Oberoende hållbarhetsgranskning utreds
I syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna för konkurrens och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att tillåta oberoende granskare av hållbarhetsrapporter i Sverige. Enligt EU:s regler om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten granskas av en revisor eller, om det är tillåtet i medlemsstaten, en oberoende kvalitetsgranskare. När direktivet genomfördes i svensk rätt utnyttjades inte möjligheten att tillåta oberoende kvalitetsgranskning trots att flera näringslivsorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, förordade en sådan ordning. Att regeringen nu valt att tillsätta en utredning är därför välkommet.
Det finns många fördelar med att tillåta oberoende kvalitetsgranskning och flera andra medlemsländer, däribland Danmark, har redan infört den möjligheten. Ett skäl är marknaden för revisionstjänster präglas av hög koncentration och att antalet tillgängliga revisorer minskar. Kostnaderna för att leva upp till kraven i CSRD är erkänt höga och revisionsarvodet utgör en betydande del av dessa. Att konkurrensutsätta marknaden för granskningstjänster är dock inte bara en prisfråga utan kan även förväntas skapa en öppnare och mer diversifierat utbud. I utredningsdirektivet nämns särskilt möjligheten att släppa in nya och för hållbarhetsgranskning relevanta kompetenser på marknaden.
Utöver frågan om granskning av hållbarhetsrapporter ska utredaren analysera och ta ställning till om det finns behov av att införa flera företagskategorier i årsredovisningslagen. Idag skiljer den svenska lagstiftningen mellan större och mindre företag – vilka omfattas av mindre omfattande rapporteringskrav. Enligt EU:s redovisningsdirektiv finns dock möjlighet att införa fler kategorier, bland annat mikroföretag, och därigenom underlätta rapporteringsbördan. Vid sidan om detta ska utredningen ta ställning om de nuvarande gränsvärdena för vilka företag som definieras som större företag – 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner i nettoomsättning varav minst två ska vara uppfyllda – bör höjas med hänsyn till inflationen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 2026.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss med förslag om utökad statistik över hushållens skulder. Ärendet är komplicerat och kräver noggranna överväganden där aptit efter datamaterial behöver vägas mot att slå vakt om viktiga integritets- och säkerhetsaspekter.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
