Sofia Bildstein-Hagberg

Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare

Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.

20 skattefrågor med Anders Holmestig

När en av företrädarna för Näringslivets Skattedelegation gästar 20 skattefrågor handlar det om fastigheter och bostadsförsörjning. Fastighetsägarnas VD Anders Holmestig har flera förslag på reformer som skulle främja byggande och tillgång på lokaler och bostäder både på kort och lång sikt. Som vanligt är skattesystemets utformning en viktig pusselbit. En annan fråga som diskuteras är fastighetsbeståndets betydelse för klimatomställningen. Lyssnar gör du här.

Budgetspecial i 20 skattefrågor

I måndags lämnades höstbudgeten över till riksdagen. Är man nyfiken på vilka förändringar som föreslås på skatteområdet behöver man inte plöja igenom alla 2573 sidorna utan kan istället lugnt sätta på sig hörlurarna och lyssna på när Oscar Brissle och Fredrik Carlgren från Svenskt Näringsliv kommenterar förslagen i podden 20 skattefrågor. Lyssnar gör du här.

Vad innebär digitalskatten? – nytt avsnitt av 20 skattefrågor

Sedan flera år tillbaka pågår förhandlingar i OECD om gemensamma principer för internationell företagsbeskattning. I helgen enades G20 länderna om ett paket med förslag på hur den digitala ekonomin ska beskattas samt en global minimiskatt. Förslagen bygger på en lösning som presenterades av Biden-administrationen tidigare i våras. I detta avsnitt av podden 20 skattefrågor reder Claes Hammarstedt, expert på internationell beskattning på Svenskt Näringsliv, ut begreppen och resonerar kring vad de ändrade principerna kan få för konsekvenser för svenska företag och skatteintäkter. Hur bör egentligen överskottet i internationellt verksamma företag beskattas och stämmer det att Facebook betalar för lite skatt? Lyssna på podden här.

Välkomna utredningsförslag på slopade arkiveringskrav och reformerad regelprocess

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har överlämnat sitt betänkande SOU 2021:60 till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilka regelverk som är särskilt betungande för mikroföretag och föreslå möjliga förenklingar av de regelverken. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå de förändringar som behövs i bokföringslagens regler om arkivering av räkenskapsinformation samt utreda revisorns oberoende vid s.k. kombiuppdrag.

Nytt poddavsnitt om kontraproduktiv plastpåseskatt

Det uttalade syftet med den skatt på plastbärkassar som infördes förra året angavs bland annat vara att minska spridningen av mikroplaster och styra mot en mer effektiv resursförbrukning. Som tidigare konstaterats här på bloggen är dock skatten bristfälligt utformad för att uppfylla de syftena eftersom den inte skiljer på plastpåsar som har fossilt ursprung och bärkassar som är tillverkade av material från förnybara källor. I detta avsnitt av podden 20 skattefrågor berättar Åke Rosén hur detta har påverkat verksamheten i hans företag Gaia BioMaterials som tillverkar flergångspåsar av biologiskt nedbrytbart biomaterial. Medverkar gör även Robert Lönn som är expert på punktskatter på Svenskt Näringsliv. Lyssnar gör du här.

Lexel

Nytt avsnitt av podden som denna gång gästas av skattejuristen Magnus Larsén. Magnus har sedan flera år drivit ett uppmärksammat skattemål som nyligen avgjordes av Högsta Förvaltningsdomstolen efter ett avgörande i EU-domstolen. Målet avser den begränsning av möjligheten till ränteavdrag på lån till företag i samma intressegemenskap som gällde enligt svensk skattelagstiftning 2013-2018. Är det förenligt med etableringsfriheten i EU att olika reglering beroende på om räntemottagaren är ett svenskt eller ett utländskt bolag? I detta avsnitt får vi följa processen från svensk förvaltningsrätt till domstolsförhandlingen i Luxemburg. Lyssnar gör du här.

