Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26). Är det dags att reformera anståndsreglerna?
Ett beslut om skatt gäller omedelbart. Skatten ska alltså betalas även om beslutet överklagas. För att skjuta upp betalningen krävs anstånd. Skatteverket ska bevilja anstånd om det är tveksamt hur stort belopp den skattskyldige kommer att behöva betala. Frågan vid en anståndsprövning är alltså om det är osäkert om skattebeslutet kommer att stå sig vid en domstolsprövning.
Högsta förvaltningsdomstolens nya avgörande blottlägger brister i hur såväl Skatteverket som underrätterna hanterar anståndsfrågan.
Målet i Högsta förvaltningsdomstolen har sin grund i att en man beskattades personligen för en betalning om 3,8 miljoner kronor till hans bolag. Skatteverket ansåg att mannen skattemässigt var rätt betalningsmottagare eftersom han och inte bolaget angavs som part i det konsultavtal som låg till grund för betalningen.
Mannen överklagade skattebeslutet och ansökte samtidigt om anstånd. Efter att Skatteverket avslagit anståndsansökan begärde mannen omprövning och utvecklade varför utgången i skattefrågan var osäker. Han framhöll att ersättningen hade betalats till bolaget, att bolaget hade redovisat inkomsten och att han själv inte hade fått några pengar. Mannen gav också in ett intyg från uppdragsgivaren till stöd för sin beskrivning.
Skatteverket avslog anståndet på nytt. Det mannen hade fört fram ansågs inte innebära något nytt i sak som ändrade Skatteverkets bedömning av beskattningsfrågan. Därmed ansåg Skatteverket att utgången inte var så tveksam att anstånd skulle medges.
Här ligger ett av grundproblemen. Vid anståndsprövningen är inte frågan om Skatteverket har blivit övertygat om att skattebeslutet är fel. Frågan är om den skattskyldiges invändningar ger anledning till osäkerhet om beslutet kommer att stå sig vid en domstolsprövning. Det är två olika frågor. Den skillnaden tycks alltför ofta gå förlorad i Skatteverkets prövningar.
Mannen överklagade till förvaltningsrätten, som hade tillgång till handlingarna i både anståndsmålet och det underliggande skattemålet. Motiveringen blev ändå knapp. Med hänvisning till den befintliga utredningen ansåg domstolen att det inte var tveksamt om mannen skulle behöva betala skatten. Hur intyget och mannens invändningar värderades framgår inte av domskälen.
Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd. Enligt kammarrätten fanns det ingen anledning att betvivla riktigheten i förvaltningsrättens dom.
Först i Högsta förvaltningsdomstolen kom vändningen. Domstolen ansåg att den tvistiga skattefrågans karaktär och grunderna för parternas respektive inställningar gav anledning att betvivla riktigheten av förvaltningsrättens bedömning i anståndsfrågan. Kammarrätten borde därför ha meddelat prövningstillstånd.
Högsta förvaltningsdomstolen lyfter fram att Skatteverkets bedömning byggde på att mannen stod som part i konsultavtalet. Mot detta stod mannens invändning att avtalet hade ingåtts för bolagets räkning, hur parterna faktiskt hade agerat samt ett intyg från uppdragsgivaren om att det varit självklart att mannens bolag skulle fakturera. Det fanns alltså konkreta invändningar och bevisning som behövde vägas mot det som låg till grund för Skatteverkets beslut.
Det anmärkningsvärda i det här fallet är inte bara att kammarrätten vägrade prövningstillstånd. Varken Skatteverkets eller förvaltningsrättens motivering visar hur mannens invändningar och bevisning har värderats. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande blir därmed en viktig påminnelse om att anståndsprövningen är en självständig prövning och inte en upprepning av Skatteverkets bedömning i skattefrågan.
Men ska en skattskyldig verkligen behöva driva en process ända till Högsta förvaltningsdomstolen för att få en ordentlig prövning av om en tvistig skatt ska betalas innan själva skattefrågan har avgjorts? Statens intresse av en effektiv skatteuppbörd är viktigt men måste vägas mot den enskildes rätt till en meningsfull domstolsprövning.
Utgångspunkten borde vara att anstånd medges när ett skattebeslut har överklagats till domstol. Bara om överklagandet framstår som uppenbart utsiktslöst borde skatten behöva betalas innan domstolen har hunnit pröva saken. En sådan ordning skulle stärka rättssäkerheten och samtidigt bespara enskilda, Skatteverket och domstolarna onödiga anståndsprocesser. Det är hög tid att reformera anståndsreglerna.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
