Sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering
Enligt de nya krav på hållbarhetsrapportering som är på väg att rullas ut i EU ska rapporterande företag tillämpa standarder för hållbarhetsrapportering som ska antas av kommissionen. Än så länge har tolv sådana European Sustainability Reporting Standards antagits - ESRS Set 1. Utöver dessa standarder, som är tillämpliga för alla stora företag oavsett sektor, ska kommissionen anta sektorsspecifika standarder. Att dessa sektorsspecifika standarder i praktiken är kraftigt försenade har varit känt sedan länge. Genom ändringar i EU:s redovisningsdirektiv som antogs den 29 april fullbordades den formella processen med att förlänga tidsfristen. Direktivändringen innebär att tidpunkten för kommissionens antagande av sektorsspecifika standarder skjuts upp i två år till den 30 juni 2026. Genom ändringen preciseras också att ambitionen ska vara att anta åtta av de sektorsspecifika standarderna i den takt som de färdigställs.
Efrag, den europeiska organisation som har fått i uppdrag att ta fram förslag till standarder för hållbarhetsrapportering, fick redan förra året anvisningar från kommissionen att prioritera arbetet med att underlätta implementeringen av ESRS Set 1. Efrag har därför lagt stort fokus på att ta fram vägledningar för genomförande av dubbel väsentlighetsanalys och för rapportering i värdekedjan. Dessa vägledningar förväntas publiceras under våren. Det omfattande arbetet med att ta fram förslag till sektorsspecifika standarder har visserligen inletts men befinner sig fortfarande på ett tidigt stadigt stadium. En första konsultation av förslag till standarder för sektorerna Oil and Gas respektive Coal, Quarries and Mining har tidigare aviserats till sommaren 2024. Näst i tur står ett förslag till standard för sektorn Road Transport. De övriga sektorer som förväntas täckas in i en första omgång standarder är:
Agriculture, Farming and Fisheries
Motor Vehicles
Energy Production and Utilities
Food and Beverages
Textiles, Accessories, Footwear and Jewellery
Några detaljer kring tidsplanen för när förslag till dessa standarder kommer att publiceras för synpunkter har dock än så länge inte publicerats av Efrag.
Efter avslutad konsultationsperiod följer färdigställandet av Efrags tekniska råd och därefter tar kommissionens arbete vid. De standarder som kommissionen så småningom antar ska dessutom granskas och godkännas av Europaparlamentet och rådet. Med hänsyn till den långa beredningsprocessen är det oklart om ens den nya tidsfristen kommer att kunna hållas, det är åtminstone högst tveksamt om alla sektorer kommer att hinna täckas in innan den 30 juni 2026. En ytterligare fråga är när de standarder som så småningom antas ska träda i kraft för tillämpning och om det ska ske successivt, sektor för sektor i takt med att de antas, eller samtidigt för alla sektorer?
Det är inte bara sektorstandarderna som skjuts på framtiden genom de nu antagna direktivändringarna. Redovisningsdirektivet ställer krav på att vissa europeiska dotterföretag och filialer till företag med säte utanför EES ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen i enlighet med standarder som ska antas av kommissionen. Tidpunkt för antagande av dessa standarder skjuts nu upp med två år till den 30 juni 2026. Efrags arbete med att ta fram förslag standarder för koncerner från tredje land har ännu inte påbörjats.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till genomförande av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
