Onnittelut Suomi
En rad offensiva åtgärder, med tonvikt på skatteområdet, för att stärka ekonomins tillväxt meddelades från Finland i onsdags kväll (23 april). Bland förslagen märks sänkt bolagsskatt från 20 till 18 procent, utökade förlustavdragsmöjligheter, sänkt arvsskatt, sänkta inkomstskatter om drygt 1 miljard euro (ca 11 miljarder kr) inklusive lägre marginalskatter och lägre skatt för utländska experter.
Åtgärderna syftar till att få en stark och stabil ekonomisk tillväxt samtidigt som man ska dämpa den offentliga skuldsättningen. Fokuseringen på att främja tillväxt sker mot bakgrund av insikten att välfärden endast kan tryggas genom arbete och företagande. Man vill avsevärt förbättra incitamenten att arbeta och finländarnas köpkraft för att på så sätt få fart på den ekonomiska tillväxten. Statsminister Petteri Orpo säger att dessa senaste och tidigare tillväxtåtgärder ska säkerställa att Finland ännu bättre kan konkurrera om investeringar. Svenskt Näringslivs systerorganisation EK välkomnar åtgärderna och tackar regeringen.
Åtgärderna är resultatet av regeringens halvtidsöversyn av ramförhandlingarna om en plan för de offentliga finanserna 2026 – 2029. Efter det senaste allmänna valet i Finland i mars 2023 leds landet av liberalkonservativa Samlingspartiet, som efter ett par månaders förhandling i juni samma år tillträdde som regering tillsammans med Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Nästa ordinarie val sker 2027.
Den finska ekonomin har varit i en lågkonjunktur och återhämtningen går långsamt. De offentliga finanserna dras med underskott och den offentliga skulden i Finland överstiger 80 procent av BNP. Den finska regeringen är angelägen att stabilisera ökningen av skuldkvoten. Förutom skatteåtgärderna innehåller paketet åtgärder på många andra områden. Det handlar bland annat om minskade företagsstöd, besparingar och ökad produktivitet i offentlig sektor samtidigt som ökade satsningar görs på försvar och säkerhet. Vissa skattehöjningar sker för att finansiera tillväxtåtgärderna, då enligt principen att dessa ska ha så liten negativ inverkan på tillväxten som möjligt. Det är i huvudsak indirekta skatter med vissa höjningar och indexeringar av tobaks- och alkoholskatter.
Det osäkra geopolitiska läget med krig i Europa, oro på många andra platser och inte minst den senaste tidens tullkaos inklusive den stora osäkerheten i amerikansk politik delar Finland med många länder. Därtill är Finlands ansträngda offentliga finanser en hämsko som skiljer deras situation från Sveriges där skuldsättningen är väsentligt lägre kring 30 procent av BNP.
Den finska regeringens tydliga fokus på tillväxt kan förhoppningsvis hjälpa dem och ett Onnittelut (Grattis) kan därför vara på sin plats. Samtidigt medför det finska tillväxtpaketet tuffare konkurrens för Sverige. Fortsatta åtgärder för att stärka vår egen konkurrenskraft behövs därför, när det gäller såväl skatter som andra områden.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...