Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Som vi tidigare konstaterat (se bildspel) är ViDA inte en momsfråga utan påverkar företag på många olika områden, inte minst avseende systemmiljöer och digital infrastruktur. Därför är det bra att Kommissionen markerar att de tekniska aspekterna behöver lyftas inom VAT Committee, Group on the Future of VAT, the Standing Committee on Administrative Cooperation och the Standing Committee on Information Technology.
Delarna i strategin ger en förhoppning om att nödvändiga kompetenser kommer samlas i utvecklingen av genomförandetakter och förklarande texter. Det gäller framför allt e-fakturering och digital rapportering. För att DRR inom ViDA ska ha en chans att leva upp till beräknade effektivitetsvinster behöver alla parter säkerställa att nuvarande affärskommunikationer (ordrar, faktura, leverans, dokumentation, avtal, etc.) i största möjliga mån kan behållas, om än i strukturerade format.
Vi kan vänta oss mer dokumentation under implementeringens gång. I det arbetet kommer medlemsstater och näringsliv få möjlighet att bidra med synpunkter för att förändringarna i direktivet ska bli praktiskt tillämpbara. I ljuset av detta behöver regeringen hörsamma Näringslivets Skattedelegations förslag om en offentlig utredning som kan följa hela implementeringen och alla dess aspekter fram till 2030. Det behöver dock ske snarast då arbetet både i Sverige och inom EU nu tar fart.
ViDA består av tre pelare Digital Reporting Requirements (DRR), Plattformar och Single VAT Registration (SVR) som ska vara införda vid följande tidpunkter:
14 april 2025 – Medlemsstater får införa obligatorisk e-fakturering
1 januari 2027 – Klargöranden för användare av One-Stop-Shop (OSS) och Import-OSS (IOSS) samt vissa SVR förändringar.
1 juli 2028 – Plattformarna i stället för säljaren inom korttidsuthyrning av bostad och transport ska leverera in momsen (kan i vissa fall skjutas upp till 2030), SVR i kraft.
1 juli 2030 – DRR tas i kraft, obligatorisk e-fakturering vid gränsöverskridande transaktioner.
1 januari 2035 – Medlemsstater som implementerat egna lösningar för e-fakturering och rapportering måste anpassa sina system till direktivet.
Inför respektive tidpunkt kommer kommissionen publicera genomförandedokument, förklarande anmärkningar (explanatory notes), IT-specifikationer m.m. innan slutliga lagkrav börjar gälla (för detaljer se s.13 ff).
I strategidokumentet indikerar Kommissionen vissa risker kopplade till implementeringsarbetet. Bland annat uppmärksammas förseningar i dokumentation för standardisering och tekniska aspekter som kan medföra att företag inte får tillräckligt med tid att ställa om sina system. Skillnader i certifiering för mjukvaruleverantörer kan leda till parallella e-faktureringsflöden mellan medlemsstater. Krav som går utöver direktivets bestämmelser (gold plating) för nationell e-fakturering riskerar att fragmentisera snarare än harmonisera rapportering och fakturering.
För att lindra riskerna kommer Kommissionen arbeta inom nio områden som syftar till att stödja och underlätta för medlemsstaterna i förändringen av nationell lagstiftning. Särskilt betonas komplexiteten i reglerna och behovet att kontinuerligt informera om utvecklingen av processerna inom respektive pelare.
Kommunikation
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utveckla en detaljerad kommunikationsplan. Informationskampanjer startar 6–9 månader före varje milstolpe. ViDA-webbplatsen ska uppdateras löpande.
Kontakt med näringslivet, medlemsstaterna och EU-institutionerna
Dialog förs med Europaparlamentet, rådet, näringslivet och medlemsstaterna via regelbundna möten, workshops och arbetsgrupper för att följa och stödja implementeringen.
Genomförandeakter
Minst sex genomförandeakter krävs: regler för DRR, central VIES, säker IOSS samt ändringar i befintliga regler. Eventuellt behövs en ytterligare akt för att harmonisera regler inför 2030.
Bygga IT kapacitet
-DRR: Arkitektur och krav för central VIES definieras 2025–26, utveckling 2027, testning 2029, drift 2030.
-SVR: Två IT-släpp kopplade till rättsliga milstolpar.
-IOSS: Pilotprojekt pågår för att säkra IOSS-nummer.
Technical Support Instrument (TSI)
TSI 2026 ska främja harmoniserat genomförande av digitala rapporteringskrav. Medlemsstater kan begära tekniskt stöd senast 31 oktober varje år.
Fiscalis (samarbetsprogram för nationella skatteadministrationer)
Kommissionen kommer arrangera flera workshops och projektgrupper inom ramen för Fiscalis.
Explanatory notes (förklarande anmärkningar)
Detaljerade dokument tas fram i samarbete med medlemsstater och näringslivet för att säkerställa gemensam förståelse av reglerna.
Stöd vid införlivande av direktivet och rättsligt genomförande
Kommissionen stödjer medlemsstaterna med Fiscalis-insatser, vägledningar och diskussioner i momskommittén. Tydliga tidsfrister finns för införandet av de olika artiklarna i direktivet mellan åren 2025 och 2030.
Tillsynsåtgärder
Medlemsstater måste rapportera sina nationella åtgärder till Kommissionen. Kommissionen gör kontroller av införandet vilket kan inleda överträdelseförfaranden vid förseningar, särskilt för IT-systemen.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Det skatterättsliga företrädaransvaret – reform eller kosmetika?
Den 11 september presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om förändringar i reglerna kring det skatterättsliga företrädaransvaret. Trots att syftet med översynen var att öka rättssäkerheten och förbättra förutsättningarna för företagare som hamnar i ekonomiskt svåra situationer, kan det ...