Ökad transparens kring arbetsgivaravgiften
Regeringen har remitterat ett förslag för att synliggöra arbetsgivaravgiften för statligt anställda. Förslaget innebär att myndigheter under regeringen ska informera sina anställda om hur mycket som betalas i arbetsgivaravgifter, vilket med fördel kan anges i lönespecifikationerna. Totalt berör förslaget ca 290 000 anställda och det föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Syftet med förslaget är att öka transparensen kring skatter och avgifter. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige där en stor andel av skatteuttaget på lön sker via arbetsgivaravgiften. Totalt uppgår arbetsgivaravgiften till ca 700 miljarder kronor årligen. Det kan jämföras med den kommunala och statliga inkomstskatten på arbete som uppgår till 750 miljarder kronor och vilka berör fler individer eftersom även bl.a. pensionärer betalar inkomstskatt.
Att synliggöra arbetsgivaravgiften för den enskilde är avgörande för att öka förståelsen av hur mycket arbetsgivaren betalar och hur mycket den anställde får ut i lön. Denna skattekil är alltjämt stor i Sverige och det är därför mycket positivt att regeringen nu lägger fram detta förslag.
Om statliga myndigheter ökar transparensen kan det leda till att fler privata arbetsgivare frivilligt följa efter. Uppgifterna måste redan idag ändå deklareras varje månad och som vi skrivit om flera gånger tidigare på denna blogg krävs ofta endast mindre anpassningar i befintliga lönesystem för att inkludera informationen på lönebesked (se vidare här).
Arbetsgivaravgiften uppgår till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju delavgifter. Vissa av dessa är kopplade till finansieringen av pension samt socialförsäkringar, såsom föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen. Gemensamt för dessa delavgifter är att de tas ut på hela lönen trots att förmånerna som den anställde kan erhålla från de olika systemen är takbegränsade. Det innebär att arbetsgivaravgiften har en relativt låg försäkringsmässighet. Över tid har försäkringsmässigheten dessutom sjunkit i och med att en av delavgifterna, den allmänna löneavgiften, har höjts väsentligt. Denna delavgift är inte kopplad till några socialförsäkringar eller pension utan är rakt av en statlig skatt på arbete. Den är idag den enskilt största komponenten av arbetsgivaravgiften (11,62 procent).
Att förslaget inte innebär att enskilda delavgifter måste särredovisas utan endast totalen är dock rimligt med tanke på att informationen bör vara så tydlig och enkel som möjligt. Det centrala är att förslaget innebär att staten nu visar vägen för hur denna dolda skatt på arbete kan bli mer synlig för de anställda.
Detta förslag blir ett första viktigt steg mot ökad tydlighet och transparens om skatteuttaget, vilket är viktigt såväl ur ett demokratiskt perspektiv som för systemets legitimitet.
Remisstiden för förslaget är satt till den 20 april.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
