Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss med förslag om utökad statistik över hushållens skulder. Ärendet är komplicerat och kräver noggranna överväganden där aptit efter datamaterial behöver vägas mot att slå vakt om viktiga integritets- och säkerhetsaspekter.
Förslaget har föregåtts av önskemål, bland annat från Riksbanken om att även ta fram detaljerad statistik om enskilda individers tillgångar och att låta statistiken omfatta ett större urval. Regeringen har nu valt en mer begränsad linje i båda dessa avseenden. Att inte kartlägga enskilda människor mer än vad som är nödvändigt är en klok avvägning då detta handlar om integritetskänsliga uppgifter.
Konkret föreslås att ett utökat antal uppgifter för ett urval om cirka 90 000 individer ska tillföras SCB:s befintliga mikrosimuleringsverktyg, Fasit, där de ska kunna analyseras av myndigheter. Syftet är att ge bättre underlag för att bedöma skuldsättningens risker. Regeringen anger vilka uppgifter som ska omfattas, medan SCB:s roll begränsas till att meddela verkställighetsföreskrifter om hur och när uppgifterna ska lämnas.
Lagrådsremissen bör ses mot bakgrund av en längre händelsekedja som inleddes i januari 2021, då regeringen Löfven II tillsatte en utredning om hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder skulle kunna tas fram. Arbetet resulterade hösten 2022 i betänkandet SOU 2022:51, vilket innehöll ett förslag om att upprätta ett synnerligen detaljerat individregister över både hushållens tillgångar och skulder. Det väckte berättigad kritik. Dels handlade det om betydande integritetsrisker, dels om oron att ett sådant register skulle lägga grunden för ett återinförande av förmögenhetsskatten. Denna skatt avskaffades 2007 efter att ha haft starkt negativ påverkan på investeringsklimatet.
Mot den bakgrunden är det positivt att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg. Det minskar riskerna och framstår som en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten.
Samtidigt återstår frågor. En sådan är vad som händer med den statistik som redan idag samlas in av Finansinspektionen på närliggande områden. Här finns det uppenbar risk för överlappning och onödigt hög administrativ börda för uppgiftslämnare. Regeringen bör därför analysera hur denna statistik förhåller sig till de uppgifter som nu föreslås att samlas in och överväga förenklingar där det är möjligt.
En annan kvarstående fråga gäller att själva insamlingen trots allt föreslås omfatta samtliga skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon, även om endast ett mindre urval senare ska användas i Fasit. Regeringen och SCB torde ha valt denna ordning av praktiska skäl, men det finns anledning att ifrågasätta huruvida aspekter om proportionalitet och integritet fått tillräcklig uppmärksamhet.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
