Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Som vi tidigare konstaterat (se bildspel) är ViDA inte en momsfråga utan påverkar företag på många olika områden, inte minst avseende systemmiljöer och digital infrastruktur. Därför är det bra att Kommissionen markerar att de tekniska aspekterna behöver lyftas inom VAT Committee, Group on the Future of VAT, the Standing Committee on Administrative Cooperation och the Standing Committee on Information Technology.
Delarna i strategin ger en förhoppning om att nödvändiga kompetenser kommer samlas i utvecklingen av genomförandetakter och förklarande texter. Det gäller framför allt e-fakturering och digital rapportering. För att DRR inom ViDA ska ha en chans att leva upp till beräknade effektivitetsvinster behöver alla parter säkerställa att nuvarande affärskommunikationer (ordrar, faktura, leverans, dokumentation, avtal, etc.) i största möjliga mån kan behållas, om än i strukturerade format.
Vi kan vänta oss mer dokumentation under implementeringens gång. I det arbetet kommer medlemsstater och näringsliv få möjlighet att bidra med synpunkter för att förändringarna i direktivet ska bli praktiskt tillämpbara. I ljuset av detta behöver regeringen hörsamma Näringslivets Skattedelegations förslag om en offentlig utredning som kan följa hela implementeringen och alla dess aspekter fram till 2030. Det behöver dock ske snarast då arbetet både i Sverige och inom EU nu tar fart.
ViDA består av tre pelare Digital Reporting Requirements (DRR), Plattformar och Single VAT Registration (SVR) som ska vara införda vid följande tidpunkter:
14 april 2025 – Medlemsstater får införa obligatorisk e-fakturering
1 januari 2027 – Klargöranden för användare av One-Stop-Shop (OSS) och Import-OSS (IOSS) samt vissa SVR förändringar.
1 juli 2028 – Plattformarna i stället för säljaren inom korttidsuthyrning av bostad och transport ska leverera in momsen (kan i vissa fall skjutas upp till 2030), SVR i kraft.
1 juli 2030 – DRR tas i kraft, obligatorisk e-fakturering vid gränsöverskridande transaktioner.
1 januari 2035 – Medlemsstater som implementerat egna lösningar för e-fakturering och rapportering måste anpassa sina system till direktivet.
Inför respektive tidpunkt kommer kommissionen publicera genomförandedokument, förklarande anmärkningar (explanatory notes), IT-specifikationer m.m. innan slutliga lagkrav börjar gälla (för detaljer se s.13 ff).
I strategidokumentet indikerar Kommissionen vissa risker kopplade till implementeringsarbetet. Bland annat uppmärksammas förseningar i dokumentation för standardisering och tekniska aspekter som kan medföra att företag inte får tillräckligt med tid att ställa om sina system. Skillnader i certifiering för mjukvaruleverantörer kan leda till parallella e-faktureringsflöden mellan medlemsstater. Krav som går utöver direktivets bestämmelser (gold plating) för nationell e-fakturering riskerar att fragmentisera snarare än harmonisera rapportering och fakturering.
För att lindra riskerna kommer Kommissionen arbeta inom nio områden som syftar till att stödja och underlätta för medlemsstaterna i förändringen av nationell lagstiftning. Särskilt betonas komplexiteten i reglerna och behovet att kontinuerligt informera om utvecklingen av processerna inom respektive pelare.
Kommunikation
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utveckla en detaljerad kommunikationsplan. Informationskampanjer startar 6–9 månader före varje milstolpe. ViDA-webbplatsen ska uppdateras löpande.
Kontakt med näringslivet, medlemsstaterna och EU-institutionerna
Dialog förs med Europaparlamentet, rådet, näringslivet och medlemsstaterna via regelbundna möten, workshops och arbetsgrupper för att följa och stödja implementeringen.
Genomförandeakter
Minst sex genomförandeakter krävs: regler för DRR, central VIES, säker IOSS samt ändringar i befintliga regler. Eventuellt behövs en ytterligare akt för att harmonisera regler inför 2030.
Bygga IT kapacitet
-DRR: Arkitektur och krav för central VIES definieras 2025–26, utveckling 2027, testning 2029, drift 2030.
-SVR: Två IT-släpp kopplade till rättsliga milstolpar.
-IOSS: Pilotprojekt pågår för att säkra IOSS-nummer.
Technical Support Instrument (TSI)
TSI 2026 ska främja harmoniserat genomförande av digitala rapporteringskrav. Medlemsstater kan begära tekniskt stöd senast 31 oktober varje år.
Fiscalis (samarbetsprogram för nationella skatteadministrationer)
Kommissionen kommer arrangera flera workshops och projektgrupper inom ramen för Fiscalis.
Explanatory notes (förklarande anmärkningar)
Detaljerade dokument tas fram i samarbete med medlemsstater och näringslivet för att säkerställa gemensam förståelse av reglerna.
Stöd vid införlivande av direktivet och rättsligt genomförande
Kommissionen stödjer medlemsstaterna med Fiscalis-insatser, vägledningar och diskussioner i momskommittén. Tydliga tidsfrister finns för införandet av de olika artiklarna i direktivet mellan åren 2025 och 2030.
Tillsynsåtgärder
Medlemsstater måste rapportera sina nationella åtgärder till Kommissionen. Kommissionen gör kontroller av införandet vilket kan inleda överträdelseförfaranden vid förseningar, särskilt för IT-systemen.
Skadligt med skatt baserad på gissningar

En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
