Klockan stannar för CSRD
Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på att kravet på att lämna hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD skjuts upp i två år för vissa företag. Förslaget bygger på det så kallade Stop the clock-direktivet som antogs i mitten av april och som är en del av EU-kommissionens regelförenklingspaket Omnibus I från den 26 februari i år.
Förslaget innebär att stora onoterade företag och stora noterade företag med under 500 anställda ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2026, samt att noterade SME-företag ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2027.
Majoriteten av dessa företag ska enligt gällande regler rapportera för första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2024, vilket innebär 2025 om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Det gör det angeläget med ett tydligt besked om vilka krav som ska gälla i kommande årsredovisning. Promemorian är därför en välkommen bekräftelse på att möjligheten till uppskjuten tillämpning också kommer att omfatta berörda svenska företag.
Med hänsyn till att Omnibus I-paketet också innehåller ett förslag på att snäva in tillämpningsområdet för CSRD, är den uppskjutna tillämpning som nu föreslagits nödvändig för att undvika att de företag som omfattas ska behöva anpassa sig till rapporteringsregler som bara kommer att vara tillämpliga i ett eller högst ett par år. Det problemet kvarstår dock fortfarande för de svenska företag som ska rapportera enligt CSRD första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024 och som har färre än 1 000 anställda. Dessa företag behöver nu lägga ner omfattande resurser på rapporteringskrav som sannolikt inte kommer att finnas kvar.
Remisstiden för promemorian går ut den 12 juni.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