20 skattefrågor om hur sänkt marginalskatt skapar nya jobb i industrin

Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall gästar podcasten 20 skattefrågor och berättar om en rapport som de tagit fram i samarbete med Svenskt Näringsliv. Rapporten visar att en sänkning av marginalskatten med tio procentenheter skulle skapa flera tusen nya jobb i industriföretag genom de stimulanser för arbete, utveckling, kreativitet och tillväxt som skattesänkningen leder till. I detta avsnitt fördjupar vi oss i hur detta hänger ihop. Lyssnar gör du här.

Kritiken mot förslaget på bankskatt kvarstår

Trots den massiva remisskritiken har Regeringen valt att gå vidare med den senast föreslagna versionen av bankskatten, vilken beräknas som en andel av kreditinstitutens skulder. I det förslag på lagrådsremiss som gick ut på snabbremiss idag har endast vissa tekniska förändringar i beräkningen av skatteunderlaget gjorts i förhållande till det förslag som presenterades i september förra året. Ändringarna innebär i korthet att även skulder som härrör från bankernas filialer i utlandet kommer ingå i beskattningsunderlaget. Samtidigt justeras skattesatsen ned från 0,06 till 0,05 %. Den offentligfinansiella effekten beräknas dock bli densamma. Liksom tidigare föreslås skatten omfatta kreditinstitut vars sammanlagda skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut från beskattningsår som påbörjas 2022.

20 skattefrågor om krångliga arkiveringskrav

Nytt avsnitt av podden ute. Denna gång tar vi oss an arkiveringskraven i bokföringslagen som just nu är föremål för utredning. Christian Rutz från konsultföretaget Trinovo har undersökt hur mycket det föråldrade regelverket egentligen kostar företagen. Gäst är också Christina Idvardsson Näslund som är redovisningschef på Essity. Christina berättar om hur processer och administration i praktiken skulle kunna förenklas med en modernare lagstiftning. Lyssnar gör du här.

En momsfri t-shirt – podden är tillbaka

Podden 20 skattefrågor gör comeback och denna omgång inleds med ett avsnitt om hyresmomsen. Finansdepartementet genomförde nyligen en skriftlig hearing för att kartlägga hur regelverket kring moms på lokalhyror påverkar olika typer av verksamheter. Tanken är att få ett brett beslutsunderlag inför en eventuell lagändring. I detta poddsamtal ger Ulrika Hansson från Fastighetsägarna, Johan Karlsson från Riksidrottsförbundet och Anna Sandberg Nilsson från Svenskt Näringsliv en bakgrund till varför regelverket ser ut som det gör och vilka problem som kan uppstå när momsreglerna hindrar företag och organisationer att få tillgång till lokaler. Vi får också förklarat varför det knappast spelar någon roll om priset på t-shirts är med eller utan moms om det inte ens finns någon tröjbutik. Lyssnar gör du här.

Bokföringslagens arkiveringskrav kostar 3,9 miljarder

Svenskt Näringsliv har länge verkat för att bokföringslagens krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form slopas. Den pågående Covid-19 pandemin som lett till att många företag övergått till ett mer digitaliserat arbetssätt och omfattande hemarbete har gjort nackdelarna med de omoderna arkiveringsreglerna särskilt tydliga, då dokument måste skickas med post till och från medarbetarnas bostäder. I Norden och jämförbara länder som Tyskland och Holland finns inte något motsvarande arkiveringskrav vilket innebär att det även finns en konkurrensaspekt av de svenska reglerna.

Ändring av reglerna om redovisning av coronarelaterade stöd

Bokföringsnämnden har beslutat om ändring i de allmänna råden om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset. Ändringen innebär att stöd till företag till följd av pandemin (exempelvis omställningsstöd) under vissa villkor får redovisas som intäkt det år som stödet hänför sig till, även om stödet inte erhållits på balansdagen. För att stödet ska få tas upp som intäkt det år det hänför sig till ska stödet grunda sig på lagstiftning som är beslutad vid tidpunkten för årsbokslutets, årsredovisningens eller koncernredovisningens avgivande. Det krävs också att företaget med rimlig säkerhet bedömer att det uppfyller villkoren för stöd och att stödet med rimlig säkerhet kommer att erhållas. Bedömningen får göras senast i samband med avgivandet av årsbokslutet, årsredovisningen eller koncernredovisningen.

