Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas

Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.

I höstbudget utgörs drygt 50 miljarder kr av det totala reformutrymmet på 80 miljarder kr av skattereformer vilket är glädjande.

Mer förvånande och beklagligt är dock att regeringen valt att inte prioritera två mycket viktiga reformförslag som rör beskattningen av företag. Det är dels den föreslagna bolagsskattesänkningen från 20,6 procent till 20, dels de föreslagna förbättrade ränteavdragsreglerna för företag.

Det senare av det två förslagen syftar till att förbättra den generella avdragsbegränsning för negativa räntenetton i företagssektorn som infördes den 1 januari 2019, alltså för mer än sex år sedan. De nuvarande reglerna, som har sin bakgrund i OECD:s rekommendationer och ett EU-direktiv från 2016, syftar till att motverka oönskad skatteplanering med ränteavdrag.

Redan vid reglernas införande konstaterade regeringen att reglerna innebar stora förändringar för många företag och att det därför var viktigt att snabbt följa upp tillämpningen och effekterna av reglerna. Regeringen beslutade därför under 2021 att tillsätta en utredare för att se över regelverket. Regelverket fick omgående kritik och visade sig strida mot EU-rätten, varför regeringen genom ett tilläggsdirektiv 2022 utvidgade uppdraget bl.a. till att även lämna förslag på hur de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna ska utformas för att bli förenliga med EU-rätten. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2024:37) under våren 2024. Efter sedvanlig remissrunda remitterades en justerad version den 5 juni i år till Lagrådet som lämnat förslaget utan några större erinringar. De föreslagna ändringarna var tänkta att träda i kraft 1 januari 2026.

Bland företagen har det alltsedan reglernas införande 2019 stått klart att reglerna, såsom de nu är utformade, får omotiverade och negativa effekter på ett sätt som knappast kan ha varit lagstiftarens mening vid reglernas införde. Det stöds också av de slutsatser som presenterats i utredningen. Bland annat konstateras att i företagsgrupper som har valt att placera sin finansieringsverksamhet i särskilda bolag kan koncernens skattebelastning bli högre än vad den hade blivit om all verksamhet bedrivits i ett bolag och att då det inte är syftet med reglerna finns det starka skäl för att ändra dem.

Utredningen presenterade också ett flertal förslag på hur reglerna bör förbättras. Bland annat föreslogs en gemensam beräkning av avdragsutrymmet för bolag inom samma företagsgrupp, evig rullning av kvarstående negativa räntenetton och höjning av gränsbeloppet för förenklingsregeln från nuvarande 5 miljoner kr till 25 miljoner kr. Förslagen hade varit till stor nytta för många företag. Den totala offentligfinansiella effekten för förslaget beräknas statiskt bli 1,5 miljarder kr per år.

Många företag, som sedan reglernas införande har drabbats av en omotiverat hög skattebelastning, hade stora förhoppningar på att regeringen nu, efter mer än sex års väntan, skulle rätta de negativa effekter som reglerna hittills medfört. Speciell med hänsyn till den relativt låga prislapp på 1,5 miljarder kr. reformen bedöms ha kostat i jämförelse med andra åtgärder på skattesidan som presenterats i budgeten.

Det är med stor besvikelse man nu kan konstatera att de förbättringar många hoppats på och förväntat sig får skjutas ytterligare på framtiden innan de blir verklighet. Det är inte bara olyckligt för företagen utan också för investeringar som riskerar skjutas på framtiden, för anställningar som därmed inte blir av och i förlängningen för tillväxten i svensk ekonomi som fortsatt kommer bromsas så länge näringslivet fortsatt kommer utsättas för orimligt stränga avdragsbegränsningar.