Kalifornien säger nej till miljardärsskatt
Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Förslaget i Proposition 40, från fackförbundet SEIU United Healthcare Workers West var att införa en engångsskatt på fem procent av förmögenheten hos delstatens omkring 200 dollarmiljardärer retroaktivt från 1 januari 2026. Pengarna skulle framför allt användas till sjukvård, men också till utbildning och livsmedelsstöd. Förespråkarna räknade med att skatten skulle ge omkring 100 miljarder dollar under fem år. Delstatens oberoende budgetanalytiker var betydligt försiktigare och bedömde att intäkterna skulle uppgå till några tiotal miljarder dollar.
Det finns många anledningar till att förmögenhetsskatt är skadlig. En är att den till skillnad från en inkomstskatt beskattar tillgångar, oavsett om dessa ger några inkomster. För företagare vars förmögenhet huvudsakligen består av aktier i det egna företaget skapar detta stora problem. Skatten ska betalas även om företaget inte delar ut pengar till ägarna. I värsta fall kan företagaren tvingas sälja sina aktier för att betala skatten och för nya företag kan detta skada värderingen och i värsta fall kullkasta hela företaget.
Det kaliforniska förslaget var särskilt problematiskt eftersom det inte enbart utgick från traditionellt beräknade förmögenhetsvärden. Även kontroll över företag och tillgångar kunde få betydelse för beskattningen. I många framgångsrika techföretag har entreprenörer tagit in fler finansiärer men kontrollerar bolagen via olika typer av aktier och avtal. I praktiken kunde Proposition 40 leda till högre skatt än tillgångarna, se tidigare blogg här om skatter baserade på gissningar.
En annan invändning var risken för utflyttning. Kalifornien har redan mycket höga inkomstskatter och en stor del av delstatens skatteintäkter kommer från en förhållandevis liten grupp höginkomsttagare. Om dessa flyttar riskerar delstaten att förlora framtida skatteintäkter. Redan före årsskiftet 2025–2026 hade flera förmögna teknikentreprenörer börjat lämna Kalifornien, däribland Peter Thiel (Palantir), Palmer Luckey (Ocolus), Larry Page (Google) och Sergey Brin (Google) – den senare var en av de största finansiärerna av kampanjen mot skatten.
Motståndet kom dock inte bara från republikaner och företagare. Kaliforniens demokratiske guvernör Gavin Newsom motsatte sig förslaget och varnade för att det skulle driva innovationer och kapital från delstaten. Samtidigt stödde Kaliforniens demokratiska parti förslaget.
Väljarna ser dessutom ut att ha sagt ja till Proposition 42, som skulle förbjuda nya delstatliga skatter på innehav av finansiella tillgångar, företagsandelar och annan lös egendom. Förslaget skulle också begränsa möjligheten att införa skatter retroaktivt. Röstsifforna är när detta skrivs, poströster räknas fortfarande, 51,6 mot 48,4 procent.
Debatten om miljardärer handlar inte bara om miljardärernas tillgångar. När dessa skapas tillförs enorma värden till samhället. Nobelpristagaren William Nordhaus har i sin forskning uppskattat att innovatörer själva tillgodogör sig endast en liten del, omkring två procent, av det samhällsekonomiska värde deras innovationer skapar. Resten kommer konsumenter och samhället i stort till del. Kalifornien är ett tydligt exempel på detta. Företag som Apple, Google och många andra har skapat enorma förmögenheter åt sina grundare och ägare, men samtidigt bidragit till teknisk utveckling, arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd långt utanför delstatens gränser. Det är därför alltför enkelt att betrakta miljardärernas förmögenheter som resurser som utan vidare kan beskattas och fördelas om, utan konsekvenser för företagandet.
Det diskuteras nu om Demokraternas framgångar i mellanårsvalet kan leda till nya förslag om nya och högre skatter i andra delstater. Samtidigt visar omröstningen i Kalifornien att inte ens i en delstat där Demokraterna har starkt stöd vill väljarna ha förmögenhetsskatt.
Den franske ekonomen Gabriel Zucman, som reser världen runt och kampanjar för miljardärsskatter, har även en hemvist i Kalifornien vid University of California, Berkeley. Frankrike har ingen förmögenhetsskatt och Kalifornien har nu sagt nej. Återstår att se vart Zucman ska söka sig härnäst.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
