Oberoende hållbarhetsgranskning utreds
I syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna för konkurrens och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att tillåta oberoende granskare av hållbarhetsrapporter i Sverige. Enligt EU:s regler om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten granskas av en revisor eller, om det är tillåtet i medlemsstaten, en oberoende kvalitetsgranskare. När direktivet genomfördes i svensk rätt utnyttjades inte möjligheten att tillåta oberoende kvalitetsgranskning trots att flera näringslivsorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, förordade en sådan ordning. Att regeringen nu valt att tillsätta en utredning är därför välkommet.
Det finns många fördelar med att tillåta oberoende kvalitetsgranskning och flera andra medlemsländer, däribland Danmark, har redan infört den möjligheten. Ett skäl är marknaden för revisionstjänster präglas av hög koncentration och att antalet tillgängliga revisorer minskar. Kostnaderna för att leva upp till kraven i CSRD är erkänt höga och revisionsarvodet utgör en betydande del av dessa. Att konkurrensutsätta marknaden för granskningstjänster är dock inte bara en prisfråga utan kan även förväntas skapa en öppnare och mer diversifierat utbud. I utredningsdirektivet nämns särskilt möjligheten att släppa in nya och för hållbarhetsgranskning relevanta kompetenser på marknaden.
Utöver frågan om granskning av hållbarhetsrapporter ska utredaren analysera och ta ställning till om det finns behov av att införa flera företagskategorier i årsredovisningslagen. Idag skiljer den svenska lagstiftningen mellan större och mindre företag – vilka omfattas av mindre omfattande rapporteringskrav. Enligt EU:s redovisningsdirektiv finns dock möjlighet att införa fler kategorier, bland annat mikroföretag, och därigenom underlätta rapporteringsbördan. Vid sidan om detta ska utredningen ta ställning om de nuvarande gränsvärdena för vilka företag som definieras som större företag – 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner i nettoomsättning varav minst två ska vara uppfyllda – bör höjas med hänsyn till inflationen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 2026.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
