Klockan stannar för CSRD
Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på att kravet på att lämna hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD skjuts upp i två år för vissa företag. Förslaget bygger på det så kallade Stop the clock-direktivet som antogs i mitten av april och som är en del av EU-kommissionens regelförenklingspaket Omnibus I från den 26 februari i år.
Förslaget innebär att stora onoterade företag och stora noterade företag med under 500 anställda ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2026, samt att noterade SME-företag ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2027.
Majoriteten av dessa företag ska enligt gällande regler rapportera för första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2024, vilket innebär 2025 om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Det gör det angeläget med ett tydligt besked om vilka krav som ska gälla i kommande årsredovisning. Promemorian är därför en välkommen bekräftelse på att möjligheten till uppskjuten tillämpning också kommer att omfatta berörda svenska företag.
Med hänsyn till att Omnibus I-paketet också innehåller ett förslag på att snäva in tillämpningsområdet för CSRD, är den uppskjutna tillämpning som nu föreslagits nödvändig för att undvika att de företag som omfattas ska behöva anpassa sig till rapporteringsregler som bara kommer att vara tillämpliga i ett eller högst ett par år. Det problemet kvarstår dock fortfarande för de svenska företag som ska rapportera enligt CSRD första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024 och som har färre än 1 000 anställda. Dessa företag behöver nu lägga ner omfattande resurser på rapporteringskrav som sannolikt inte kommer att finnas kvar.
Remisstiden för promemorian går ut den 12 juni.
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Tara Muinafshar