Stora fakturaförändringar riskerar flyga under radarn
Den stora EU-reformen med krav på e-fakturering och digital rapportering, VAT in the digital age, VIDA, kommer innebära genomgripande förändringar för det svenska näringslivet. Det finns dock en risk att dessa förändringar flyger under radarn som en momsfråga eller hamnar mellan stolarna. Många av våra medlemsföretag lyfter att e-fakturan inte är ett ansvar för skatt utan är en generell fråga som återfinns centralt i ett företag. Effekterna av reformen kommer att få en bred påverkan på all fakturering, systemmiljöer, redovisning, andra skatter och säkerhetsområdet mm.

Förändringarna är gjorda i EU:s mervärdesskattedirektiv och består av tre pelare. Här tas förändringarna upp som återfinns i delen om Digital Reporting Requirements, DRR och som innebär ett krav på e-fakturering och digital rapportering till Skatteverket.
Med syfte att motverka momsbedrägerier, harmonisera, modernisera samt förenkla för företagen har medlemsländerna inom EU kommit överens om en stor e-fakturareform som kommer att påverka all fakturering och skatterapportering. Reglerna ska vara införda den 1 juli 2030 men flera länder har redan genomfört förändringar eller håller på att anpassa sina nationella regler. Även om 2030 kan kännas långt bort kommer de nya reglerna medföra omfattande systemförändringar som kräver både pengar, personal med olika kompetens och lång framförhållning.
Förändringarna i reformen innebär bland annat följande.
· En e-faktura och digital rapportering av vissa uppgifter kommer att krävas avseende gränsöverskridande momspliktiga transaktioner.
· Medlemsländerna får kräva e-faktura och digital rapportering även vid nationella transaktioner.
· E-fakturan ska utfärdas senast 10 dagar efter en transaktion.
· Medlemsländerna får förbjuda en samlingsfaktura inom bedrägerikänsliga sektorer.
· Medlemsländerna får kräva en e-faktura för att kunna göra momsavdrag.
· Dagens 15 innehållskrav utökas med bl.a. bankkontonummer.
· Den periodiska sammanställningen ersätts med krav på digital rapportering.
· Digital rapportering ska ske av vissa gränsöverskridande leveranser, överföringar, tillhandahållande av tjänster, gemenskapsinterna förvärv av varor, andra förvärv av varor och tjänster.
· E-fakturan ska överensstämma med EU-standarden eller liknande. Revidering av EU-standarden pågår och en uppdatering väntas i september.
Bland momsexperter hos företag, rådgivare, Skatteverket och departement är ViDA och DRR känt men i övrigt diskuteras denna jättereform inte alls vilket är mycket oroande. Nu när reformen ska implementeras i svensk lag finns en mängd valmöjligheter och komplexa frågor som kräver olika typer av kunskap alltifrån IT/ERP-system, företagande, affärsmodeller, redovisning och juridik.
Målet att omvandla dagens faktura till en e-faktura är i sig inte kontroversiellt. Om fiskala intressen däremot bortser ifrån företagens verklighet, att de säljer varor och tjänster samt att fakturan är ett kommersiellt dokument, kommer vi få stora problem och inte minst betydande kostnader. EU:s vision om en hållbar tillväxt och konkurrenskraft för företagen måste vara vägledande i detta arbete. Detta är extra viktigt för Sverige som ligger i botten på EU:s tillväxtliga.
För att säkerställa att övergången och implementeringen blir så bra som möjlig har Näringslivets skattedelegation, NSD, i en skrivelse, bett regeringen att snarast tillsätta en offentlig utredning med experter från ett brett spektrum av det svenska näringslivet som följer hela implementeringen från 2025 till och med 2030. NSD väntar på regeringens svar. Vi välkomnar även den fortsatta samverkan som Skatteverket tagit initiativet till.
I syfte att få en första överblick över förändringarna för våra medlemsföretag, för egen del och för andra, har vi utformat ett bildspel. Detta arbetsdokument är tänkt att bredda diskussionen, identifiera de viktigaste frågorna och vilka förutsättningar som behövs för att säkerställa att de utlovade positiva effekterna av reformen kan infrias samtidigt som negativa kostnadsdrivande effekter kan undvikas.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
Skattefrågor till Mathias Tegnér
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan som gästas av riksdagsledamoten Mathias Tegnér från Tyresö. I podden berättar han om sin bok Världens mest framgångsrika land från 2022 där han skriver om politik som främjar tillväxt och innovationer - både i ett historiskt perspektiv och framåtblickande. I riksd...
Ett viktigt steg mot modernare avdragsregler för sponsring

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det är välkommet att de synpunkter som under lång tid framförts från näringslivet nu har fått stort genomslag i lagstiftningsarbetet.
Zero VAT - a prescription for healthcare, social care & education
In the report “High VAT Rates and Exemptions for Welfare Services – A Toxic Cocktail”, we propose changes and improvements aimed at creating a simpler, more transparent and more logical VAT framework that supports the development of welfare services.
Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat

Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt ...
