Moms & kundförluster – sorglig historia behöver lyckligare slut
I boken om momsmonstrets många misslyckanden är den om kundförluster särskilt mörk och sorglig. Företagen tog oavlönat in denna konsumtionsskatt med ca 560 miljarder kr till staten under 2023. Den arbetsuppgiften kostar företagen hisnande 17,5 miljarder kr. Trots krav på förenklingar har Skatteverket i stället skruvat åt tillämpningen kring kundförluster. Detta går ut över redan hårt drabbade företag som måste betala in köparens moms även när betalning helt uteblir. Detta innebär en tuff likviditetspåfrestning, inte minst för de allra minsta företagen.
När ett företag drabbas av en kundförlust är de åtgärder som Skatteverket kräver av företaget i momshänseende mer långtgående än vad som krävs redovisnings- och inkomstskattemässigt. De oproportionerliga åtgärderna driver på att företaget behöver lämna betalningskrav till Kronofogdemyndigheten vilket får förödande effekter även för konsumenter, inte minst ungdomar, som kan bli restförda hos Kronofogdemyndigheten.

Situationer med kundförluster rör ofta bevisfrågor vilket medför att förhandsbesked vanligtvis avvisas och rättspraxis saknas. Skatteverket har, i praktiken, intagit rollen som fiskal lagstiftare. Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens regler och framför allt tillämpningen, som Skatteverket successivt gjort allt strängare, står i direkt strid med momsens syfte, ändamål och grundläggande funktionssätt. Denna skadliga tillämpning riskerar att förvärra istället för att förbättra svenska företags tillväxt och konkurrenskraft.
Svenskt Näringsliv har, återigen, skickat in en hemställan om lagändring och föreslår
att momslagen förtydligar att beskattningsunderlaget får justeras även vid befarade kundförluster,
att Skatteverkets tillämpning avseende fordringar av mindre värde justeras och infogas i lagen,
att ”mindre värde” som en schablonregel kopplas till fem procent av prisbasbeloppet (avrundat uppåt dvs ca 3 000 kr) och
att tiden då fordran (vid schablonregeln) varit obetald bestäms till 60 dagar (i stället nuvarande 240).
Förslagen är möjliga att digitalisera, de skulle förenkla och återställa den felaktiga tillämpningen, som idag står i strid med skattens syfte. Förändringen beräknas inte få annat än marginell, om någon, påverkan på de offentliga finanserna.
Ett lyckligare slut behövs i alla de företagskapitel som nu skrivs. Regler om kundförluster ska underlätta och inte driva på restföringar och konkurser. Låt oss få enklare, bättre, digitaliseringsbara regler som är förenliga med syfte & ändamål och som stödjer svenska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...