Kravet på elektronisk årsredovisning enligt ESEF skjuts upp

Regeringen beslutade igår om en lagrådsremiss som innebär att kravet att noterade företag ska upprätta sin års- och koncernredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF) ska skjutas upp i ett år. Kravet ska enligt gällande regler tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2020 och därefter, men skjuts nu upp till att istället omfatta års- och koncernredovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 och därefter. Lagrådsremissen innebär att även kravet på revision av den elektroniska rapporten skjuts upp i ett år. Svenskt Näringsliv påtalade redan i juni i en skrivelse till Finansdepartementet vikten av att regeringen agerar för att detta betungande regelverk skjuts på framtiden mot bakgrund av företagens redan pressade situation till följd av pandemin.

Förslag på ändrade regler för redovisning av coronarelaterade stöd

Omställningsstöd och andra coronarelaterade stöd ska enligt de allmänna råd från Bokföringsnämnden som gäller för onoterade företag, redovisas när villkoren för att erhålla stödet har uppfyllts. Det kan i praktiken få den oönskade konsekvensen att stöd vars syfte är att kompensera för ett bortfall av intäkter till följd av spridningen av covid-19 inte kan tas upp i redovisningen den period som stödet avser. Därför har Bokföringsnämnden föreslagit en förändring av redovisningsreglerna. Ändringen innebär i korthet att coronarelaterade stöd kan tas upp som intäkt i redovisningen efter balansdagen det räkenskapsår som stödet hänför sig till, under förutsättning att ett beslut om beviljat stöd erhållits innan årsbokslutet eller årsredovisningen avges (vilket för företag som har kalenderår som räkenskapsår är den 30 juni). Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande välkomnat att Bokföringsnämnden ändrar normgivningen för att möjliggöra en bättre matchning av stödåtgärderna. På detta område anser Svenskt Näringsliv dock att samma villkor bör gälla för alla företag. Bokföringsnämndens normgivning borde därför baseras på den princip för redovisning av stöd som gäller för noterade företag. Remisstiden går ut den 11 januari.

Många remissinstanser kritiska till bankskatten

Efter att remisstiden på Finansdepartementets promemoria om ny bankskatt nyligen gått ut står det klart att det finns allvarliga problem med förslaget. Av de 33 remissinstanser som uttalat sig om förslaget är det 14 som avstyrker och 5 som tillstyrker. Övriga remissinstanser lämnar inga synpunkter eller är neutrala i förhållande till förslagen. Bland de som avstyrker märks bl.a. Finansinspektionen som i sitt remissyttrande påpekar att andra och mer ändamålsenliga styrmedel än beskattning bör användas i den mån risker och kostnader för finansiell instabilitet bedöms vara för höga. FI anser också att det finns brister i skattens utformning, bland annat anses skulder vara ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Vidare påpekas att skattens konstruktion kan ge incitament till att flytta verksamhet utanför Sverige eller andra former av skatteplanering.

Kritik mot det nya förslaget på bankskatt

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv har lämnat ett kritiskt remissyttrande över förslaget att införa en riskskatt för större kreditinstitut. En anledning till att förslaget avstyrks är att det saknas motiv för att införa skatten. Det anförs i yttrandet att det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. De reserver som redan finns inom banksystemet i händelse av en kris är dessutom avsevärda. Vidare anförs att gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och inte på något sätt utgör någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.

Riskabel bankskatt underlättar knappast investeringsbehovet

Ytterligare ett förslag på bankskatt har remitterats av Finansdepartementet. Denna gång kallar man det riskskatt och föreslår att kreditinstitut ska beskattas med en viss andel (0,06% 2022 och därefter 0,07%) av skulderna. Kreditinstitut som har skulder som understiger 150 miljarder är undantagna vilket under gällande omständigheter innebär att ca 21 svenska institut kan bli skattskyldiga. Finansdepartementet räknar med en förstärkning av statskassan på ungefär 6 miljarder om året till följd av den nya skatten. Pengarna är tänkta att gå till ökade försvarsanslag.

