Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt
En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Att Sveriges slopande av arvsskatten 2004 var en klok reform är inget man tvivlat på när man möter företagare. Få frågor har väckt så mycket engagemang hos svenska familjeföretagare som arvsskatten. Generationsskiften i familjeföretag är svåra i sig och arvskatten tog mycket energi och i värsta fall klarade sig inte företaget. Några år senare avskaffades förmögenhetsskatten. Även den skatten hade orsakat stora problem, som fått företagare och investeringskapital att lämna landet. Det riktigt skadliga med dessa skatter är att istället för att beskatta avkastning tog staten en del av kapitalet och när det handlar om företag är ofta kapitalet detsamma som företaget. Har företagare inga pengar att betala med så tvingas de sälja sitt företag helt eller delvis – eller betala skatten med aktier vilket den franske forskaren Gabriel Zucman föreslagit.
Med nu över tjugo års perspektiv på avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten kan vi idag konstatera att den verkligt stora vinsten blev att framgångsrika företagare stannar och återinvesterar kapital och kompetens i nya företag i Sverige. Inom EU ses idag Sverige som en förebild för en kapitalmarknad där pengar investeras i företagande.
Nu finns även en studie som på företagsnivå visar tydliga positiva skillnader med avskaffad arvsskatt. Studien som gjorts av Mattias Nordqvist, professor vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm, Mateja Andric, assistant professor vid University of Melbourne och affilierad forskare vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm och Mohamed Genedy, postdoktor vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm omfattar cirka 37 000 privatägda företag.
Studien från Handelshögskolan jämför företagens finansiella utveckling tre år före och tre år efter att arvsskatten avskaffades i Sverige och den visar att omsättning, lönsamhet och tillgångar ökade mer i företag där ägarna har barn – och därmed möjliga arvtagare – än i jämförbara företag där ägarna var utan barn. Studiens viktigaste resultat är:
· Tre år efter reformen (2007) hade bolag med möjliga efterträdare ökat försäljningen med 8 procentenheter mer än företag utan arvingar. Jämfört med basåret 2003 var ökningen i totala tillgångar fyra procentenheter högre och tillväxten i det egna kapitalet 7 procentenheter högre.
· Rörelsemarginalen förbättrades dessutom med nästan en halv procentenhet mer under de första två åren, innan skillnaden jämnades ut 2007.
· Bolagsskattebetalningarna ökade också mer, med en skillnad på 10 procentenheter över tre år, samtidigt som lönerna steg i en högre takt, 12 procentenheter mer till 2007, jämfört med kontrollgruppen.
Forskarna konstaterar att sammantaget tyder resultaten på att vinsterna från den slopade skatten inte enbart tillföll ägarna, utan även kom samhället till del genom högre skatteintäkter och löner.
Att notera är att de skadliga skatterna på ägande, arvs-, gåvo- och förmögenhet det sista året de alla fanns kvar, 2004, tillsammans bara svarade för omkring 7 promille av de totala skatteintäkterna.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
