Sänkt bolagsskatt i sikte och (några) fler skatteförslag

Bolagsskatten kan sänkas från årsskiftet 2026. Det blir verklighet om regeringen fullföljer sitt förslag som idag har skickats på remiss tillsammans med ett helt koppel av andra mer eller (ofta) mindre betydelsefulla förslag på skatteområdet.

Bolagsskatteförslaget ska ses mot bakgrund av högre tullnivåer och ökad osäkerhet kring tullar och handelshinder. Detta riskerar att påverka investeringsviljan negativt och förslaget syftar till att stärka förutsättningarna för investeringar och tillväxt i Sverige. Det remitterade förslaget avser en sänkning av skattesatsen från dagens 20,6 till 20 procent och beräknas statiskt ge en skattelättnad om 6,6 miljarder kr.

Sammantaget motsvarar dagens alla remitterade skatteförslag sänkt skatt om drygt 12 miljarder kr. Det är i de flesta fall välkomna skattesänkningar och de kommer analyseras noggrant under remisstiden.

Rubriken säger fler skatteförslag med (några) inom parentes, eftersom många ivrigt inväntar den fortsatta beredningen av en rad viktiga förslag som sedan länge ligger på Finansdepartementets bord. Det gäller bland annat angelägna förbättringar av företagens avdragsrätt till räntekostnader och entreprenörsskatten. Svenskt Näringsliv lämnade sina remissvar i oktober förra året och nästa steg i beredningen behöver bli lagrådsremisser. Förväntningarna är höga på att dessa förslag finns med i budgetpropositionen i höst.

Det är ytterligare åtta andra skatteförslag som remitterats idag. Dessa övriga förslag beskrivs i korthet nedan. Tillsammans motsvarar de offentligfinansiellt ett lägre belopp än bolagsskatteförslaget. Liksom för bolagsskatteförslaget löper remisstiden till början av augusti. Huruvida förslagen blir verklighet avgörs i förhandlingarna inför årets budgetproposition som ska presenteras i slutet av september.

Genom de beredningsprocesser som nu startar skapar sig regeringen handlingsfrihet att även genomföra förslagen (med motsvarande utformning) med mer kraftfull omfattning när budgetpropositionen läggs fram. Exempelvis skulle bolagsskattesatsen kunna sänkas ytterligare för att nå en mer konkurrenskraftig nivå gentemot de sänkningar ner mot 18 procent som nyligen aviserats i Finland och elskatten skulle kunna sänkas mer kraftfullt.

Elskatten föreslås sänkas vilket beräknas ge en skattelättnad om drygt 2,3 miljarder kr. Skattesatsen som vid oförändrade regler bedöms bli 44,1 öre/kWh från och med 2026 ska enligt förslaget istället bli 41,1 öre/kWh. Parallellt med detta förslag finns sedan tidigare ett färdigremitterat, men ännu ej genomfört, förslag om att permanent slopa elskattens indexering med inflationsutvecklingen enligt konsumentprisindex, KPI.

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) föreslås sänkas från 25 till 20 procent. Detta beräknas ge en skattelättnad om knappt 0,7 miljarder kr. Förslaget ska ses mot bakgrund av de senaste årens sänkningar av den vanliga inkomstskatten som gjort att SINK-reglerna, som är frivilliga att tillämpa, kan vara till nackdel för skatteskyldiga. Av förenklings- och neutralitetsskäl föreslås därför en nedjustering, med viss marginal, för att undvika att reglerna behöver ändras alltför ofta.

Resor med kollektivtrafik där arbetsgivare står för kostnaden föreslås få sänkt skatt genom halverat förmånsvärde. Skattelättnaden beräknas motsvara drygt 2 miljarder kr varaktigt och ska träda ikraft från och med 1 juli nästa år. Syftet är att underlätta arbetspendling och i den utsträckning det leder till minskad biltrafik bedöms det få positiva effekter för miljön. Förslaget gäller även färdtjänst med mera och avser belopp upp till 13 000 kronor per år.

Reseavdraget föreslås försämras genom en skattehöjning om drygt en halv miljard kr från och med 2026. Förslaget avser en höjning av beloppsgränsen över vilken resekostnader får dras av från 11 000 till 13 000 kr per år. Gränsen har varit oförändrad sedan 2017.

Laddel på arbetsplatsen för bilar med mera föreslås vara skattefri vilket förmånen är redan idag, men endast tillfälligt. Genom förslaget permanentas detta från och med 1 juli nästa år tillsammans med vissa justeringar i regelverket. Förslaget syftar bland annat till att fortsatt underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara, alternativ. Skattelättnaden beräknas till 260 miljoner kr.

Dansbandsmomsen föreslås sänkas från 25 till 6 procent. Sänkningen skulle införas från och med 1 juli nästa år och beräknas ge en skattelättnad om 440 miljoner kr på helårsbasis. Avsteg från momsens normalskattesats görs på flera områden sedan lång tid tillbaka i syfte att gynna kulturlivet. Regeringen konstaterar att det finns risk för att det uppstår gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar men ser också att förslaget kan medföra vissa förenklingar gentemot beskattningen av andra kulturevenemang.

Fordonsskatten för släpvagnar föreslås slopas för släp upp till 3 ton. Idag går motsvarande gräns vid 750 kg. Förslaget föreslås träda ikraft 1 februari nästa år och beräknas motsvara en skattelättnad om 220 miljoner kr.

Skattereglerna som rör skog med mera föreslås förenklas och förbättras från och med 1 april nästa år genom en rad förändringar som sammantaget motsvarar en skattelättnad om 50 miljoner kr.