Reformutrymmet bestämt – nu återstår det viktiga
Regeringen presenterade idag reformutrymmet för nästa budget: 80 miljarder kronor. Detta var goda nyheter för alla som menar att det nu är läge att satsa offensivt och ta tag i reformer som på allvar kan ta oss ur lågkonjunkturen. Ett utrymme av den storleksordningen skapar möjligheter för strukturreformer som långsiktigt kan stärka tillväxten i svensk ekonomi. På sikt är det avgörande för hushåll, företag och statsfinanser. Utan växande skattebaser urholkas skatteintäkterna.
Så hur bör reformutrymmet användas? På skatteområdet har förslag om 12 miljarder kronor redan remitterats. Vissa av dessa är angelägna, inte minst sänkningen av bolagsskatten. Dock är lättnaden svag, endast 0,6 procentenheter. Med det nu föreslagna reformutrymmet bör ambitionsnivån höjas om Sverige på allvar ska stärka sin attraktionskraft för investeringar. Att fler investeringar blir lönsamma och hamnar i Sverige gynnar oss alla.
Utöver investeringar finns det också ett behov av att stimulera arbete, till exempel genom sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgift för unga. Sådana reformer ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och bidrar därmed till ett ökat välstånd. Men paletten av bra förslag är egentligen ännu bredare än så. Arbetet med att förbättra regelverket för de fåmansföretag som är så viktiga för jobbtillväxten måste fortsätta. Många moms- och punktskatteregler är i stort behov av förbättring och rättssäkerheten på skatteområdet behöver stärkas. Flera av de förslag som hittills lagts är i många avseenden bra, men ambitionsnivån är för låg. Ytterligare förbättringar är angelägna, inte minst för företagare som tar stora risker och som kämpar med otydliga och krångliga regelverk.
Även det pågående utredningsarbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft för forskning och utveckling (FoU) är högprioriterat. Här är konkurrensen internationellt stenhård och reformer nödvändiga. För mer information om prioriterade åtgärder, se Svenskt Näringslivs Tillväxtagenda 2035.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt