Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt förslagsställaren tänkt att inbringa staten en årlig intäkt på 6-7 miljarder danska kronor. Förmögenhetsskatt drabbar dock inte bara de som ska betala den utan är skadligt för hela samhällsekonomin.

Dansk Industri, DI, har med hjälp av en ny studie från Princeton University, uppskattat effekterna av förslaget. Analysen visar att skatten skulle sänka dansk BNP med 0,5 procent motsvarande 16 miljarder danska kronor och hela 850 000 jobb i familjeägda företag är i farozonen. Anledningen till att de flesta länder avskaffat denna typ av skatter, Danmark 1997 och Sverige 2007, är att de skadar hela ekonomin och att företagare och investeringskapital riskerar att fly landet.

Studien Curbing Tax Flight? Aggregate Effects of Taxing Entrepreneur Migration (Christine Blandhol, 2025) från Princeton University bygger på data från Norge före och efter höjningen av förmögenhetsskatten 2022. För de som omfattades av skattehöjningen ökade utvandringen bland de påverkade från 0,2 procent till över 2,0 procent. Hela 40 procent av gruppen består av företagare och i de norska företag där ägare lämnat landet minskade intäkterna med 12,6 procent. För Norge beräknas den långsiktiga skadan för BNP av förmögenhetsskatten till en förlust om 1,3 procent.

Danska media rapporterar nu om oro från danska företagsledare. Erling Daell, ägare till butikskedjorna Jem og Fix och Harald Nyborg, säger till affärstidningen Børsen att han kan tänka sig flytta till Skåne.

För några veckor sedan skrev Strömstads Tidning om den norske fastighetsmäklaren Miguel Sørholt som ”hittat sin nya bostad i norra Bohuslän – endast några mil från norska regeringens skattepolitik som han anser hämmar landets företagande”. Sørholt flyttade från Gran Canaria och säger till Strömstads Tidning att han inte tror att de personer som han känner, som valt att flytta från Norge, kommer att återvända hem. När Norge höjde förmögenhetsskatten 2022 valde en lång rad framgångsrika norska företagare att lämna landet. Flyttströmmarna gick i första hand till Schweiz som har låga skatter men även en låg förmögenhetsskatt vilket gör att det inte utgick någon norsk exit-skatt. Karenstiden för de som flyttat till Schweiz är tre år så snart kanske Miguel Sørholt får sällskap av fler norska företagare i Bohuslän?

Följer man media kan man få intrycket av att förmögenhetsskatt är på gång i fler länder. Exempelvis försöker en fackförening i Kalifornien samla stöd för en folkomröstning i höst. I Frankrike, där ekonomen Gabriel Zucman länge kämpat för en skatt på 2 procent på superrika, är frågan av och till på högkant. Men vid sidan av Norge är det bara förslag och kanske har försöken att få igenom denna typ av skatter på väg att bli politiskt omoderna?

EU kommissionen har sedan 2021 stöttat arbetet inom EU Tax Observatory, en tankesmedja under ledning av ovan nämnde Gabriel Zucman. EU Tax Observatory har haft fokus på ”aggressiv skatteplanering” och har lyft Zucmans förlag om förmögenhetskatt till bland annat toppmöten inom G20. Den 5 februari i år fick dock denna tankesmedja ett nytt namn, International Tax Observatory, och kommissionen kommer nu att stödja forskning kring ”skatteincitament”, ”konkurrenskraft” och ”konsumtionsskatter”. Arbetet kommer att ledas av den kommissionsfinansierade tankesmedjan Bruegel. Det blåser nya vindar i Bryssel.

På kort sikt kanske Sverige kan vinna konkurrensfördelar på att det förs dålig norsk och dansk skattepolitik men våra erfarenheter är att när framgångsrika entreprenörer stannar och kan investera kapital och kunskap i sina nätverk så kan det ge enorm utväxling. Professor Per Strömberg på Handelshögskolan skriver om svenska Unicorns, techföretag värderade till över en miljard dollar, och konstaterar att Sverige har hela 48 sådana. Räknat per capita placerar detta Sverige på fjärde plats i världen. Då ekonomi inte är något nollsummespel vore det naturligtvis långt bättre även för Sverige om både Norge och Danmark värnar om sina företagare och släppte alla tankar på förmögenhetsskatter. Fokus i Bryssel på incitament, konkurrenskraft och att få ordning på den krångliga momslagstiftningen lovar gott.