Draghi förespråkar kvalificerad majoritet i skattefrågor

Den förre ECB-chefen Mario Draghi presenterade igår en rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Draghi konstaterar att EU-ländernas ekonomier har hamnat på efterkälken i förhållande till USA och Kina och att stora satsningar krävs för att EU ska komma i kapp.

Det är positivt att en kraftsamling görs för att öka EU:s konkurrenskraft. Rapporten innehåller ett stort antal förslag till åtgärder, flera av dessa skatte-relaterade. Efter ett decennium av pålagor och ökade rapporteringskrav är alla initiativ till förenklingar och minskade rapporteringskrav för bolag givetvis välkomna.

Från ett skatteperspektiv finns emellertid oroväckande uttalanden i rapporten. Draghi konstaterar att EU:s beslutsprocesser är för långsamma och att fler frågor borde avgöras genom kvalificerad majoritet. Diskussionen om att enhällighetskravet i skattefrågor borde överges till förmån för beslut genom kvalificerad majoritet är på intet sätt ny men har de senaste åren intensifierats. EU-parlamentet och flera stora EU-länder trycker på för en sådan förändring. Enrico Letta’s rapport tidigare i år om EU:s inre marknad var inne på samma spår.

Som påtalats tidigare har EU-kommissionen vid flera tillfällen redan kringgått enhällighetskravet i skattefrågor och fattat beslut genom kvalificerad majoritet. Senast detta hände var 2022 i förslaget till krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Dessförinnan valde kommissionen 2021 att placera det kontroversiella förslaget om land-för-land rapportering i redovisningsdirektivet så att förslaget i stället kunde antas med kvalificerad majoritet. Detta trots att den egna rättstjänsten uttalat att det var en skattefråga som skulle beslutas genom enhällighet.

I den fortsatta diskussionen kring Draghi-rapportens förslag, är det av central betydelse att Sverige och andra likasinnade länder verkar för att upprätthålla den nationella suveräniteten i skattefrågor. En övergång till kvalificerad majoritet skulle innebära att inflytandet och beslutanderätten i viktiga skattefrågor förflyttas till de stora EU-länderna, till nackdel för Sverige och andra små öppna ekonomier.

Draghi’s påtalar i rapporten att enhällighetskravet har hindrat ökad EU-integration. Detta uttalande bör nog, åtminstone när det gäller skattefrågorna, tas med en nypa salt. Det är värt att påpeka att under det senaste decenniet har, trots enhällighetskravet, närmare 20 skattedirektiv godkänts. De som avvisats har uppfattats som kontroversiella och dåliga. Detta visar att EU:s beslutsprocess på skatteområdet fungerar.