Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sverige fått fler rika - och en ny undersökning visar att svenskarna inte delar Lennart Ekdals negativa syn på rika. Tvärtom!
Lennart Ekdal har synpunkter på höga VD-löner i USA. Här har vi inga synpunkter men när det gäller svenska miljardärer är dessa främst ett resultat av framgångsrikt eget företagande eller familjeföretagande. Det är alldeles utmärkt att Sverige fått fler miljardärer. För några decennier hade de flyttat utomlands med sina idéer och investeringskapital. Att de idag tack vara framgångsrika skattereformer kring ägarskatter blir kvar i Sverige, tar vara på sina nätverk, investerar i nya företag och skapar fler jobb och skatteintäkter här borde välkomnas av alla. Bakom dessa förmögenheter, som i de flesta fall i Sverige är inlåsta i företagen, finns enormt mycket mer välstånd som andra fått ta del av, som anställda, delägare, pensionssparare eller som kunder till nya smartare produkter och tjänster. Nobelpristagaren William D. Nordhaus har visat att värdet av innovativt entreprenörskap främst tillfaller kunder och anställda, endast ca 2 procent tillfaller entreprenören.
Problemet med fler rika är enligt Lennart Ekdal att ojämlikhet kan skapa folkliga uppror och protester. Den risken är stor om rikedom bygger på relationer till makthavare i diktaturer men knappast i länder som Sverige med demokrati och marknadsekonomi. Svenskarna förstår och ser till och med positivt på framgångsrikt företagande.
Den tyske sociologen och historikern Rainer Zitelmann har i ett antal studier visat att vi svenskar är mer positiva till marknadsekonomi och ser positivare på rika än befolkningen i många andra länder. Liknande resultat visar en global studie från PEW Research.
En ny studie från Ipsos för Svenskt Näringsliv bekräftar Zitelmanns studier. Vi svenskar ser positivt på tillväxt. Fler svenskar, 30 procent är ganska eller mycket positiva till rika jämfört med 19 procent som är ganska eller mycket negativa. Fler svenskar ser också rikas påverkan på samhället som något positivt, 28 procent mot 16 procent som ser den som negativ. Den största gruppen är neutrala och ser rikas samhällspåverkan som både en tillgång och börda. Vi svenskar vill också att framgång ska löna sig. Det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta, ungefär dubbelt så stor andel jämfört med andelen som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Hela 81 procent av svenskarna anser också att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas.
Förmodligen bygger resultaten på att vi svenskar inser att framgångsrikt företagande gynnar hela samhället. Professor Daniel Waldenström på IFN har visat att marknadsekonomin breddat ägandet och att de rikas andel minskat under 1900-talet. Pensionssparande och ägande av bostad är idag mycket större än den rika elitens för 100 år sedan. Så Lennart Ekdals borde istället glädja sig åt att några fler blir rika eftersom det gör alla rikare.
René Bongard och Anders Ydstedt
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
