Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämndens normgivning tillämpas av fler än en miljon bokföringsskyldiga företag och organisationer i Sverige. Det är centralt att de redovisningsregler som nämnden tar fram är enkla, ändamålsenliga och proportionerliga i förhållande till företagens verksamhet. En förutsättning för detta är det kollektiva beslutsfattandet i en nämnd med personer som representerar olika samhällsintressen. Att regeringsbeslutet innebär att det kollektiva beslutsfattandet ska behållas efter samgåendet med Revisorsinspektionen är därför positivt. En annan viktig uppgift för nämnden är att ge vägledning och information om redovisningsfrågor. Utgångspunkten är att även denna verksamhet ska behållas framgent. Enkla ändamålsenliga regler och service till bokföringspliktiga företag bör även fortsättningsvis vara vägledande för statens insatser på redovisningsområdet.
Revisorsinspektionen ansvarar för tillsyn över revisorer och revisionsbolag och är liksom Bokföringsnämnden en liten expertmyndighet. Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering föreslog i våras att Revisorsinspektionens verksamhet ska inrymmas bland Finansinspektionens ordinarie uppgifter. Med hänsyn till den svaga kopplingen mellan de båda myndigheternas respektive uppdrag avstyrktes förslaget av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser. Svenskt Näringsliv pekade i ett remissvar bland annat på risken för att uppgifter som är centrala för bedrivandet av verksamheten i icke-finansiella företag, varav de allra flesta är små eller mycket små, inte ges tillräcklig prioritet om de inlemmas i en myndighet vars främsta och dominerande uppgift är att värna den finansiella stabiliteten och bedriva tillsyn över företag i finansiell sektor. Det är därför glädjande att regeringen valt att inte hörsamma utredningens förslag. Den nu beslutade samordningen mellan Revisorsinspektionens och Bokföringsnämndens verksamheter är en betydligt bättre lösning som kommer att innebära en eftersträvansvärd effektivisering och förstärkning av statens expertis på redovisnings- och revisionsområdet.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
