Oberoende hållbarhetsgranskning utreds
I syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna för konkurrens och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att tillåta oberoende granskare av hållbarhetsrapporter i Sverige. Enligt EU:s regler om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten granskas av en revisor eller, om det är tillåtet i medlemsstaten, en oberoende kvalitetsgranskare. När direktivet genomfördes i svensk rätt utnyttjades inte möjligheten att tillåta oberoende kvalitetsgranskning trots att flera näringslivsorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, förordade en sådan ordning. Att regeringen nu valt att tillsätta en utredning är därför välkommet.
Det finns många fördelar med att tillåta oberoende kvalitetsgranskning och flera andra medlemsländer, däribland Danmark, har redan infört den möjligheten. Ett skäl är marknaden för revisionstjänster präglas av hög koncentration och att antalet tillgängliga revisorer minskar. Kostnaderna för att leva upp till kraven i CSRD är erkänt höga och revisionsarvodet utgör en betydande del av dessa. Att konkurrensutsätta marknaden för granskningstjänster är dock inte bara en prisfråga utan kan även förväntas skapa en öppnare och mer diversifierat utbud. I utredningsdirektivet nämns särskilt möjligheten att släppa in nya och för hållbarhetsgranskning relevanta kompetenser på marknaden.
Utöver frågan om granskning av hållbarhetsrapporter ska utredaren analysera och ta ställning till om det finns behov av att införa flera företagskategorier i årsredovisningslagen. Idag skiljer den svenska lagstiftningen mellan större och mindre företag – vilka omfattas av mindre omfattande rapporteringskrav. Enligt EU:s redovisningsdirektiv finns dock möjlighet att införa fler kategorier, bland annat mikroföretag, och därigenom underlätta rapporteringsbördan. Vid sidan om detta ska utredningen ta ställning om de nuvarande gränsvärdena för vilka företag som definieras som större företag – 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner i nettoomsättning varav minst två ska vara uppfyllda – bör höjas med hänsyn till inflationen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 2026.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
