Ökad transparens kring arbetsgivaravgiften

Regeringen har remitterat ett förslag för att synliggöra arbetsgivaravgiften för statligt anställda. Förslaget innebär att myndigheter under regeringen ska informera sina anställda om hur mycket som betalas i arbetsgivaravgifter, vilket med fördel kan anges i lönespecifikationerna. Totalt berör förslaget ca 290 000 anställda och det föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Syftet med förslaget är att öka transparensen kring skatter och avgifter. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige där en stor andel av skatteuttaget på lön sker via arbetsgivaravgiften. Totalt uppgår arbetsgivaravgiften till ca 700 miljarder kronor årligen. Det kan jämföras med den kommunala och statliga inkomstskatten på arbete som uppgår till 750 miljarder kronor och vilka berör fler individer eftersom även bl.a. pensionärer betalar inkomstskatt.

Att synliggöra arbetsgivaravgiften för den enskilde är avgörande för att öka förståelsen av hur mycket arbetsgivaren betalar och hur mycket den anställde får ut i lön. Denna skattekil är alltjämt stor i Sverige och det är därför mycket positivt att regeringen nu lägger fram detta förslag.

Om statliga myndigheter ökar transparensen kan det leda till att fler privata arbetsgivare frivilligt följa efter. Uppgifterna måste redan idag ändå deklareras varje månad och som vi skrivit om flera gånger tidigare på denna blogg krävs ofta endast mindre anpassningar i befintliga lönesystem för att inkludera informationen på lönebesked (se vidare här).

Arbetsgivaravgiften uppgår till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju delavgifter. Vissa av dessa är kopplade till finansieringen av pension samt socialförsäkringar, såsom föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen. Gemensamt för dessa delavgifter är att de tas ut på hela lönen trots att förmånerna som den anställde kan erhålla från de olika systemen är takbegränsade. Det innebär att arbetsgivaravgiften har en relativt låg försäkringsmässighet. Över tid har försäkringsmässigheten dessutom sjunkit i och med att en av delavgifterna, den allmänna löneavgiften, har höjts väsentligt. Denna delavgift är inte kopplad till några socialförsäkringar eller pension utan är rakt av en statlig skatt på arbete. Den är idag den enskilt största komponenten av arbetsgivaravgiften (11,62 procent).

Att förslaget inte innebär att enskilda delavgifter måste särredovisas utan endast totalen är dock rimligt med tanke på att informationen bör vara så tydlig och enkel som möjligt. Det centrala är att förslaget innebär att staten nu visar vägen för hur denna dolda skatt på arbete kan bli mer synlig för de anställda.

Detta förslag blir ett första viktigt steg mot ökad tydlighet och transparens om skatteuttaget, vilket är viktigt såväl ur ett demokratiskt perspektiv som för systemets legitimitet.

Remisstiden för förslaget är satt till den 20 april.