Reformutrymmet bestämt – nu återstår det viktiga
Regeringen presenterade idag reformutrymmet för nästa budget: 80 miljarder kronor. Detta var goda nyheter för alla som menar att det nu är läge att satsa offensivt och ta tag i reformer som på allvar kan ta oss ur lågkonjunkturen. Ett utrymme av den storleksordningen skapar möjligheter för strukturreformer som långsiktigt kan stärka tillväxten i svensk ekonomi. På sikt är det avgörande för hushåll, företag och statsfinanser. Utan växande skattebaser urholkas skatteintäkterna.
Så hur bör reformutrymmet användas? På skatteområdet har förslag om 12 miljarder kronor redan remitterats. Vissa av dessa är angelägna, inte minst sänkningen av bolagsskatten. Dock är lättnaden svag, endast 0,6 procentenheter. Med det nu föreslagna reformutrymmet bör ambitionsnivån höjas om Sverige på allvar ska stärka sin attraktionskraft för investeringar. Att fler investeringar blir lönsamma och hamnar i Sverige gynnar oss alla.
Utöver investeringar finns det också ett behov av att stimulera arbete, till exempel genom sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgift för unga. Sådana reformer ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och bidrar därmed till ett ökat välstånd. Men paletten av bra förslag är egentligen ännu bredare än så. Arbetet med att förbättra regelverket för de fåmansföretag som är så viktiga för jobbtillväxten måste fortsätta. Många moms- och punktskatteregler är i stort behov av förbättring och rättssäkerheten på skatteområdet behöver stärkas. Flera av de förslag som hittills lagts är i många avseenden bra, men ambitionsnivån är för låg. Ytterligare förbättringar är angelägna, inte minst för företagare som tar stora risker och som kämpar med otydliga och krångliga regelverk.
Även det pågående utredningsarbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft för forskning och utveckling (FoU) är högprioriterat. Här är konkurrensen internationellt stenhård och reformer nödvändiga. För mer information om prioriterade åtgärder, se Svenskt Näringslivs Tillväxtagenda 2035.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...