Moms & kundförluster – sorglig historia behöver lyckligare slut
I boken om momsmonstrets många misslyckanden är den om kundförluster särskilt mörk och sorglig. Företagen tog oavlönat in denna konsumtionsskatt med ca 560 miljarder kr till staten under 2023. Den arbetsuppgiften kostar företagen hisnande 17,5 miljarder kr. Trots krav på förenklingar har Skatteverket i stället skruvat åt tillämpningen kring kundförluster. Detta går ut över redan hårt drabbade företag som måste betala in köparens moms även när betalning helt uteblir. Detta innebär en tuff likviditetspåfrestning, inte minst för de allra minsta företagen.
När ett företag drabbas av en kundförlust är de åtgärder som Skatteverket kräver av företaget i momshänseende mer långtgående än vad som krävs redovisnings- och inkomstskattemässigt. De oproportionerliga åtgärderna driver på att företaget behöver lämna betalningskrav till Kronofogdemyndigheten vilket får förödande effekter även för konsumenter, inte minst ungdomar, som kan bli restförda hos Kronofogdemyndigheten.

Situationer med kundförluster rör ofta bevisfrågor vilket medför att förhandsbesked vanligtvis avvisas och rättspraxis saknas. Skatteverket har, i praktiken, intagit rollen som fiskal lagstiftare. Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens regler och framför allt tillämpningen, som Skatteverket successivt gjort allt strängare, står i direkt strid med momsens syfte, ändamål och grundläggande funktionssätt. Denna skadliga tillämpning riskerar att förvärra istället för att förbättra svenska företags tillväxt och konkurrenskraft.
Svenskt Näringsliv har, återigen, skickat in en hemställan om lagändring och föreslår
- att momslagen förtydligar att beskattningsunderlaget får justeras även vid befarade kundförluster, 
- att Skatteverkets tillämpning avseende fordringar av mindre värde justeras och infogas i lagen, 
- att ”mindre värde” som en schablonregel kopplas till fem procent av prisbasbeloppet (avrundat uppåt dvs ca 3 000 kr) och 
- att tiden då fordran (vid schablonregeln) varit obetald bestäms till 60 dagar (i stället nuvarande 240). 
Förslagen är möjliga att digitalisera, de skulle förenkla och återställa den felaktiga tillämpningen, som idag står i strid med skattens syfte. Förändringen beräknas inte få annat än marginell, om någon, påverkan på de offentliga finanserna.
Ett lyckligare slut behövs i alla de företagskapitel som nu skrivs. Regler om kundförluster ska underlätta och inte driva på restföringar och konkurser. Låt oss få enklare, bättre, digitaliseringsbara regler som är förenliga med syfte & ändamål och som stödjer svenska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft.
- Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår- Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk... 
- Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling- Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up... 
- Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer - Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv... 
- Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen- Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn... 
- Franska ”löntagarfonder” - Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen). 
- Första stegen på vägen mot ViDA- EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar. 