Äntligen! Dags att skrota arkivering av papperskvitton

Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna kommit överens om att tillsätta en utredning som ska föreslå modernisering av bokföringslagen. Det var på tiden. Svenskt Näringsliv har länge påtalat behovet av att anpassa nuvarande arkiveringsregler till teknikutvecklingen. Att vi i Sverige har behållit kravet på arkivering i ursprunglig form så här länge ger upphov till en enorm mängd onödig pappershantering i företagen och gör att vi fortfarande exempelvis använder häftapparater och kopieringsmaskiner istället för moderna reseräkningssystem. Dyrt, ineffektivt och till ingen nytta. Nu hoppas vi att det kan bli ändring på detta. Utöver arkiveringsreglerna i bokföringslagen ska utredaren bland annat se över möjligheten att använda gemensamma verifikationsserier och överväga ändringar i bokslutsreglerna så att lagen blir lättare att följa.

New report on the digitalization of business reporting

The way government authorities collect and process data from the business sector is under transformation. What formerly used to be a highly analogue procedure is now becoming more and more digitalized with few or no manual elements. But the digitalization methods and strategies applied in different jurisdictions and by different authorities varies. In the newly published report Trends in digital reporting – future developments of information transfer between businesses and governments Deloitte Sweden provides an overview over some current trends in digital reporting. The aim is to create a platform for a deepened and more initiated discussion of possible future pathways, both within and outside Sweden. The report shows that digital reporting requirements seldom derive from one single driver. Improving tax collection capabilities is an important motivator in many jurisdictions, but the ground for digitalization of reporting requirements does not necessarily have to be associated with the collection of tax. Simplification and release of administrative burden for in particular SME:s are also important drivers. Digitalization is for example seen as a key instrument to implement the once-only principle (TOOP), meaning that business entities should only have to report a particular piece of information once to the government.

Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare

Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.

20 skattefrågor med Anders Holmestig

När en av företrädarna för Näringslivets Skattedelegation gästar 20 skattefrågor handlar det om fastigheter och bostadsförsörjning. Fastighetsägarnas VD Anders Holmestig har flera förslag på reformer som skulle främja byggande och tillgång på lokaler och bostäder både på kort och lång sikt. Som vanligt är skattesystemets utformning en viktig pusselbit. En annan fråga som diskuteras är fastighetsbeståndets betydelse för klimatomställningen. Lyssnar gör du här.

Budgetspecial i 20 skattefrågor

I måndags lämnades höstbudgeten över till riksdagen. Är man nyfiken på vilka förändringar som föreslås på skatteområdet behöver man inte plöja igenom alla 2573 sidorna utan kan istället lugnt sätta på sig hörlurarna och lyssna på när Oscar Brissle och Fredrik Carlgren från Svenskt Näringsliv kommenterar förslagen i podden 20 skattefrågor. Lyssnar gör du här.

Vad innebär digitalskatten? – nytt avsnitt av 20 skattefrågor

Sedan flera år tillbaka pågår förhandlingar i OECD om gemensamma principer för internationell företagsbeskattning. I helgen enades G20 länderna om ett paket med förslag på hur den digitala ekonomin ska beskattas samt en global minimiskatt. Förslagen bygger på en lösning som presenterades av Biden-administrationen tidigare i våras. I detta avsnitt av podden 20 skattefrågor reder Claes Hammarstedt, expert på internationell beskattning på Svenskt Näringsliv, ut begreppen och resonerar kring vad de ändrade principerna kan få för konsekvenser för svenska företag och skatteintäkter. Hur bör egentligen överskottet i internationellt verksamma företag beskattas och stämmer det att Facebook betalar för lite skatt? Lyssna på podden här.

Välkomna utredningsförslag på slopade arkiveringskrav och reformerad regelprocess

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har överlämnat sitt betänkande SOU 2021:60 till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilka regelverk som är särskilt betungande för mikroföretag och föreslå möjliga förenklingar av de regelverken. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå de förändringar som behövs i bokföringslagens regler om arkivering av räkenskapsinformation samt utreda revisorns oberoende vid s.k. kombiuppdrag.

