
Beskattningen av carried interest ska utredas
I början av augusti beslutade regeringen/finansministern att ge en utredare i uppdrag att se över beskattningen av inkomster som härrör från särskild vinstandel (s.k. carried interest).
I direktiven anges att med särskild vinstandel avses en särskild andel av vinsten i en riskkapitalfond som tillfaller fondens förvaltare sedan investerarna fått sin del.
I debatten har många skäl för en översyn framförts, inte minst behovet av en ökad förutsägbarhet vid beskattningen. Antalet tvister och det antal år processer förts kring hur inkomster som har sin grund i särskild vinstandel ska beskattas är många och beloppen är därtill stora, så att frågan om en översyn aktualiseras är inte helt oväntat.
Av direktiven till den utsedde utredaren, domaren Roger Gavelin, framgår att den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel ska ses över och att förslag ska lämnas till bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster.
I direktiven anges att en anledning till det stora antalet skatteprocesser är att det i Sverige, till skillnad från flera andra länder, inte finns några särskilda skatteregler avseende särskild vinstandel. Beskattningen anges i stället följa generella regler. Eftersom beskattningen är beroende av förutsättningarna i varje enskilt fall, såsom fondstruktur, ägarförhållanden och betalningsströmmar anges befintlig rättspraxis ge begränsad vägledning i frågan om hur beskattning ska ske i det enskilda fallet. Beskattningskonsekvenserna är därför svåra att förutse.
Vid översynen är det enligt direktiven centralt att värna förutsättningarna för ett aktivt och kompetent riskkapitalägande och säkerställa att den svenska riskkapitalmarknaden behåller sin konkurrenskraft i Europa. Enligt direktiven riskerar rådande osäkerhet leda till att riskkapitalbolag och dess delägare väljer att flytta sin verksamhet från Sverige och i stället etablera sig i länder där beskattningskonsekvenserna av den bedrivna verksamheten bedöms vara mer förutsägbara. Den nuvarande tillämpningen anges även medföra att stora resurser tas i anspråk för att driva domstolsprocesser och är kostnadskrävande för såväl Skatteverket och förvaltningsdomstolar som skattskyldiga.
Mot bakgrund av ovanstående har utredaren nu i uppdrag att analysera hur beskattningen av inkomster som härrör från särskild vinstandel kan bli mer förutsägbar för enskilda personer som är verksamma inom riskkapitalbranschen och att föreslå bestämmelser som möjliggör en beskattning som motsvarar den som gäller för inkomster från innehav av kvalificerade andelar i fåmansföretag uppnås. Vid utformningen av förslaget ska även risken för kringgåenden beaktas.
Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 januari 2025.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...