Klockan stannar för CSRD
Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på att kravet på att lämna hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD skjuts upp i två år för vissa företag. Förslaget bygger på det så kallade Stop the clock-direktivet som antogs i mitten av april och som är en del av EU-kommissionens regelförenklingspaket Omnibus I från den 26 februari i år.
Förslaget innebär att stora onoterade företag och stora noterade företag med under 500 anställda ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2026, samt att noterade SME-företag ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2027.
Majoriteten av dessa företag ska enligt gällande regler rapportera för första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2024, vilket innebär 2025 om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Det gör det angeläget med ett tydligt besked om vilka krav som ska gälla i kommande årsredovisning. Promemorian är därför en välkommen bekräftelse på att möjligheten till uppskjuten tillämpning också kommer att omfatta berörda svenska företag.
Med hänsyn till att Omnibus I-paketet också innehåller ett förslag på att snäva in tillämpningsområdet för CSRD, är den uppskjutna tillämpning som nu föreslagits nödvändig för att undvika att de företag som omfattas ska behöva anpassa sig till rapporteringsregler som bara kommer att vara tillämpliga i ett eller högst ett par år. Det problemet kvarstår dock fortfarande för de svenska företag som ska rapportera enligt CSRD första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024 och som har färre än 1 000 anställda. Dessa företag behöver nu lägga ner omfattande resurser på rapporteringskrav som sannolikt inte kommer att finnas kvar.
Remisstiden för promemorian går ut den 12 juni.
Skattefrågor till Oliver Rosengren
Podden Skattefrågan har talat med den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren från Kronoberg. Oliver är medlem av Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp och har varit med och tagit fram handlingsprogrammet Ett Sverige med möjligheter för alla inför valet. I podden berättar han om prioritera...
Skadligt med skatt baserad på gissningar

En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
