Dags att ta internationella signaler på allvar

Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt. Mot bakgrund av ett snabbt föränderligt internationellt skattelandskap efterlyser vi i rapporten ett skyndsamt och handlingskraftigt reformarbete. Internationella valutafonden (IMF) har nu presenterat sin senaste ekonomiska analys (World Economic Outlook) som understryker relevansen av den inriktning SN förespråkar.

IMF - World Economic Outlook

I sin rapport presenterar IMF bland annat en analys av hur bolagsbeskattning genererar gränsöverskridande effekter genom skattekonkurrens och förändrade investeringsbeslut. Dessa effekter har avgörande betydelse för Sveriges förutsättningar att attrahera investeringar, upprätthålla långsiktig tillväxt och konkurrenskraft samt därmed finansiera välfärden. Effekterna bör därför vara en central utgångspunkt för svensk skattepolitik.

I IMF:s rapport framhålls bland annat att:

· globalisering och digitalisering över tid har gjort immateriella tillgångar, exempelvis data, patent, mjukvara och varumärken, allt viktigare för företagsvärde, vinster och ekonomisk verksamhet;

· den digitaliserade ekonomin samtidigt har gjort immateriella tillgångar och företagsvinster mer rörliga, vilket har lett till att stater har konkurrerat om multinationella företags redovisade vinster genom lägre bolagsskatter och riktade skatteincitament;

· trots de senaste årens skärpta regler mot vinstförflyttning och så kallad aggressiv skatteplanering[1] kvarstår skattekonkurrensen mellan stater;

· konkurrensen har dock ändrat karaktär: utrymmet att främst konkurrera om redovisade vinster genom förmånliga skattevillkor har minskat;

· stater därför nu i högre grad konkurrerar om verklig ekonomisk aktivitet, investeringar, sysselsättning och produktiv verksamhet;

· följden är en närmare koppling mellan var företagens vinster redovisas och var investeringar och annan verksamhet bedrivs.

IMF pekar även på ekonomiska följdeffekter av bolagsskattebelastningen. När ett lands bolagsskattesats ökar med 1 procentenhet jämfört med andra länder, minskar inflödet av utländska direktinvesteringar kumulativt med ungefär 0,5 procent av BNP över tre år. IMF framhåller vidare att det inte bara är den nominella skattesatsen som har betydelse utan i allt större omfattning bolagsskattesystemets utformning i sin helhet.

Skattekonkurrens om verklig ekonomisk substans

Det är knappast förvånande att den internationella skattekonkurrensen mellan stater fortfarande är påtaglig. Det är inte heller överraskande att skattekonkurrensen, i takt med att BEPS-reglerna har införts, har ändrat karaktär och i allt högre grad kommit att inriktas på att skapa attraktiva förutsättningar för investeringar, sysselsättning och produktiv verksamhet.

Ett av syftena med BEPS-reglernas införande var just att hindra det som inom OECD har definierats som så kallad oönskad planering, dvs. fall där vinsten beskattas i en jurisdiktion där bolaget inte anses ha den verkliga ekonomiska substansen.

Att stater konkurrerar om beskattningsunderlaget i de fall underlaget motsvaras av verklig ekonomisk substans kan däremot inte betraktas som oönskat. Bolagsbeskattningen är en nationell angelägenhet och bör så förbli. Om en stat väljer att genom inhemsk skattepolitik locka till sig investeringar och tillväxt inom landet är detta ett suveränt beslut som staten har rätt att fatta. Enligt OECD:s regelverk är denna typ av global skattekonkurrens accepterad så länge konkurrensåtgärderna motsvaras av krav på ekonomisk substans. Resonemanget har stöd i ett flertal av de internationella regelverk som införts under senare år:

· Bland OECD:s överenskommelser (BEPS-åtgärd 5) finns en minimistandard mot skadliga skattearrangemang, som innehåller krav på att det i låg- eller nollskattejurisdiktioner måste finnas faktisk verksamhet, relevanta beslut, personal och kostnader på plats som motsvarar just den inkomst som tjänas där,

· den globala minimiskatten (som kan resultera i en ”top-up” beskattning om den effektiva skattesatsen i en jurisdiktion är under 15 procent) tillåter lättnader för företag som kan påvisa substans. Detta följer av den så kallade ”substance-based income exclusion-regeln” som kopplar till förekomsten av anställda eller materiella tillgångar inom landet, samt

· den så kallade ”Substance-Based Tax Incentive Safe Harbour”[2] som ger skatteincitament en förmånligare behandling i förhållande till antalet anställda eller tillgångar inom jurisdiktionen.

Svensk bolagsbeskattning

Den internationella utvecklingen på bolagsbeskattningens område, som också uppmärksammas i IMF:s rapport, innebär att utformningen och attraktiviteten i det svenska bolagsskattesystemet får avsevärt ökad betydelse. I allt högre grad kommer den globala skattekonkurrensen nu att handla om var investeringar genomförs och var den faktiska ekonomiska verksamheten bedrivs, exempelvis var produktion och arbetskraft lokaliseras, var forskning och utveckling bedrivs, var kunskap byggs upp och var nödvändig infrastruktur etableras.

Ett väl utformat bolagsskattesystem kommer därmed att i större omfattning påverka var den ekonomiska aktivitet som ger upphov till andra offentliga intäkter bedrivs. Det gäller exempelvis intäkter från arbete, socialavgifter och indirekta skatter, liksom positiva spridnings- och synergieffekter av ökad reell ekonomisk tillväxt. Detta talar för att en konkurrenskraftig och investeringsfrämjande bolagsbeskattning behöver bli en än mer central del av Sveriges tillväxtagenda. Föreslagna och kommande bolagsskattereformer bör därför ges hög prioritet och behandlas skyndsamt. EU-kommissionen har nyligen betonat behovet av ett skyndsamt agerande.

”EU har många starka sidor i sin ekonomi, men måste agera nu för att återfå konkurrenskraften och trygga välståndet.”[3]

[1] Främst OECD:s regelpaket mot ”Base Erosion and Profit Shifting”, BEPS

[2] Vilken infördes genom OECD:s s.k. ”side-by-side” överenskommelse

[3] Citat ur ”En konkurrenskraftskompass för EU” (MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN) Bryssel den 29.1.2025 COM(2025) 30 final