Skrota det heliga bilmomsförbudet & återställ momsens grundprinciper
Förenklingsrådets förslag att tillåta momsavdrag på lätta lastbilar är välkommet men mer behövs. Rätten till momsavdrag är centralt för en beskattning av mervärdet i varje led så att skatten kan överföras till konsument och bli neutral för företagen. Dagens bilmomsförbud är ett skadligt avsteg som medför att företagens kostnader ökar med upp till 25 %. Detta begränsar möjligheter att välja lämpligt fordon till verksamheten, minskar konkurrenskraften och motarbetar en grön omställning. Reglerna är svåra att överblicka, förstå och tillämpa samt innebär en dubbelmoms då företagen belastas med upp till 25 % högre kostnad i form av dold moms. Denna dolda moms överförs till nästa led i förädlingskedjan och momsbeskattas igen och belastar slutligen konsumenten.

Idag särbehandlas företags bilkostnader jämfört med andra kostnader. Momsavdraget avseende hyra begränsas till 50 % och inget momsavdrag alls tillåts vid bilinköp. Undantag finns visserligen för några utpekade branscher (bilförsäljning, biluthyrning, personbefordran, begravningsbilar och körskolor) vilka medges momsavdrag. För alla andra branscher, dvs. majoriteten av det svenska näringslivet, begränsas momsavdraget. För bussar och tunga lastbilar medges avdrag enligt allmänna regler. För den som står i valet mellan lätt eller en tung och i regel mer utsläppsintensiv lastbil, diskrimineras momsmässigt den lättare bilen.
Förbudet motiverades med att det vid inköpet inte är möjligt att bedöma framtida privat användning av bilen. Av förenklingsskäl infördes en tämligen drakonisk schablonregel som innebar en total avdragsbegränsning och därmed maximalt avsteg från grundregeln om fullt momsavdrag. Konsekvensen har blivit att företagen alltid behandlas maximalt oförmånligt i momshänseende.
Svenskt Näringsliv föreslår att företag, oavsett bransch, ska kunna göra bilmomsavdrag enligt momslagens allmänna regler. För att säkerställa och underlätta att privat användning momsbeskattas föreslås att beskattningsunderlaget för uttagsbeskattning kompletteras med införandet av en schablon. Vidare är dagens definition av personbil bristfällig och föreslås bli justerad så att den inte kompliceras med krav på särskilda vikter eller separerade karosserienheter.

Svenskt Näringsliv konstaterar att, förutom ovanstående brister, är svenska regler sämre än exempelvis tyska och nederländska där fullt momsavdrag medges. De föreslagna ändringarna skulle åtgärda bristerna och medföra att svensk momshantering i större utsträckning liknar tillämpningen i andra EU-länder. Detta behövs sannerligen för att förbättra förutsättningarna för en hållbar svensk tillväxt och konkurrenskraft som idag, tyvärr, ligger i EU:s bottenskikt.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
