Ökad transparens kring arbetsgivaravgiften
Regeringen har remitterat ett förslag för att synliggöra arbetsgivaravgiften för statligt anställda. Förslaget innebär att myndigheter under regeringen ska informera sina anställda om hur mycket som betalas i arbetsgivaravgifter, vilket med fördel kan anges i lönespecifikationerna. Totalt berör förslaget ca 290 000 anställda och det föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Syftet med förslaget är att öka transparensen kring skatter och avgifter. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige där en stor andel av skatteuttaget på lön sker via arbetsgivaravgiften. Totalt uppgår arbetsgivaravgiften till ca 700 miljarder kronor årligen. Det kan jämföras med den kommunala och statliga inkomstskatten på arbete som uppgår till 750 miljarder kronor och vilka berör fler individer eftersom även bl.a. pensionärer betalar inkomstskatt.
Att synliggöra arbetsgivaravgiften för den enskilde är avgörande för att öka förståelsen av hur mycket arbetsgivaren betalar och hur mycket den anställde får ut i lön. Denna skattekil är alltjämt stor i Sverige och det är därför mycket positivt att regeringen nu lägger fram detta förslag.
Om statliga myndigheter ökar transparensen kan det leda till att fler privata arbetsgivare frivilligt följa efter. Uppgifterna måste redan idag ändå deklareras varje månad och som vi skrivit om flera gånger tidigare på denna blogg krävs ofta endast mindre anpassningar i befintliga lönesystem för att inkludera informationen på lönebesked (se vidare här).
Arbetsgivaravgiften uppgår till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju delavgifter. Vissa av dessa är kopplade till finansieringen av pension samt socialförsäkringar, såsom föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen. Gemensamt för dessa delavgifter är att de tas ut på hela lönen trots att förmånerna som den anställde kan erhålla från de olika systemen är takbegränsade. Det innebär att arbetsgivaravgiften har en relativt låg försäkringsmässighet. Över tid har försäkringsmässigheten dessutom sjunkit i och med att en av delavgifterna, den allmänna löneavgiften, har höjts väsentligt. Denna delavgift är inte kopplad till några socialförsäkringar eller pension utan är rakt av en statlig skatt på arbete. Den är idag den enskilt största komponenten av arbetsgivaravgiften (11,62 procent).
Att förslaget inte innebär att enskilda delavgifter måste särredovisas utan endast totalen är dock rimligt med tanke på att informationen bör vara så tydlig och enkel som möjligt. Det centrala är att förslaget innebär att staten nu visar vägen för hur denna dolda skatt på arbete kan bli mer synlig för de anställda.
Detta förslag blir ett första viktigt steg mot ökad tydlighet och transparens om skatteuttaget, vilket är viktigt såväl ur ett demokratiskt perspektiv som för systemets legitimitet.
Remisstiden för förslaget är satt till den 20 april.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...