Systemet för finansiell rapportering ska ses över

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och SCB.

Exakt vilka brister i det finansiella rapporteringssystemet som ska adresseras framgår inte utan som en del av uppdraget ingår att genomföra en analys av grundproblemen i ett kvalitets- och tillförlitlighetsperspektiv. I uppdraget ingår även att identifiera förutsättningarna för en omställning mot en helt digital ingivning av årsredovisningar till Bolagsverket samt en kostnadsfri tjänst för detta.

Att säkerställa hög kvalitet i den finansiella information som registreras hos Bolagsverket har central betydelse för näringslivet och samhällsekonomin i stort genom att uppgifterna används som underlag för beslut om transaktioner och nya affärsförbindelser. Tyvärr är det inte ovanligt att det förekommer fel och brister i de årsredovisningar som lämnas in till Bolagsverket. Det gäller oavsett om årsredovisningen lämnas in digitalt eller på annat sätt. I en granskning av inlämnade årsredovisningar för 2024 har Jens Nylander visat att digitala årsredovisningar innehåller betydligt fler fel än de årsredovisningar som lämnas in på papper. Digital inlämning tycks därmed inte i sig vara en garanti för kvalitet.

Många av de fel som påträffas i inlämnade årsredovisningar är fullt möjliga att upptäcka med hjälp av kontroller. Utvecklande metoder för effektiva och ändamålsenliga myndighetskontroller borde därför vara en naturlig första åtgärd för att motverka fel och säkerställa kvaliteten i den finansiella information som lämnas in och registreras av Bolagsverket. Att grunddata så som företagsnamn och årtal stämmer bör vara en självklarhet, liksom en kontroll av att den årsredovisning som lämnas in innehåller alla relevanta delar. Jens Nylanders undersökning visar att det dessutom är fullt möjligt att göra valideringar som säkerställer att belopp balanserar, att ingående balans är densamma som utgående, att årets redovisade resultat överensstämmer i resultat- och balansräkningarna samt att företag inte lämnar in samma årsredovisning flera år i rad, för att nämna några exempel på fel som påträffats.

Att utforma ett system för kvalitetssäkring som är ändamålsenligt och samtidigt kostnadseffektivt för Bolagsverket och de företag som lämnar in årsredovisningarna är en utmaning men inte omöjligt. Rättssäkerhetsaspekter och bolagsrättsliga förutsättningar talar för automatiserade kontroller som kan genomföras innan informationen registreras av Bolagsverket. Fel kan visserligen upptäckas och flaggas upp i efterhand men är i princip inte möjliga att rätta såvida inte årsredovisningen ersätts med en ny, vilket i sin tur är komplicerat. För att uppfylla målet att stärka kvaliteten i den finansiella informationen bör man därför sikta in sig på att kontrollera uppgifterna innan de registreras.

Den kommande översynen ska inte bara riktas mot inlämnade årsredovisningar utan hela rapporteringskedjan, vilket även inkluderar företagens bokföring. Dessutom ska regelefterlevnaden förenklas. Förenkling av regelefterlevnaden är en viktig åtgärd för förbättrad kvalitet. Ett grundkrav borde vara att regelverket inte får vara så krångligt att det krävs extern expertis för att sköta redovisningen. Den företagare som så önskar ska ha valmöjligheten att sköta sin egen administration. Det ska vara lätt att göra rätt.

En försvårande faktor är att bokföringslagen inte är helt anpassad till den digitala utvecklingen. De flesta bokföringsskyldiga är i praktiken hänvisade till de redovisningssystem som finns på marknaden och har små möjligheter att kontrollera om systemen uppfyller lagens krav. Med ett molnbaserat system är det exempelvis svårt att veta var räkenskapsinformationen förvaras. Vid byte av system finns det en risk att arkiverad information raderas helt. Danmark har anpassat sig till utvecklingen genom att ställa krav på hur redovisningssystem ska utformas för att uppfylla bokföringsreglerna. I Norge infördes nyligen ett liknande regelverk, vilket kan ge en rimligare ansvarsfördelning mellan bokföringsskyldiga företag och systemleverantörer.

En delredovisning av uppdraget som omfattar en analys av grundproblemen i systemet för finansiell rapportering samt en sammanställning av systemets utveckling inom Norden ska överlämnas i januari. Uppdraget ska slutredovisas till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 27 maj 2027.