Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner som omfattas och vilka undantag som finns. Skriften har nu kompletterats med en bilaga som särskilt behandlar de upplysningar i hållbarhetsrapporten som avser information om anställda och annan arbetskraft som är knuten till det rapporterande företaget.
Ett av syftena med CSRD är att förbättra jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsupplysningar. Därför ger lagstiftningen bara ramarna för hållbarhetsrapportens upprättande. De specifika upplysningar som ska lämnas i olika hållbarhetsfrågor anges i stället av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En av de tolv sektorneutrala standarder som antagits av EU, ESRS S1 Den egna arbetskraften, behandlar särskilt de upplysningar som ska lämnas om anställda, inhyrd personal och liknande arbetskraft. Upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor, exempelvis frågor kopplade till företagets personal, ska dessutom lämnas enligt den generella standarden ESRS 2 Allmänna upplysningar. I bilagan beskrivs när ett företag ska rapportera om den egna arbetskraften och vad som i så fall ska rapporteras. Bilagan innehåller också exempel på vad som kan ha betydelse för bedömningen av väsentlighet i frågor som rör den egna arbetskraften. I ett särskilt avsnitt beskrivs överväganden som kan behöva göras med anledning av upplysningskravens förhållande till den personliga integriteten. Bilagan Upplysningar om den egna arbetskraften går att läsa här.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...