Lagrådsremiss presenterad för 3:12/entreprenörsskatten

Många hade stora förväntningar inför att 3:12-utredningen skulle lämna sitt betänkande. När betänkandet publicerades konstaterade vi här på bloggen och ett flertal remissinstanser att förslagen sammantaget fick ses som välkomna. Särskilt lyftes då fram förslagen att slopa de så kallade absoluta kraven (kapitalandels- och löneuttagskravet), att höja grundbeloppet/förenklingsbeloppet till fyra inkomstbasbelopp (IBB), kortade karenstider och att de två separata takbeloppen, för utdelning respektive för kapitalvinst, föreslogs ersättas av ett gemensamt takbelopp. Samtidigt konstaterades att för vissa delar av de förslag som kommittén lämnade hade andra lösningar, eller kompletterande förslag, varit önskvärda.

Regeringen har nu, efter den sedvanliga remissomgången, presenterat sina förslag i den lagrådsremiss som idag överlämnades till Lagrådet. I ett antal avseenden avviker den från utredningens förslag. Bl.a. återfinns varken förslag om en sammanslagning av de två takbeloppen eller förslag om att syskon inte ska ingå i närståendekretsen. Tyvärr har regeringen inte heller hörsammat kritiken mot slopandet av ränteuppräkning av sparade utrymmen. Åtgärden får ses som principiellt felaktig och ett bibehållande av ränteuppräkningen borde rymmas statsfinansiellt, eftersom utredningens kalkyler visat sig behöva korrigeras, vilket regeringen också bekräftar i lagrådsremissen.

Regeringen föreslår vidare i likhet med utredningen en gränsbeloppsmodell där 8 IBB ska dras av från delägares löneunderlag. Detta avdrag syftar till att undanta delägarnas egna löner från löneunderlaget och avser ersätta dagens modell med de absoluta löne- och andelskraven. Många, bl.a. Näringslivets Skattedelegation (NSD) och Svenskt Näringsliv, välkomnade slopandet av de absoluta kraven, men lyfte samtidigt fram att föreslaget i vissa situationer slår till såväl omotiver­at som hårt. Ett exempel som lyftes fram var en situation där en person som bedriver en verksamhet som omfattas av reglerna har en förälder, som inte är verksam i företaget, som investerat i bolaget. Till följd av hur utredningens förslag utformats skulle föräldern, trots att sonen drar av 8 IBB från sitt löneunderlag, själv behöva dra av 8 IBB från sitt löneunderlag. Med regeringens förslag utvidgas detta problem till att omfatta även syskon. Dagens regler begränsar effekter av detta slag genom att begränsa kravet på beaktande av lön till en delägare inom närståendekretsen.

Mot bakgrund av ovanstående får lagrådsremissen ses som ett steg i fel riktning från utredningsförslaget. Hur helheten påverkas kommer därför nu behöva analyseras ytterligare. Som NSD och Svenskt Näringsliv betonade i sitt remissyttrande hade det i stället nu varit befogat med kompletterande förbättringar, särskilt eftersom utredningens bedömningar av hur gränsbeloppen skulle påverkas föreföll överdrivet positiva.