Moms & kundförluster – sorglig historia behöver lyckligare slut
I boken om momsmonstrets många misslyckanden är den om kundförluster särskilt mörk och sorglig. Företagen tog oavlönat in denna konsumtionsskatt med ca 560 miljarder kr till staten under 2023. Den arbetsuppgiften kostar företagen hisnande 17,5 miljarder kr. Trots krav på förenklingar har Skatteverket i stället skruvat åt tillämpningen kring kundförluster. Detta går ut över redan hårt drabbade företag som måste betala in köparens moms även när betalning helt uteblir. Detta innebär en tuff likviditetspåfrestning, inte minst för de allra minsta företagen.
När ett företag drabbas av en kundförlust är de åtgärder som Skatteverket kräver av företaget i momshänseende mer långtgående än vad som krävs redovisnings- och inkomstskattemässigt. De oproportionerliga åtgärderna driver på att företaget behöver lämna betalningskrav till Kronofogdemyndigheten vilket får förödande effekter även för konsumenter, inte minst ungdomar, som kan bli restförda hos Kronofogdemyndigheten.

Situationer med kundförluster rör ofta bevisfrågor vilket medför att förhandsbesked vanligtvis avvisas och rättspraxis saknas. Skatteverket har, i praktiken, intagit rollen som fiskal lagstiftare. Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens regler och framför allt tillämpningen, som Skatteverket successivt gjort allt strängare, står i direkt strid med momsens syfte, ändamål och grundläggande funktionssätt. Denna skadliga tillämpning riskerar att förvärra istället för att förbättra svenska företags tillväxt och konkurrenskraft.
Svenskt Näringsliv har, återigen, skickat in en hemställan om lagändring och föreslår
att momslagen förtydligar att beskattningsunderlaget får justeras även vid befarade kundförluster,
att Skatteverkets tillämpning avseende fordringar av mindre värde justeras och infogas i lagen,
att ”mindre värde” som en schablonregel kopplas till fem procent av prisbasbeloppet (avrundat uppåt dvs ca 3 000 kr) och
att tiden då fordran (vid schablonregeln) varit obetald bestäms till 60 dagar (i stället nuvarande 240).
Förslagen är möjliga att digitalisera, de skulle förenkla och återställa den felaktiga tillämpningen, som idag står i strid med skattens syfte. Förändringen beräknas inte få annat än marginell, om någon, påverkan på de offentliga finanserna.
Ett lyckligare slut behövs i alla de företagskapitel som nu skrivs. Regler om kundförluster ska underlätta och inte driva på restföringar och konkurser. Låt oss få enklare, bättre, digitaliseringsbara regler som är förenliga med syfte & ändamål och som stödjer svenska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
