Klockan stannar för CSRD
Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på att kravet på att lämna hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD skjuts upp i två år för vissa företag. Förslaget bygger på det så kallade Stop the clock-direktivet som antogs i mitten av april och som är en del av EU-kommissionens regelförenklingspaket Omnibus I från den 26 februari i år.
Förslaget innebär att stora onoterade företag och stora noterade företag med under 500 anställda ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2026, samt att noterade SME-företag ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2027.
Majoriteten av dessa företag ska enligt gällande regler rapportera för första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2024, vilket innebär 2025 om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Det gör det angeläget med ett tydligt besked om vilka krav som ska gälla i kommande årsredovisning. Promemorian är därför en välkommen bekräftelse på att möjligheten till uppskjuten tillämpning också kommer att omfatta berörda svenska företag.
Med hänsyn till att Omnibus I-paketet också innehåller ett förslag på att snäva in tillämpningsområdet för CSRD, är den uppskjutna tillämpning som nu föreslagits nödvändig för att undvika att de företag som omfattas ska behöva anpassa sig till rapporteringsregler som bara kommer att vara tillämpliga i ett eller högst ett par år. Det problemet kvarstår dock fortfarande för de svenska företag som ska rapportera enligt CSRD första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024 och som har färre än 1 000 anställda. Dessa företag behöver nu lägga ner omfattande resurser på rapporteringskrav som sannolikt inte kommer att finnas kvar.
Remisstiden för promemorian går ut den 12 juni.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt