Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

Det finns många argument för varför en förmögenhetsskatt är skadlig. Den är en dubbelbeskattning av kapital som redan beskattats, den skadar incitament att spara och investera, den stör investeringsbeslut och styr kapital mot mindre produktiva tillgångar, skatten kan få entreprenörer och kapital att välja säkrare hemvist, institutioner och utländska ägare gynnas på bekostnad av landets medborgare, de administrativa kostnaderna är höga och eftersom den inte belastar flöden av kapital utan tillgångar såsom företag kan den tvinga fram försäljningar om ägare inte kan betala skatten.

Utöver detta är erfarenheten att denna typ av skatter i praktiken ger mindre intäkter till staten än vad politiker förväntar sig eftersom skattebetalare ändrar sina beteenden och precis detta är nu den stora nyheten i Danmark där Socialdemokratiet föreslagit en förmögenhetsskatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som enligt förslagsställaren ska inbringa 6-7 miljarder danska kronor till staten per år. Intäkterna ska gå till skolan och för att avskaffa fastighetsskatt på hus värda mindre än en miljon danska kronor men frågan är om skatten verkligen kan ge så mycket.

Danmarks kanske mest namnkunniga skatteexpert, ekonomiprofessorn Henrik Kleven vid Princeton University, har nu tittat på förslaget. Kleven har skrivit många vetenskapliga artiklar om förmögenhetsskatt som citerats 18 000 gånger av andra ekonomer. Kleven säger till affärstidningen Børsen att danska skatteministeriet inte räknat med några beteendeeffekter.

- Baserat på två av de forskningsartiklar jag har varit med och skrivit, drar jag slutsatsen att cirka 75 procent av den förväntade intäkten försvinner på grund av de dynamiska effekterna, säger Henrik Kleven till Børsen.

Även Peter Birch Sørensen, professor i ekonomi vid Köpenhamns Universitet pekar på att forskning från Danmark och Sverige visar tydliga beteendeförändringar av förmögenhetsskatt. Till tidningen Politiken säger Peter Birch Sørensen:

- På papperet låter förmögenhetsskatt som en självklar lösning för att skapa större jämlikhet och samtidigt samla in pengar till mer välfärd. Det är också så socialdemokraterna har presenterat det i den nuvarande valkampanjen. Men i praktiken är förmögenhetsskatt inte en särskilt bra metod för att uppnå något av det.

Chefanalytiker Sune Caspersen på Arbejderbevægelsens Erhvervsråd, fackföreningarnas tankesmedja, håller med om att Klevens uppskattning av skatteintäkterna är den mest troliga. De som har förmögenhet över gränsen för skatten kommer ha mindre incitament att öka sin förmögenhet och sannolikt kommer även beskattat kapital flytta till tillgångar som konst som inte beskattas.

De Radikale är ett socialliberalt parti vars regeringsmedverkan sannolikt krävs för att Mette Frederiksen och Socialdemokratiet ska kunna bilda regering. Partiledaren Martin Lidegaard är mycket kritisk till förslaget om en förmögenhetsskatt, han kallar förslaget “landsskadelig virksomhed”.

Som listats inledningsvis finns det många skäl att inte ha förmögenhetsskatt och därför är det idag bara tre länder i Europa som har kvar skatten, Norge, Schweiz och Spanien. I samband med att Norge 2022 höjde förmögenhetsskatten och skärpte exitskatten flyttade 65 av landets rikaste till andra länder och tog med sig 47 miljarder kronor. Danmark har också en exitskatt men den är utformad så att den inte behöver betalas förrän vid realisering av tillgångar om företagare flyttar inom EU, EES eller Norden. Så danska företagare kan flytta till Sverige utan att betala exitskatt. När danska företagare lämnar landet försvinner både skattebasen för förmögenhetsskatt men förmodligen även andra skatteintäkter.

Den 24 mars går danskarna till val och för varje dag uppmärksammas nu fler problem med förslaget om att återinföra en förmögenhetsskatt.