Nytt poddavsnitt om kontraproduktiv plastpåseskatt

Det uttalade syftet med den skatt på plastbärkassar som infördes förra året angavs bland annat vara att minska spridningen av mikroplaster och styra mot en mer effektiv resursförbrukning. Som tidigare konstaterats här på bloggen är dock skatten bristfälligt utformad för att uppfylla de syftena eftersom den inte skiljer på plastpåsar som har fossilt ursprung och bärkassar som är tillverkade av material från förnybara källor. I detta avsnitt av podden 20 skattefrågor berättar Åke Rosén hur detta har påverkat verksamheten i hans företag Gaia BioMaterials som tillverkar flergångspåsar av biologiskt nedbrytbart biomaterial. Medverkar gör även Robert Lönn som är expert på punktskatter på Svenskt Näringsliv. Lyssnar gör du här.

Lexel

Nytt avsnitt av podden som denna gång gästas av skattejuristen Magnus Larsén. Magnus har sedan flera år drivit ett uppmärksammat skattemål som nyligen avgjordes av Högsta Förvaltningsdomstolen efter ett avgörande i EU-domstolen. Målet avser den begränsning av möjligheten till ränteavdrag på lån till företag i samma intressegemenskap som gällde enligt svensk skattelagstiftning 2013-2018. Är det förenligt med etableringsfriheten i EU att olika reglering beroende på om räntemottagaren är ett svenskt eller ett utländskt bolag? I detta avsnitt får vi följa processen från svensk förvaltningsrätt till domstolsförhandlingen i Luxemburg. Lyssnar gör du här.

20 skattefrågor om hur sänkt marginalskatt skapar nya jobb i industrin

Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall gästar podcasten 20 skattefrågor och berättar om en rapport som de tagit fram i samarbete med Svenskt Näringsliv. Rapporten visar att en sänkning av marginalskatten med tio procentenheter skulle skapa flera tusen nya jobb i industriföretag genom de stimulanser för arbete, utveckling, kreativitet och tillväxt som skattesänkningen leder till. I detta avsnitt fördjupar vi oss i hur detta hänger ihop. Lyssnar gör du här.

Kritiken mot förslaget på bankskatt kvarstår

Trots den massiva remisskritiken har Regeringen valt att gå vidare med den senast föreslagna versionen av bankskatten, vilken beräknas som en andel av kreditinstitutens skulder. I det förslag på lagrådsremiss som gick ut på snabbremiss idag har endast vissa tekniska förändringar i beräkningen av skatteunderlaget gjorts i förhållande till det förslag som presenterades i september förra året. Ändringarna innebär i korthet att även skulder som härrör från bankernas filialer i utlandet kommer ingå i beskattningsunderlaget. Samtidigt justeras skattesatsen ned från 0,06 till 0,05 %. Den offentligfinansiella effekten beräknas dock bli densamma. Liksom tidigare föreslås skatten omfatta kreditinstitut vars sammanlagda skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut från beskattningsår som påbörjas 2022.

20 skattefrågor om krångliga arkiveringskrav

Nytt avsnitt av podden ute. Denna gång tar vi oss an arkiveringskraven i bokföringslagen som just nu är föremål för utredning. Christian Rutz från konsultföretaget Trinovo har undersökt hur mycket det föråldrade regelverket egentligen kostar företagen. Gäst är också Christina Idvardsson Näslund som är redovisningschef på Essity. Christina berättar om hur processer och administration i praktiken skulle kunna förenklas med en modernare lagstiftning. Lyssnar gör du här.

En momsfri t-shirt – podden är tillbaka

Podden 20 skattefrågor gör comeback och denna omgång inleds med ett avsnitt om hyresmomsen. Finansdepartementet genomförde nyligen en skriftlig hearing för att kartlägga hur regelverket kring moms på lokalhyror påverkar olika typer av verksamheter. Tanken är att få ett brett beslutsunderlag inför en eventuell lagändring. I detta poddsamtal ger Ulrika Hansson från Fastighetsägarna, Johan Karlsson från Riksidrottsförbundet och Anna Sandberg Nilsson från Svenskt Näringsliv en bakgrund till varför regelverket ser ut som det gör och vilka problem som kan uppstå när momsreglerna hindrar företag och organisationer att få tillgång till lokaler. Vi får också förklarat varför det knappast spelar någon roll om priset på t-shirts är med eller utan moms om det inte ens finns någon tröjbutik. Lyssnar gör du här.

