Nollmoms ett recept för välfärden

Vi föreslår i rapporten ”Hög momsskattesats och undantag för välfärden - en giftig cocktail” förändringar och förbättringar för ett enklare, transparent och mer logiskt momsregelverk som stödjer utvecklingen av välfärden. Vårt förslag är att välfärden ska omfattas av momsplikt med möjlighet till noll eller reducerad moms vilket medför momsavdrag på kostnader och investeringar samt gör det lättare att hyra lokaler. Den offentligfinansiella effekten uppskattas belasta de offentliga finanserna med ca 2 miljarder kr vid momsplikt med noll procents skattesats. Vid en komplettering med utgående moms på avgifter är reformen offentligfinansiellt neutral eller kan förstärka de offentliga finanserna, beroende på vilken skattesats som väljs i utformningen.

omslagsbild för rapporten ”Hög momsskattesats och undantag för välfärden - en giftig cocktail”

I dag är vård, skola och omsorg undantaget från moms. Undantag brukar kallas momsfritt men ”momsfritt är inte fritt från moms”. Verksamheter med momsfria transaktioner saknar rätt till momsavdrag på kostnader. Det innebär att inköp i IT-system, robotar, AI, teknisk utrustning, bemanning, lokalanpassningar, drift, underhåll och andra insatser blir 25 % dyrare. Momsbelastningen drabbar särskilt yrkesutbildningar och innovationsdriven vård och omsorg.

Syftet med momsundantagen var ursprungligen att de skulle medföra en fördel, minska kostnaderna och öka tillgängligheten för medborgarna. Men med allt högre momsskattesats, fler transaktioner, fler aktörer och ökade investeringar, har undantagen blivit en nackdel som i stället ökar kostnaderna och minskar tillgängligheten för medborgarna.

För kommuner och regioner finns ett momskompensationssystem som syftar till att momseffekter inte ska gynna alternativet att utföra transaktioner i egen regi. Omfattningen av detta momskompensationssystem är ca 100 miljarder kr per år att jämföra med de totala momsintäkterna på ca 600 miljarder kr (beräknat för 2026). Utgångspunkten är att kommunkollektivet ska bära kostnaden för kompensationssystemet genom justerade statsbidrag.

Kompensationssystemet har tjänat Sverige väl men har genom åren blivit alltmer kritiserat för dess komplexitet, för den schablonmässiga utformningen som medför över-/underkompensation, en icke-transparens som medför praktiska och finansiella problem vid upphandlingar samt för kommunal skatteplanering. Vi anser att det är dags att ta tag i alla dessa utmaningar nu när arbete pågår inom EU för att modernisera EU:s momsdirektiv.

Momsreglerna är idag föråldrade, komplexa, kostsamma och motarbetar transaktioner och utveckling av välfärden. Vissa delar av förslagen tar upp sådant som behöver ändras i EU:s momsdirektiv och har rekommenderats av EU:s VAT Expert Group i den rapport som EU-kommissionen efterfrågade 2024. Även flera svenska momsregler behöver ses över. Sådant som skulle kunna åtgärdas direkt är exempelvis momsreglerna för personbilar, stadigvarande bostad, fristående grupper, gruppregistrering, frivillig fastighetsbeskattning, verksamhetsöverlåtelser m.m.

Sverige behöver många momsreformer för att säkerställa svensk tillväxt och konkurrenskraft, och inte minst en momsreform för välfärdssektorn i stället för att lappa och laga området i det oändliga. Vägen framåt är inte ytterligare korrigeringar utan ett enkelt och neutralt system som är möjligt att förstå och tillämpa. Låt denna rapport bli startskottet för en efterlängtad och välbehövlig diskussion och framförallt för åtgärder för att nå just dit.

Författare: Oscar Brissle nationalekonom, Anna Sandberg Nilsson momsexpert

Visa alla inlägg