vara goda. Det är företagen som skapar tillväxt. För att ge dem rätt förutsättningar presenterar vi Tillväxtagenda 2035, en reformagenda med 63 förslag för att Sverige ska börja växa igen.

De 63 förslagen är samlade under fyra prioriterade områden

Förbättra kompetensförsörjningen
Rusta upp infrastrukturen
Öka drivkrafterna för jobb och investeringar
Minska regelkrånglet

Läs mer om hur tillväxt skapas

Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy, och Karin Johansson, vice vd.

Karin Johansson: ”För att ha råd med framtiden måste Sverige växa”

Sverige har i grunden ett bra utgångsläge med ett näringsliv som i många delar kan konkurrera i absolut framkant. Samtidigt behöver politiken ha ett mycket tydligare fokus på tillväxt.

Läs mer

Tillväxt är motorn som håller igång Sverige

Älskar du levande städer, trygga gator och en bättre välfärd? Då borde du älska tillväxt. Vill du ha mindre koldioxidutsläpp, arbetslöshet och bostadsbrist? Då vill du ha mer tillväxt.

I flera år har Sveriges tillväxt balanserat runt nollstrecket, och när vår ekonomi inte växer kan vi inte genomföra nödvändiga investeringar. För att ekonomin ska börja växa igen behöver våra företag bättre förutsättningar och Sverige behöver ett investeringsklimat som är bättre än i andra länder. Då kan nya jobb skapas och nya satsningar i infrastruktur, försvar och välfärd genomföras.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt har gett sig ut i Sverige för att träffa företagen och människorna som får tillväxten att öka.

Vem skapar tillväxt?

Stora och små företag är tillväxtskapare. Det är de som får Sverige att växa och bli konkurrenskraftigt. För att vi ska få fart på Sverige behöver företagen rätt förutsättningar att starta, driva och utveckla sina verksamheter.

Vilka hinder möter företagen i dag och vilken förändring behöver ske för att de ska kunna växa? Vi har frågat 15 företagare från hela landet.

Läs vad företagarna svarat!

Lägre och bättre skatter får välståndet att växa

Ibland påstås att lägre skatter skulle leda till sämre välfärd, eller att vi är tvingade att välja mellan en växande ekonomi och minskande utsläpp. Men verkligheten visar att det inte stämmer.

Tillväxthämmande skatter har avskaffats

De senaste 25 åren har skattetrycket i Sverige minskat från nästan 50 procent till ca 41 procent. Flera skatter som hämmat företagande och investeringar, som arvsskatt och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och värnskatt, har avskaffats.

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.

* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024. Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.

Samtidigt har skatteintäkterna ökat…

Under samma period har Sveriges reala skatteintäkter ökat med över 700 miljarder kronor och vår ekonomi har vuxit med över 55 procent.¹

Verkligheten visar att det går att kombinera växande skatteintäkter med ett lägre skattetryck. Lägre och bättre utformade skatter kan få välståndet i Sverige att växa snabbare.

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.

* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024.Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.

… och utsläppen har minskat samtidigt som ekonomin har vuxit

Och samtidigt som vår ekonomi har vuxit, så har CO2-utsläppen minskat.

Mellan år 2000 och 2023 växte den svenska ekonomin med nästan 55 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskade med 35 procent och befolkningen växte med 1,6 miljoner personer.

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.

Varje timme Sverige jobbar räknas

Sveriges välfärd fungerar tack vare resurserna som våra företag skapar. Utan företag. Ingen välfärd. Och varje timme Sverige jobbar räknas. Det är tack vare de arbetade timmarna, och pengarna de omvandlas till, som vi kan bygga ut välfärden, höja reallönerna, säkra pensionerna, genomföra nödvändiga investeringar och klara klimatet.

I dag har vi lägre årsarbetstid än 22 av EU:s 27 medlemsländer. Om Sverige sänker arbetstiden har vi inte råd att lösa våra största utmaningar.

Årsarbetstid i timmar för anställda (heltid och deltid) delat på 52 veckor, 2023.

Bara 4 EU-länder jobbar mindre än Sverige

En vanlig vecka jobbar svenskar i snitt 38,1 timmar. Omräknat till ett år – med semester, föräldraförsäkring och röda dagar inkluderat – arbetar svenskar 28 timmar per vecka. Bara Tyskland, Österrike, Danmark och Nederländerna har kortare årsarbetstid.

-48 000 kronor

Så mycket sjunker BNP per person om Sverige jobbar mindre

Jobbar vi mindre, får vi mindre gjort

En växande ekonomi är avgörande för att Sverige ska kunna göra nödvändiga investeringar i energi, infrastruktur och klimat. Om arbetstiden minskar krymper ekonomin och därmed möjligheten att lösa våra största utmaningar.

200 000

Om Sverige jobbar mindre minskar resurserna till välfärden motsvarande årslönerna för drygt 200 000 välfärdsmedarbetare. Varje år.

Fem timmar gör stor skillnad i välfärden

En övergång från 40 till 35 timmars arbetsvecka skulle innebära att Sveriges BNP sjunker med 500 miljarder om året, och att resurserna till välfärden minskar med 240 miljarder.

Fem myter om kortare arbetstid

Mindre arbete, mer fritid, högre produktivitet. Enligt vissa politiker och opinionsbildare är förslaget om lagstadgad arbetstidsförkortning positivt för både anställda, arbetsgivare och samhället i stort. Men stämmer det? Här listar vi fem vanliga myter om arbetstidsförkortning – och reder ut vad som egentligen gäller.

Läs mer

Vem skapar tillväxt?

Stora och små företag är tillväxtskapare. Det är de som får Sverige att växa och bli konkurrenskraftigt. För att vi ska få fart på Sverige behöver företagen rätt förutsättningar att starta, driva och utveckla sina verksamheter.

Vilka hinder möter företagen i dag och vilken förändring behöver ske för att de ska kunna växa? Vi har frågat 15 företagare från hela landet.