Lagrådsremiss om uppskjuten hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på att skjuta upp de nya kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD i två år för vissa företag. Förslagen genomför det så kallade Stop-the-Clock direktivet, som är en del av EU-kommissionens förenklingspaket Omnibus I, i svensk rätt.
Lagrådsremissens förslag motsvarar det som föreslogs i den promemoria som remitterades under våren, och innebär att stora onoterade företag och stora noterade företag med under 500 anställda ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2026, samt att noterade SME-företag ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2027.
De företag som ska rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024, dvs. stora noterade företag med över 500 anställda, berörs inte av lagrådsremissens förslag. De förslag på höjda tröskelvärden som just nu förhandlas i EU och som syftar till att höja konkurrenskraften och minska företagens rapporteringskostnader, innebär dock att en stor del av de företag som ingår i denna grupp sannolikt kommer att undantas helt från EU-reglerna om hållbarhetsrapportering. Dessa företag hamnar därmed i en olycklig situation då de behöver lägga stora resurser på att anpassa sig till ett rapporteringsramverk som endast kommer att gälla i ett eller högst ett par år. Rimligheten i detta kan starkt ifrågasättas, vilket bland annat framfördes i Svenskt Näringslivs remissyttrande.
Vidare anförde Svenskt Näringsliv, FAR och Bokföringsnämnden i sina remissvar att de företag för vilka kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD skjuts upp, även bör undantas från de övergångsbestämmelser som innebär att de alltjämt behöver rapportera enligt det regelverk som bygger på EUs tidigare direktiv om hållbarhetsrapportering NFRD. Detta med hänsyn till den generella höjning av tröskelvärdena som nu förhandlas i EU och som sannolikt kommer att innebära att dessa företag undantas helt från krav på hållbarhetsrapportering. Relevansen i att rapportera i enlighet med ett gammalt regelverk är högst tveksam. De svenska övergångsbestämmelserna går dessutom utöver vad som följer av redovisningsdirektivet och är därmed en överimplementering av EU-rätten. Regeringen har dessvärre inte hörsammat dessa invändningar. De företag för vilka kravet på rapportering enligt CSRD nu skjuts upp ska därmed tills vidare fortsätta att lämna en hållbarhetsrapport enligt det tidigare regelverket NFRD.
I övrigt innehåller lagrådsremissen vissa förtydliganden vad gäller övergången till de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Det framgår att gränsvärdet 500 anställda ska beräknas det räkenskapsår som avslutades närmast före rapporteringskravets ikraftträdande. Beräkningen ska göras enligt gällande vägledning från Bokföringsnämnden där det framgår att gränsvärdet det räkenskapsår som avslutas närmast före ikraftträdandet får beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret. För de år som följer på det första året för rapportering ska antalet anställda beräknas som medelantalet anställda i bolaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 31 december 2025.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
