Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sverige fått fler rika - och en ny undersökning visar att svenskarna inte delar Lennart Ekdals negativa syn på rika. Tvärtom!
Lennart Ekdal har synpunkter på höga VD-löner i USA. Här har vi inga synpunkter men när det gäller svenska miljardärer är dessa främst ett resultat av framgångsrikt eget företagande eller familjeföretagande. Det är alldeles utmärkt att Sverige fått fler miljardärer. För några decennier hade de flyttat utomlands med sina idéer och investeringskapital. Att de idag tack vara framgångsrika skattereformer kring ägarskatter blir kvar i Sverige, tar vara på sina nätverk, investerar i nya företag och skapar fler jobb och skatteintäkter här borde välkomnas av alla. Bakom dessa förmögenheter, som i de flesta fall i Sverige är inlåsta i företagen, finns enormt mycket mer välstånd som andra fått ta del av, som anställda, delägare, pensionssparare eller som kunder till nya smartare produkter och tjänster. Nobelpristagaren William D. Nordhaus har visat att värdet av innovativt entreprenörskap främst tillfaller kunder och anställda, endast ca 2 procent tillfaller entreprenören.
Problemet med fler rika är enligt Lennart Ekdal att ojämlikhet kan skapa folkliga uppror och protester. Den risken är stor om rikedom bygger på relationer till makthavare i diktaturer men knappast i länder som Sverige med demokrati och marknadsekonomi. Svenskarna förstår och ser till och med positivt på framgångsrikt företagande.
Den tyske sociologen och historikern Rainer Zitelmann har i ett antal studier visat att vi svenskar är mer positiva till marknadsekonomi och ser positivare på rika än befolkningen i många andra länder. Liknande resultat visar en global studie från PEW Research.
En ny studie från Ipsos för Svenskt Näringsliv bekräftar Zitelmanns studier. Vi svenskar ser positivt på tillväxt. Fler svenskar, 30 procent är ganska eller mycket positiva till rika jämfört med 19 procent som är ganska eller mycket negativa. Fler svenskar ser också rikas påverkan på samhället som något positivt, 28 procent mot 16 procent som ser den som negativ. Den största gruppen är neutrala och ser rikas samhällspåverkan som både en tillgång och börda. Vi svenskar vill också att framgång ska löna sig. Det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta, ungefär dubbelt så stor andel jämfört med andelen som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Hela 81 procent av svenskarna anser också att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas.
Förmodligen bygger resultaten på att vi svenskar inser att framgångsrikt företagande gynnar hela samhället. Professor Daniel Waldenström på IFN har visat att marknadsekonomin breddat ägandet och att de rikas andel minskat under 1900-talet. Pensionssparande och ägande av bostad är idag mycket större än den rika elitens för 100 år sedan. Så Lennart Ekdals borde istället glädja sig åt att några fler blir rika eftersom det gör alla rikare.
René Bongard och Anders Ydstedt
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
