Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner som omfattas och vilka undantag som finns. Skriften har nu kompletterats med en bilaga som särskilt behandlar de upplysningar i hållbarhetsrapporten som avser information om anställda och annan arbetskraft som är knuten till det rapporterande företaget.
Ett av syftena med CSRD är att förbättra jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsupplysningar. Därför ger lagstiftningen bara ramarna för hållbarhetsrapportens upprättande. De specifika upplysningar som ska lämnas i olika hållbarhetsfrågor anges i stället av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En av de tolv sektorneutrala standarder som antagits av EU, ESRS S1 Den egna arbetskraften, behandlar särskilt de upplysningar som ska lämnas om anställda, inhyrd personal och liknande arbetskraft. Upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor, exempelvis frågor kopplade till företagets personal, ska dessutom lämnas enligt den generella standarden ESRS 2 Allmänna upplysningar. I bilagan beskrivs när ett företag ska rapportera om den egna arbetskraften och vad som i så fall ska rapporteras. Bilagan innehåller också exempel på vad som kan ha betydelse för bedömningen av väsentlighet i frågor som rör den egna arbetskraften. I ett särskilt avsnitt beskrivs överväganden som kan behöva göras med anledning av upplysningskravens förhållande till den personliga integriteten. Bilagan Upplysningar om den egna arbetskraften går att läsa här.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
