Onnittelut Suomi
En rad offensiva åtgärder, med tonvikt på skatteområdet, för att stärka ekonomins tillväxt meddelades från Finland i onsdags kväll (23 april). Bland förslagen märks sänkt bolagsskatt från 20 till 18 procent, utökade förlustavdragsmöjligheter, sänkt arvsskatt, sänkta inkomstskatter om drygt 1 miljard euro (ca 11 miljarder kr) inklusive lägre marginalskatter och lägre skatt för utländska experter.
Åtgärderna syftar till att få en stark och stabil ekonomisk tillväxt samtidigt som man ska dämpa den offentliga skuldsättningen. Fokuseringen på att främja tillväxt sker mot bakgrund av insikten att välfärden endast kan tryggas genom arbete och företagande. Man vill avsevärt förbättra incitamenten att arbeta och finländarnas köpkraft för att på så sätt få fart på den ekonomiska tillväxten. Statsminister Petteri Orpo säger att dessa senaste och tidigare tillväxtåtgärder ska säkerställa att Finland ännu bättre kan konkurrera om investeringar. Svenskt Näringslivs systerorganisation EK välkomnar åtgärderna och tackar regeringen.
Åtgärderna är resultatet av regeringens halvtidsöversyn av ramförhandlingarna om en plan för de offentliga finanserna 2026 – 2029. Efter det senaste allmänna valet i Finland i mars 2023 leds landet av liberalkonservativa Samlingspartiet, som efter ett par månaders förhandling i juni samma år tillträdde som regering tillsammans med Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Nästa ordinarie val sker 2027.
Den finska ekonomin har varit i en lågkonjunktur och återhämtningen går långsamt. De offentliga finanserna dras med underskott och den offentliga skulden i Finland överstiger 80 procent av BNP. Den finska regeringen är angelägen att stabilisera ökningen av skuldkvoten. Förutom skatteåtgärderna innehåller paketet åtgärder på många andra områden. Det handlar bland annat om minskade företagsstöd, besparingar och ökad produktivitet i offentlig sektor samtidigt som ökade satsningar görs på försvar och säkerhet. Vissa skattehöjningar sker för att finansiera tillväxtåtgärderna, då enligt principen att dessa ska ha så liten negativ inverkan på tillväxten som möjligt. Det är i huvudsak indirekta skatter med vissa höjningar och indexeringar av tobaks- och alkoholskatter.
Det osäkra geopolitiska läget med krig i Europa, oro på många andra platser och inte minst den senaste tidens tullkaos inklusive den stora osäkerheten i amerikansk politik delar Finland med många länder. Därtill är Finlands ansträngda offentliga finanser en hämsko som skiljer deras situation från Sveriges där skuldsättningen är väsentligt lägre kring 30 procent av BNP.
Den finska regeringens tydliga fokus på tillväxt kan förhoppningsvis hjälpa dem och ett Onnittelut (Grattis) kan därför vara på sin plats. Samtidigt medför det finska tillväxtpaketet tuffare konkurrens för Sverige. Fortsatta åtgärder för att stärka vår egen konkurrenskraft behövs därför, när det gäller såväl skatter som andra områden.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
