Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar

Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenkling.”

Det är mycket välkommet om såväl regeringen som oppositionen nu börjar ta problemen med både lagstiftningsprocessens brister och företagens administrativa börda på allvar. Bristerna i lagstiftningsprocessen och beredningsprocessen, speciellt i samband med implementeringen av internationella regelverk, har vid upprepade tillfällen belysts av Svenskt Näringsliv som ett allvarligt och omfattande problem. Detta är svårigheter som leder till rättsosäkerhet och ytterligare omfattande administration för inte bara företag utan även myndigheter med försämrad svensk tillväxt som resultat.

Även inom EU höjs nu röster för att på allvar uppmärksamma och aktivt åtgärda problematiken. Den nuvarande politiska agendan på EU nivå betonar behovet av att reducera den administrativa bördan och förenkla implementering. Kommissionens kommunikation avseende långsiktig konkurrenskraft sätter kvantifierade mål om en minskad rapporteringsbörda med generellt 25% och specifikt 35% för små och medelstora företag. I kommissionens arbetsprogram för 2026 framgår att enklare lagstiftning och ett smidigare genomförande av EU:s regler är avgörande för ett mer konkurrenskraftigt och attraktivt EU. Kommissionen har vidare redan annonserat kommande omnibus- och andra förenklingsförslag där mer än hälften av arbetsprogrammets lagstiftningsinitiativ inriktas på att göra EU-lagstiftningen enklare, tydligare och lättare att genomföra.

Även när OECD presenterade sin ”side-by-side” uppgörelse med USA den 5 januari lyftes vikten av ytterligare klargöranden och förenklingar fram som prioriterade åtgärder. Dessa har OECD annonserat ska adresseras i ett särskilt tillsatt arbetsprogram med ambitiös tidsplan. Här betonas även vikten av att arbetet ska ske i nära samarbete med näringsliv och andra intressenter.

Var ligger då utmaningarna i detta?

I de förenklingsambitioner som nu, mycket välkommet, lyfts fram som prioriterade åtgärder, både i Sverige och internationellt, finns naturligtvis en mängd svårigheter. Motstående intressen och regelverkens omfattning och komplexitet är faktorer riskerar påverka ambitionerna negativt. Såväl inom Sverige som internationellt argumenteras för förenkling av regelverken men endast i en omfattning som inte riskerar äventyra systemens integritet, vilket annars skulle riskera resultera i oönskat skatteundandragande. Detta i kombination med regelverkens omfattning och komplexitet gör arbetet både tekniskt besvärligt och utsatt för eventuella intressekonflikter.

Utmaningarna till trots är det ändå oerhört viktigt att arbetet nu tas på största allvar och att det inte fördröjs ytterligare. Det är också av yttersta vikt att de förenklingar som föreslås och genomförs, till följd av arbetet, inte riskerar bli åtgärder utan verklig effekt. I stället behövs kraftfulla ändringar som leder till faktiska förenklingar som på ett reellt sätt förbättrar konkurrenskraften för svenska företag. För att detta på ett realistiskt sätt ska kunna uppnås krävs bland annat:

• med hänsyn till regelverkens komplexitet, genomarbetade konsekvensanalyser,

• en klar uppfattning om var balansen bör ligga mellan önskan om förbättrad konkurrenskraft och önskan om bibehållen systemintegritet (dvs finns en riskacceptans? Eller är kravet på systemens integritet på utopisk nivå?),

• att detta arbete och dessa bedömningar sker i nära samarbete med näringsliv, akademi och övriga intressenter som berörs av regelverken.

Att EU och OECD parallellt adresserar dessa frågor om förenkling och konkurrenskraft är utmärkt. Med sådana väl underbyggda analyser kan Sverige på ett bättre och mer konkret sätt verka för reella förbättringar av såväl de svenska reglerna som de bakomliggande internationella regelverk som i viss mån dikterar det svenska handlingsutrymmet.

En konsekvensanalys i linje med motionen är inte bara välkommen utan nödvändig för svensk tillväxt. Den bör även ligga högt på regeringens prioriteringsordning då förändringarna i de internationella regelverken nu sker i hög takt.