Föreslagna ändringar i CSRD
Kommissionens paket för att öka konkurrenskraften och minska regelkrånglet som kom i slutet av februari innehåller långtgående förslag på förändringar i de krav på hållbarhetsrapportering som just nu håller på att rullas ut i EU. Förändringarna syftar till att göra regelverken mer proportionerliga och kostnadseffektiva utan att för den skull frångå det övergripande syftet med rapporteringen.
Av de förslag som lagts fram under rubriken Omnibus I så är de höjda tröskelvärdena för vilka företag som ska lämna hållbarhetsrapport enligt CSRD den förändring som ger störst effekt på företagens samlade rapporteringsbörda. Förslaget innebär att det nuvarande kravet på att lämna hållbarhetsrapport, som något förenklat omfattar företag/koncerner som uppfyller två av tröskelvärdena 250 anställda, 50 mEUR i nettoomsättning och 25 mEUR i balansomslutning, höjs till att omfatta enbart företag/koncerner med över 1 000 anställda och antingen en nettoomsättning på 50 mEUR eller en balansomslutning på 25 mEUR. Av de ca 45 000 europeiska företag som enligt tidigare beräkningar omfattas av CSRD ligger enligt kommissionens uppskattning ungefär 80 % under de föreslagna nya tröskelvärdena. Utöver att snäva in tillämpningsområdet har kommissionen utlovat förenklingar av de standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) som ska tillämpas enligt CSRD genom bland annat en substantiell minskning av antalet datapunkter. Dessutom ska den pågående utvecklingen av sektorsspecifika ESRS helt läggas på hyllan.
I Omnibus I ingår också flera förändringar gällande de upplysningar som ska lämnas i hållbarhetsrapporten enligt EU:s Taxonomi för hållbara investeringar. För taxonomin föreslås tröskelvärdena för rapporteringskrav höjas ännu ett snäpp innebärande att företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapport men vars nettoomsättning inte överstiger 450 mEUR, ska kunna välja att avstå från att lämna taxonomiupplysningar. Dessutom föreslås att det införs väsentlighetströsklar för när ekonomiska aktiviteter behöver följas upp och rapporteras enligt taxonomin. En annan nyhet är att det ska bli möjligt att rapportera aktiviteter som delvis uppfyller taxonomins krav i syfte att främja en gradvis omställning och underlätta finansiering av omställningsprojekt.
Sammantaget är förslagen ett positivt steg i riktningen mot ett mer proportionerligt ramverk för hållbarhetsrapportering i EU. Höjda tröskelvärden, en omarbetning av ESRS och slopade krav på sektorsspecifik rapportering ligger i linje med vad som förordats från näringslivshåll och är en nödvändig åtgärd om den minskning av rapporteringskraven med minst 25 % för alla företag och minst 35 % för SMEs som kommissionen utlovat ska kunna genomföras.
Flera av förslagen kräver emellertid direktivändringar som kan dra ut på tiden. Osäkerheten om vilka krav som kommer att gälla och vilka som kommer att omfattas skapar en olycklig situation för berörda företag som behöver veta om och hur de ska förbereda verksamheten för den kommande regleringen. För att mildra detta har kommissionen föreslagit att första rapporteringstillfället enligt CSRD ska skjutas upp i två år. Ambitionen är att denna ändring ska genomföras snabbt och antas redan till sommaren. Den uppskjutna tillämpningen ska dock inte gälla stora börsnoterade företag med över 500 anställda, den kategori företag som i Sverige ska rapportera från och med räkenskapsåret 2025. Dessa företag behöver nu återigen sikta rapporteringen mot ett rörligt mål när ESRS standarderna görs om i enlighet med vad kommissionen utlovat. I den mån de inte når upp till nya höjda tröskelvärden kan de dessutom hamna i en situation där de behövt lägga ner stora resurser på att anpassa sig till krav som endast visar sig gälla i ett eller ett par år. En rimligare väg framåt hade varit att skjuta upp kravet på hållbarhetsrapportering för alla företag till dess att det står klar vilka som ska rapportera och vad rapporten ska innehålla. Otydligheten runt CSRD har redan kostat tillräckligt.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
