Skatteverket har verktygen – nu måste de bara användas

I utredningen SOU 2024:61 (Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare) har man analyserat regelverket för skattereduktion för rot- och rut-arbeten och installation av grön el samt för personalliggare med syfte öka effektiviteten och motverka skatteundandragande och arbetslivskriminalitet.

Utredaren har gjort ett gediget arbete med analysen av bland annat

· om ytterligare krav bör ställas på en utförare,

· om ytterligare uppgifter bör lämnas i en ansökan om utbetalningar

· om uppgifter i personalliggarna regelbundet ska överföras till Skatteverket.

I betänkandet konstateras att Skatteverket redan nu har tillgång till en stor mängd uppgifter som kan användas som underlag till kontroll. Vidare att den administrativa bördan och de integritetsintrång ett ökat uppgiftslämnande skulle medföra inte kan motiveras med en ökad effektivitet i Skatteverkets verksamhet. I betänkande framförs i stället upprepade gånger att Skatteverkets kontrollverksamhet bör öka.

_{”Utredningen bedömer att en effektivare resursanvändning kan uppnås genom en utökad kontroll baserad på de uppgifter Skatteverket redan har tillgång till. De uppgifter som lämnas av utförare bl.a. på individnivå i arbetsgivardeklarationer och när utbetalning begärs ger goda förutsättningar att göra ett urval för riskbaserade kontroller.”}

_{”Enligt utredningens mening är det tveksamt om en skyldighet att lämna uppgifter om eventuella underentreprenörer eller bemanningsföretag skulle vara en mer effektiv åtgärd för att motverka skatteundandragande än en utökad kontrollverksamhet.”}

_{”Utredningens bedömning: Det sker för få kontrollbesök i berörda verksamheter, vilket medför att regelverket för personalliggare inte fungerar effektivt. Kontrollbesöken behöver därför öka till antalet och vid behov även ske oftare”}

_{”Enligt statistik från Skatteverket ledde endast 1,6 procent av kontrollbesöken i byggbranschen och 2,5 procent av kontrollbesöken i övriga branscher under 2023 till en skatteutredning. Ändringsfrekvensen på skatteutredningar som genomförs efter ett besök uppgick till 90 procent avseende revision och 50 procent avseende skrivbordskontroll. Enligt utredningens mening är det därför nödvändigt att Skatteverket genomför fler kontrollbesök i de verksamheter som omfattas eller kan antas omfattas av krav på personalliggare och att sådana besök vid behov även sker mer frekvent. Vid behov måste det också göras fördjupade kontroller. Utredningen anser att det i dagsläget inte går att uttala sig om personalliggarens betydelse eller icke-betydelse när svartarbete ökar eller minskar i en bransch eftersom regelverket inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner och därmed inte fungerar som det var tänkt.”}

Att man i utredningen lyfter fram vikten av att Skatteverket genomför kontroller och använder sig av den information myndigheten redan har tillgång till istället för att införa ytterliga krav på rapporteringar och andra pålagor på näringslivet, är välkommet.

Betänkandet innehåller dock ett antal förslag som innebär nya krav på företagen. Särskilt förslaget om att samtliga branscher som idag omfattas av kravet på personalliggare ska ha en elektronisk personaliggare kan diskuteras. Enligt nuvarande regler är det endast byggbranschen som omfattas av detta krav.

Enligt utredningen har elektroniska personalliggare flera fördelar för både näringsidkare och myndigheter jämfört med manuella personalliggare, bl.a. minskar det risken för manipulation och den löpande dokumentationen tar mindre tid i anspråk för näringsidkaren. Vidare tar utredningen upp att en elektronisk personaliggare minskar risken för stavfel, att bokstäver faller bort eller att texten blir oläslig på grund av den anställdes handstil samt att risken för att personalliggaren blir oläslig på grund av att den är skada av exempelvis fukt faller bort. Det finns dock inga uppgifter i betänkandet om hur vanligt det är med dessa problem i de manuella personalliggarna.

Utredningen gör bedömning att det är främst mindre företag som idag använder sig av manuella personalliggare och som därmed kommer vara de som drabbas av en ökad kostnad om förslaget genomförs. Även om kostnaden för en personalliggare är överkomlig innebär det en ytterligare administrativ pålaga som rimmar illa med regeringens förenklingsagenda med inrättande av bland annat ett Förenklingsråd för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader.

Kravet på elektronisk personalliggare i nya branscher ökar instegskostnaden vid nyetablering av företag samt medför också en tröskeleffekt när man går från noll anställda till sin första anställda.

Utifrån att det saknas uppgifter om omfattningen på bristerna i de manuella personalliggarna samt den låga frekvensen av kontroll från Skatteverkets sida kan ifrågasättas om ett krav på elektronisk personalliggare i dagsläget är rimligt. Hade ett stort antal kontroller från myndighetens sida visat på ett omfattande problem kunde det finnas skäl att tänka annorlunda.