Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt
Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten från 20 till 18 procent från och med nästa år. Nu har det även kommit en politisk överenskommelse i Danmark om att sänka bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Danmark har en minoritetsregering ledd av Socialdemokratiet som måste söka stöd för reformer med andra partier, denna gång med Dansk Folkeparti. Avtalet om skattereformer slöts den 12 november och syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Den danska bolagsskatten sänks i tre steg, till 21,5 procent 2027, 20 procent 2028 och 19 procent från 2029. Finanssektorn undantas. Fullt genomförd beräknas detta minska skatteintäkterna med 6,4 miljarder danska kronor per år efter återflöden och beteendeeffekter Till skillnad mot i Sverige så räknar Danmark med beteendeeffekter när de genomför skatteförändringar. En del av sänkningen av bolagsskatten finansieras genom att det extra avdraget för forskning och utveckling slopas och att företagens möjlighet att föra vidare skattemässiga underskott begränsas till 15 år.
Marginalskatterna sänks när både den statliga ”mellanskatten” och ”toptopskatten” avskaffas. Dagens ”mellanskatt” på 7,5 procent, som tas ut på inkomster över knappt en miljon svenska kronor efter arbetsmarknadsbidrag, fasas stegvis ut 2027 och 2028 genom att brytpunkten höjs och skatten försvinner helt 2029. Då höjs i stället den statliga toppskatten från 7,5 till 15 procent på inkomster över ca 1,2 miljoner svenska kronor, så att marginalskatten över den gränsen inte påverkas av att mellanskatten tas bort. För inkomster mellan mellanskatte- och toppskattegränserna sjunker däremot marginalskatten med upp till 6,9 procentenheter (7,5 procent av inkomsten efter arbetsmarknadsbidraget på 8 procent).
Marginalskatten sjunker också allra högst upp i inkomstskalan eftersom den så kallade ”toptopskatten” på 5 procent på inkomster över 3,9 miljoner svenska kronor efter arbetsmarknadsbidrag, avskaffas helt 2028. Det sänker den högsta marginalskattesatsen med 4,6 procentenheter (5 procent av inkomsten efter arbetsmarknadsbidrag). Sammantaget räknar regeringen och Dansk Folkeparti med att omkring 619 000 danskar får lägre skatt när de två skattestegen tas bort.
Slopandet av toptopskatten ska finansieras med en ny skattemodell för huvudägare, en grupp som delvis motsvarar delägare i svenska fåmansföretag. Den nya modellen ska föra huvudägares samlade marginalskatt närmare den som gäller för toppskattebetalare. Vilka ägare som ska omfattas och hur skatten ska beräknas återstår att avgöra. Danmark har en ogynnsam beskattning av kapitalavkastning som riskerar att bli sämre.
Avtalet sänker också skatten på bensin och diesel tillfälligt under 2027, motsvarande 2 danska kronor per liter inklusive moms, denna sänkning finansieras med höjda fordonsskatter. I ett separat beslut samma dag beslutade Folketinget om nollmoms på böcker från den 1 juli 2027.
Danmarks förra regering ville också slopa momsen på frukt och grönsaker och halvera den på övriga livsmedel från 25 till 12,5 procent. Det är förslag som ännu saknar ett fastställt startdatum.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
