Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner som omfattas och vilka undantag som finns. Skriften har nu kompletterats med en bilaga som särskilt behandlar de upplysningar i hållbarhetsrapporten som avser information om anställda och annan arbetskraft som är knuten till det rapporterande företaget.
Ett av syftena med CSRD är att förbättra jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsupplysningar. Därför ger lagstiftningen bara ramarna för hållbarhetsrapportens upprättande. De specifika upplysningar som ska lämnas i olika hållbarhetsfrågor anges i stället av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En av de tolv sektorneutrala standarder som antagits av EU, ESRS S1 Den egna arbetskraften, behandlar särskilt de upplysningar som ska lämnas om anställda, inhyrd personal och liknande arbetskraft. Upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor, exempelvis frågor kopplade till företagets personal, ska dessutom lämnas enligt den generella standarden ESRS 2 Allmänna upplysningar. I bilagan beskrivs när ett företag ska rapportera om den egna arbetskraften och vad som i så fall ska rapporteras. Bilagan innehåller också exempel på vad som kan ha betydelse för bedömningen av väsentlighet i frågor som rör den egna arbetskraften. I ett särskilt avsnitt beskrivs överväganden som kan behöva göras med anledning av upplysningskravens förhållande till den personliga integriteten. Bilagan Upplysningar om den egna arbetskraften går att läsa här.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
