Stora fakturaförändringar riskerar flyga under radarn
Den stora EU-reformen med krav på e-fakturering och digital rapportering, VAT in the digital age, VIDA, kommer innebära genomgripande förändringar för det svenska näringslivet. Det finns dock en risk att dessa förändringar flyger under radarn som en momsfråga eller hamnar mellan stolarna. Många av våra medlemsföretag lyfter att e-fakturan inte är ett ansvar för skatt utan är en generell fråga som återfinns centralt i ett företag. Effekterna av reformen kommer att få en bred påverkan på all fakturering, systemmiljöer, redovisning, andra skatter och säkerhetsområdet mm.

Förändringarna är gjorda i EU:s mervärdesskattedirektiv och består av tre pelare. Här tas förändringarna upp som återfinns i delen om Digital Reporting Requirements, DRR och som innebär ett krav på e-fakturering och digital rapportering till Skatteverket.
Med syfte att motverka momsbedrägerier, harmonisera, modernisera samt förenkla för företagen har medlemsländerna inom EU kommit överens om en stor e-fakturareform som kommer att påverka all fakturering och skatterapportering. Reglerna ska vara införda den 1 juli 2030 men flera länder har redan genomfört förändringar eller håller på att anpassa sina nationella regler. Även om 2030 kan kännas långt bort kommer de nya reglerna medföra omfattande systemförändringar som kräver både pengar, personal med olika kompetens och lång framförhållning.
Förändringarna i reformen innebär bland annat följande.
· En e-faktura och digital rapportering av vissa uppgifter kommer att krävas avseende gränsöverskridande momspliktiga transaktioner.
· Medlemsländerna får kräva e-faktura och digital rapportering även vid nationella transaktioner.
· E-fakturan ska utfärdas senast 10 dagar efter en transaktion.
· Medlemsländerna får förbjuda en samlingsfaktura inom bedrägerikänsliga sektorer.
· Medlemsländerna får kräva en e-faktura för att kunna göra momsavdrag.
· Dagens 15 innehållskrav utökas med bl.a. bankkontonummer.
· Den periodiska sammanställningen ersätts med krav på digital rapportering.
· Digital rapportering ska ske av vissa gränsöverskridande leveranser, överföringar, tillhandahållande av tjänster, gemenskapsinterna förvärv av varor, andra förvärv av varor och tjänster.
· E-fakturan ska överensstämma med EU-standarden eller liknande. Revidering av EU-standarden pågår och en uppdatering väntas i september.
Bland momsexperter hos företag, rådgivare, Skatteverket och departement är ViDA och DRR känt men i övrigt diskuteras denna jättereform inte alls vilket är mycket oroande. Nu när reformen ska implementeras i svensk lag finns en mängd valmöjligheter och komplexa frågor som kräver olika typer av kunskap alltifrån IT/ERP-system, företagande, affärsmodeller, redovisning och juridik.
Målet att omvandla dagens faktura till en e-faktura är i sig inte kontroversiellt. Om fiskala intressen däremot bortser ifrån företagens verklighet, att de säljer varor och tjänster samt att fakturan är ett kommersiellt dokument, kommer vi få stora problem och inte minst betydande kostnader. EU:s vision om en hållbar tillväxt och konkurrenskraft för företagen måste vara vägledande i detta arbete. Detta är extra viktigt för Sverige som ligger i botten på EU:s tillväxtliga.
För att säkerställa att övergången och implementeringen blir så bra som möjlig har Näringslivets skattedelegation, NSD, i en skrivelse, bett regeringen att snarast tillsätta en offentlig utredning med experter från ett brett spektrum av det svenska näringslivet som följer hela implementeringen från 2025 till och med 2030. NSD väntar på regeringens svar. Vi välkomnar även den fortsatta samverkan som Skatteverket tagit initiativet till.
I syfte att få en första överblick över förändringarna för våra medlemsföretag, för egen del och för andra, har vi utformat ett bildspel. Detta arbetsdokument är tänkt att bredda diskussionen, identifiera de viktigaste frågorna och vilka förutsättningar som behövs för att säkerställa att de utlovade positiva effekterna av reformen kan infrias samtidigt som negativa kostnadsdrivande effekter kan undvikas.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
