Tre skattereformer för ökad innovationskraft
Om Sverige tar sin ställning som kunskapsekonomi för given riskerar framtidens jobb och välstånd att glida oss ur händerna. Konkurrensen från omvärlden är obeveklig och sett till skattereglerna är mycket redan eftersatt. Bolagsskatten ger inte längre någon konkurrensfördel, FoU-incitamenten är internationellt sett svaga, och skattekostnaderna för högkvalificerad arbetskraft är höga till följd av arbetsgivaravgiftens utformning.
I en ny rapport från Svenskt Näringsliv lyfts tre reformspår fram: sänkt bolagsskatt, utbyggda FoU-incitament och ett tak för ålderspensionsavgiften.
Alla dessa reformer skulle sänka skattekostnaderna för företagen. På så vis kan Sveriges attraktionskraft för investeringar öka, både för utländska och inhemska bolag. Samtidigt finns viktiga skillnader mellan reformerna.
Sänkt bolagsskatt omfattar samtliga vinstgivande företag och är därmed den bredaste åtgärden. En fördel är att den är enkel och neutral. Den skulle därtill skicka en tydlig signal om förbättrade investeringsvillkor.
Ett andra reformspår handlar om att mer aktivt rikta incitament mot innovationsföretag. Ett utbyggt FoU-incitament skulle exempelvis kunna baseras på fler typer av utgifter än vad som är fallet i dagens FoU-avdrag och göras relevant även för större företag. Den här typen av stöd är träffsäkra i och med att de bara riktas till kvalificerade FoU-utgifter. Det gör att incitamentet kan koncentreras till verksamheter där de positiva effekterna kan antas vara särskilt betydande. En nackdel är att denna avgränsning i praktiken kan vara svår att göra. Vad ska egentligen räknas som FoU? I slutänden blir det upp till myndigheter att bedöma.
Det tredje spåret, avgiftstaket, intar en mellanposition; mindre brett än sänkt bolagsskatt, men mer generellt än FoU-incitament. Liksom bolagsskatten skulle det baseras på ett otvetydigt kriterium – i det här fallet lönen. Detta skulle göra skattelättnaden enkel och förutsägbar. Ett avgiftstak minskar den kostnadsnackdel som företag i dag möter genom att de behöver kompensera pensionsbortfallet på löner över 8,07 inkomstbasbelopp.
Reformen skulle genom dess koppling till lönen i hög grad komma att omfatta högkvalificerad arbetskraft. Så mycket som en femtedel av den totala skattelättnaden skulle exempelvis komma att omfatta den FoU-intensiva IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik). En svaghet är dock att den, i likhet med dagens FoU-avdrag, enbart baseras på lönekostnader, vilket minskar åtgärdens betydelse för kapitalintensiva verksamheter.
Som rapporten konstaterar: På sikt kommer det sannolikt att krävas förändringar inom samtliga dessa områden för att stärka näringslivets innovationsklimat. Det handlar om att kombinera träffsäkra men begränsade incitament med mer generella reformer – och att långsiktigt staka ut en kurs som möjliggör att Sverige kan utveckla sin position som en ledande kunskapsekonomi.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...