Bokföringslagens arkiveringskrav kostar 3,9 miljarder

Svenskt Näringsliv har länge verkat för att bokföringslagens krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form slopas. Den pågående Covid-19 pandemin som lett till att många företag övergått till ett mer digitaliserat arbetssätt och omfattande hemarbete har gjort nackdelarna med de omoderna arkiveringsreglerna särskilt tydliga, då dokument måste skickas med post till och från medarbetarnas bostäder. I Norden och jämförbara länder som Tyskland och Holland finns inte något motsvarande arkiveringskrav vilket innebär att det även finns en konkurrensaspekt av de svenska reglerna.

Ändring av reglerna om redovisning av coronarelaterade stöd

Bokföringsnämnden har beslutat om ändring i de allmänna råden om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset. Ändringen innebär att stöd till företag till följd av pandemin (exempelvis omställningsstöd) under vissa villkor får redovisas som intäkt det år som stödet hänför sig till, även om stödet inte erhållits på balansdagen. För att stödet ska få tas upp som intäkt det år det hänför sig till ska stödet grunda sig på lagstiftning som är beslutad vid tidpunkten för årsbokslutets, årsredovisningens eller koncernredovisningens avgivande. Det krävs också att företaget med rimlig säkerhet bedömer att det uppfyller villkoren för stöd och att stödet med rimlig säkerhet kommer att erhållas. Bedömningen får göras senast i samband med avgivandet av årsbokslutet, årsredovisningen eller koncernredovisningen.

Kravet på elektronisk årsredovisning enligt ESEF skjuts upp

Regeringen beslutade igår om en lagrådsremiss som innebär att kravet att noterade företag ska upprätta sin års- och koncernredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF) ska skjutas upp i ett år. Kravet ska enligt gällande regler tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2020 och därefter, men skjuts nu upp till att istället omfatta års- och koncernredovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 och därefter. Lagrådsremissen innebär att även kravet på revision av den elektroniska rapporten skjuts upp i ett år. Svenskt Näringsliv påtalade redan i juni i en skrivelse till Finansdepartementet vikten av att regeringen agerar för att detta betungande regelverk skjuts på framtiden mot bakgrund av företagens redan pressade situation till följd av pandemin.

Förslag på ändrade regler för redovisning av coronarelaterade stöd

Omställningsstöd och andra coronarelaterade stöd ska enligt de allmänna råd från Bokföringsnämnden som gäller för onoterade företag, redovisas när villkoren för att erhålla stödet har uppfyllts. Det kan i praktiken få den oönskade konsekvensen att stöd vars syfte är att kompensera för ett bortfall av intäkter till följd av spridningen av covid-19 inte kan tas upp i redovisningen den period som stödet avser. Därför har Bokföringsnämnden föreslagit en förändring av redovisningsreglerna. Ändringen innebär i korthet att coronarelaterade stöd kan tas upp som intäkt i redovisningen efter balansdagen det räkenskapsår som stödet hänför sig till, under förutsättning att ett beslut om beviljat stöd erhållits innan årsbokslutet eller årsredovisningen avges (vilket för företag som har kalenderår som räkenskapsår är den 30 juni). Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande välkomnat att Bokföringsnämnden ändrar normgivningen för att möjliggöra en bättre matchning av stödåtgärderna. På detta område anser Svenskt Näringsliv dock att samma villkor bör gälla för alla företag. Bokföringsnämndens normgivning borde därför baseras på den princip för redovisning av stöd som gäller för noterade företag. Remisstiden går ut den 11 januari.

Många remissinstanser kritiska till bankskatten

Efter att remisstiden på Finansdepartementets promemoria om ny bankskatt nyligen gått ut står det klart att det finns allvarliga problem med förslaget. Av de 33 remissinstanser som uttalat sig om förslaget är det 14 som avstyrker och 5 som tillstyrker. Övriga remissinstanser lämnar inga synpunkter eller är neutrala i förhållande till förslagen. Bland de som avstyrker märks bl.a. Finansinspektionen som i sitt remissyttrande påpekar att andra och mer ändamålsenliga styrmedel än beskattning bör användas i den mån risker och kostnader för finansiell instabilitet bedöms vara för höga. FI anser också att det finns brister i skattens utformning, bland annat anses skulder vara ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Vidare påpekas att skattens konstruktion kan ge incitament till att flytta verksamhet utanför Sverige eller andra former av skatteplanering.

