Förslag om slopad avdragsrätt modifierat

Förslaget om att fasa ut privatpersoners avdragsrätt för vissa ränteutgifter väckte kritik från flera remissinstanser. Inte minst att värdepapperslån i praktiken likställdes med konsumtionslån och föreslogs förlora avdragsrätten. I den nyligen överlämnade lagrådsremissen framkommer det att kritiken åtminstone delvis nått fram. Avdragsrätten för värdepapperslån består, dock endast för noterade tillgångar.

I NSD:s remissyttrande, till vilket Svenskt Näringsliv anslöt sig, kritiserades förslaget att slopa avdragsrätten för värdepapperslån utifrån flera utgångspunkter. På ett övergripande plan konstaterades att lån som tas i syfte att investera i tillgångar vars avkastning är skattepliktig bör vara avdragsgilla. I annat fall riskerar skattesystemet att hämma lånefinansierade investeringar som hade varit lönsamma att genomföra med eget kapital. Effekten kan bli att den totala investeringsvolymen dämpas.

På ett mer specifikt plan lyftes problem gällande ägar- och generationsskiften i företag. Om exempelvis en delägare vill köpa ut sina syskon i samband med ett generationsskifte kan delägaren behöva belåna sina aktier för att få fram tillräckligt mycket kapital. Sådana lösningar hade försvårats och fördyrats av ett avdragsförbud.

Regeringen tar i lagrådsremissen fasta på detta (och andra exempel på problem vid generationsskiften), men begränsar samtidigt avdragsrätten till att endast gälla noterade värdepapper. Som skäl till detta anger man att risken för felvärderingar och missbruk. På ett plan är möjligen detta förståeligt. Om man hade tillåtit fortsatt avdragsrätt för onoterade aktier skulle detta potentiellt sett kunna skapa möjligheter till missbruk. Å andra sidan är det enkelt att tänka sig helt legitima situationer där vanliga företagare kan hamna i ofördelaktig sits om avdragsrätt inte föreligger för onoterade aktier. I NSD:s remissyttrande ges sådana exempel, bl.a. gällande mindre fastighetsbolag. Regeringen borde i lagrådsremissen diskuterat den typen av lån och försökt utröna hur vanligt förekommande de är. Även i sådana fall handlar det nämligen om lån som tas i tydligt investeringssyfte och inte om de riskfyllda konsumtionslån som egentligen utgör måltavlan för regeringens förslag.