Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner som omfattas och vilka undantag som finns. Skriften har nu kompletterats med en bilaga som särskilt behandlar de upplysningar i hållbarhetsrapporten som avser information om anställda och annan arbetskraft som är knuten till det rapporterande företaget.
Ett av syftena med CSRD är att förbättra jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsupplysningar. Därför ger lagstiftningen bara ramarna för hållbarhetsrapportens upprättande. De specifika upplysningar som ska lämnas i olika hållbarhetsfrågor anges i stället av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En av de tolv sektorneutrala standarder som antagits av EU, ESRS S1 Den egna arbetskraften, behandlar särskilt de upplysningar som ska lämnas om anställda, inhyrd personal och liknande arbetskraft. Upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor, exempelvis frågor kopplade till företagets personal, ska dessutom lämnas enligt den generella standarden ESRS 2 Allmänna upplysningar. I bilagan beskrivs när ett företag ska rapportera om den egna arbetskraften och vad som i så fall ska rapporteras. Bilagan innehåller också exempel på vad som kan ha betydelse för bedömningen av väsentlighet i frågor som rör den egna arbetskraften. I ett särskilt avsnitt beskrivs överväganden som kan behöva göras med anledning av upplysningskravens förhållande till den personliga integriteten. Bilagan Upplysningar om den egna arbetskraften går att läsa här.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