Kritik mot det nya förslaget på bankskatt

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv har lämnat ett kritiskt remissyttrande över förslaget att införa en riskskatt för större kreditinstitut. En anledning till att förslaget avstyrks är att det saknas motiv för att införa skatten. Det anförs i yttrandet att det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. De reserver som redan finns inom banksystemet i händelse av en kris är dessutom avsevärda. Vidare anförs att gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och inte på något sätt utgör någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.

Riskabel bankskatt underlättar knappast investeringsbehovet

Ytterligare ett förslag på bankskatt har remitterats av Finansdepartementet. Denna gång kallar man det riskskatt och föreslår att kreditinstitut ska beskattas med en viss andel (0,06% 2022 och därefter 0,07%) av skulderna. Kreditinstitut som har skulder som understiger 150 miljarder är undantagna vilket under gällande omständigheter innebär att ca 21 svenska institut kan bli skattskyldiga. Finansdepartementet räknar med en förstärkning av statskassan på ungefär 6 miljarder om året till följd av den nya skatten. Pengarna är tänkta att gå till ökade försvarsanslag.

Äntligen! Dags att skrota arkivering av papperskvitton

Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna kommit överens om att tillsätta en utredning som ska föreslå modernisering av bokföringslagen. Det var på tiden. Svenskt Näringsliv har länge påtalat behovet av att anpassa nuvarande arkiveringsregler till teknikutvecklingen. Att vi i Sverige har behållit kravet på arkivering i ursprunglig form så här länge ger upphov till en enorm mängd onödig pappershantering i företagen och gör att vi fortfarande exempelvis använder häftapparater och kopieringsmaskiner istället för moderna reseräkningssystem. Dyrt, ineffektivt och till ingen nytta. Nu hoppas vi att det kan bli ändring på detta. Utöver arkiveringsreglerna i bokföringslagen ska utredaren bland annat se över möjligheten att använda gemensamma verifikationsserier och överväga ändringar i bokslutsreglerna så att lagen blir lättare att följa.

New report on the digitalization of business reporting

The way government authorities collect and process data from the business sector is under transformation. What formerly used to be a highly analogue procedure is now becoming more and more digitalized with few or no manual elements. But the digitalization methods and strategies applied in different jurisdictions and by different authorities varies. In the newly published report Trends in digital reporting – future developments of information transfer between businesses and governments Deloitte Sweden provides an overview over some current trends in digital reporting. The aim is to create a platform for a deepened and more initiated discussion of possible future pathways, both within and outside Sweden. The report shows that digital reporting requirements seldom derive from one single driver. Improving tax collection capabilities is an important motivator in many jurisdictions, but the ground for digitalization of reporting requirements does not necessarily have to be associated with the collection of tax. Simplification and release of administrative burden for in particular SME:s are also important drivers. Digitalization is for example seen as a key instrument to implement the once-only principle (TOOP), meaning that business entities should only have to report a particular piece of information once to the government.

Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare

Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.

Sofia Bildstein-Hagberg

Senaste blogginlägg av Sofia Bildstein-Hagberg

20 skattefrågor med Anders Holmestig

Senaste artiklar av Sofia Bildstein-Hagberg

20 skattefrågor med Anders Holmestig

Dags att överväga höjd tröskel för revisionsplikt

Budgetspecial i 20 skattefrågor

Swedish Enterprise’s views on the European Commission’s proposal for a new Directive on Sustainability Reporting

Directive on Sustainability Reporting - Comments by Swedish Enterprise

Vad innebär digitalskatten? – nytt avsnitt av 20 skattefrågor

Utkast till lagrådsremiss Riskskatt för kreditinstitut

Välkomna utredningsförslag på slopade arkiveringskrav och reformerad regelprocess

Nytt poddavsnitt om kontraproduktiv plastpåseskatt

Lexel