Reformutrymmet bestämt – nu återstår det viktiga
Regeringen presenterade idag reformutrymmet för nästa budget: 80 miljarder kronor. Detta var goda nyheter för alla som menar att det nu är läge att satsa offensivt och ta tag i reformer som på allvar kan ta oss ur lågkonjunkturen. Ett utrymme av den storleksordningen skapar möjligheter för strukturreformer som långsiktigt kan stärka tillväxten i svensk ekonomi. På sikt är det avgörande för hushåll, företag och statsfinanser. Utan växande skattebaser urholkas skatteintäkterna.
Så hur bör reformutrymmet användas? På skatteområdet har förslag om 12 miljarder kronor redan remitterats. Vissa av dessa är angelägna, inte minst sänkningen av bolagsskatten. Dock är lättnaden svag, endast 0,6 procentenheter. Med det nu föreslagna reformutrymmet bör ambitionsnivån höjas om Sverige på allvar ska stärka sin attraktionskraft för investeringar. Att fler investeringar blir lönsamma och hamnar i Sverige gynnar oss alla.
Utöver investeringar finns det också ett behov av att stimulera arbete, till exempel genom sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgift för unga. Sådana reformer ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och bidrar därmed till ett ökat välstånd. Men paletten av bra förslag är egentligen ännu bredare än så. Arbetet med att förbättra regelverket för de fåmansföretag som är så viktiga för jobbtillväxten måste fortsätta. Många moms- och punktskatteregler är i stort behov av förbättring och rättssäkerheten på skatteområdet behöver stärkas. Flera av de förslag som hittills lagts är i många avseenden bra, men ambitionsnivån är för låg. Ytterligare förbättringar är angelägna, inte minst för företagare som tar stora risker och som kämpar med otydliga och krångliga regelverk.
Även det pågående utredningsarbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft för forskning och utveckling (FoU) är högprioriterat. Här är konkurrensen internationellt stenhård och reformer nödvändiga. För mer information om prioriterade åtgärder, se Svenskt Näringslivs Tillväxtagenda 2035.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
