Oberoende hållbarhetsgranskning utreds
I syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna för konkurrens och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att tillåta oberoende granskare av hållbarhetsrapporter i Sverige. Enligt EU:s regler om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten granskas av en revisor eller, om det är tillåtet i medlemsstaten, en oberoende kvalitetsgranskare. När direktivet genomfördes i svensk rätt utnyttjades inte möjligheten att tillåta oberoende kvalitetsgranskning trots att flera näringslivsorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, förordade en sådan ordning. Att regeringen nu valt att tillsätta en utredning är därför välkommet.
Det finns många fördelar med att tillåta oberoende kvalitetsgranskning och flera andra medlemsländer, däribland Danmark, har redan infört den möjligheten. Ett skäl är marknaden för revisionstjänster präglas av hög koncentration och att antalet tillgängliga revisorer minskar. Kostnaderna för att leva upp till kraven i CSRD är erkänt höga och revisionsarvodet utgör en betydande del av dessa. Att konkurrensutsätta marknaden för granskningstjänster är dock inte bara en prisfråga utan kan även förväntas skapa en öppnare och mer diversifierat utbud. I utredningsdirektivet nämns särskilt möjligheten att släppa in nya och för hållbarhetsgranskning relevanta kompetenser på marknaden.
Utöver frågan om granskning av hållbarhetsrapporter ska utredaren analysera och ta ställning till om det finns behov av att införa flera företagskategorier i årsredovisningslagen. Idag skiljer den svenska lagstiftningen mellan större och mindre företag – vilka omfattas av mindre omfattande rapporteringskrav. Enligt EU:s redovisningsdirektiv finns dock möjlighet att införa fler kategorier, bland annat mikroföretag, och därigenom underlätta rapporteringsbördan. Vid sidan om detta ska utredningen ta ställning om de nuvarande gränsvärdena för vilka företag som definieras som större företag – 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner i nettoomsättning varav minst två ska vara uppfyllda – bör höjas med hänsyn till inflationen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 2026.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...