Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner som omfattas och vilka undantag som finns. Skriften har nu kompletterats med en bilaga som särskilt behandlar de upplysningar i hållbarhetsrapporten som avser information om anställda och annan arbetskraft som är knuten till det rapporterande företaget.
Ett av syftena med CSRD är att förbättra jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsupplysningar. Därför ger lagstiftningen bara ramarna för hållbarhetsrapportens upprättande. De specifika upplysningar som ska lämnas i olika hållbarhetsfrågor anges i stället av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En av de tolv sektorneutrala standarder som antagits av EU, ESRS S1 Den egna arbetskraften, behandlar särskilt de upplysningar som ska lämnas om anställda, inhyrd personal och liknande arbetskraft. Upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor, exempelvis frågor kopplade till företagets personal, ska dessutom lämnas enligt den generella standarden ESRS 2 Allmänna upplysningar. I bilagan beskrivs när ett företag ska rapportera om den egna arbetskraften och vad som i så fall ska rapporteras. Bilagan innehåller också exempel på vad som kan ha betydelse för bedömningen av väsentlighet i frågor som rör den egna arbetskraften. I ett särskilt avsnitt beskrivs överväganden som kan behöva göras med anledning av upplysningskravens förhållande till den personliga integriteten. Bilagan Upplysningar om den egna arbetskraften går att läsa här.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
