Sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering
Enligt de nya krav på hållbarhetsrapportering som är på väg att rullas ut i EU ska rapporterande företag tillämpa standarder för hållbarhetsrapportering som ska antas av kommissionen. Än så länge har tolv sådana European Sustainability Reporting Standards antagits - ESRS Set 1. Utöver dessa standarder, som är tillämpliga för alla stora företag oavsett sektor, ska kommissionen anta sektorsspecifika standarder. Att dessa sektorsspecifika standarder i praktiken är kraftigt försenade har varit känt sedan länge. Genom ändringar i EU:s redovisningsdirektiv som antogs den 29 april fullbordades den formella processen med att förlänga tidsfristen. Direktivändringen innebär att tidpunkten för kommissionens antagande av sektorsspecifika standarder skjuts upp i två år till den 30 juni 2026. Genom ändringen preciseras också att ambitionen ska vara att anta åtta av de sektorsspecifika standarderna i den takt som de färdigställs.
Efrag, den europeiska organisation som har fått i uppdrag att ta fram förslag till standarder för hållbarhetsrapportering, fick redan förra året anvisningar från kommissionen att prioritera arbetet med att underlätta implementeringen av ESRS Set 1. Efrag har därför lagt stort fokus på att ta fram vägledningar för genomförande av dubbel väsentlighetsanalys och för rapportering i värdekedjan. Dessa vägledningar förväntas publiceras under våren. Det omfattande arbetet med att ta fram förslag till sektorsspecifika standarder har visserligen inletts men befinner sig fortfarande på ett tidigt stadigt stadium. En första konsultation av förslag till standarder för sektorerna Oil and Gas respektive Coal, Quarries and Mining har tidigare aviserats till sommaren 2024. Näst i tur står ett förslag till standard för sektorn Road Transport. De övriga sektorer som förväntas täckas in i en första omgång standarder är:
Agriculture, Farming and Fisheries
Motor Vehicles
Energy Production and Utilities
Food and Beverages
Textiles, Accessories, Footwear and Jewellery
Några detaljer kring tidsplanen för när förslag till dessa standarder kommer att publiceras för synpunkter har dock än så länge inte publicerats av Efrag.
Efter avslutad konsultationsperiod följer färdigställandet av Efrags tekniska råd och därefter tar kommissionens arbete vid. De standarder som kommissionen så småningom antar ska dessutom granskas och godkännas av Europaparlamentet och rådet. Med hänsyn till den långa beredningsprocessen är det oklart om ens den nya tidsfristen kommer att kunna hållas, det är åtminstone högst tveksamt om alla sektorer kommer att hinna täckas in innan den 30 juni 2026. En ytterligare fråga är när de standarder som så småningom antas ska träda i kraft för tillämpning och om det ska ske successivt, sektor för sektor i takt med att de antas, eller samtidigt för alla sektorer?
Det är inte bara sektorstandarderna som skjuts på framtiden genom de nu antagna direktivändringarna. Redovisningsdirektivet ställer krav på att vissa europeiska dotterföretag och filialer till företag med säte utanför EES ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen i enlighet med standarder som ska antas av kommissionen. Tidpunkt för antagande av dessa standarder skjuts nu upp med två år till den 30 juni 2026. Efrags arbete med att ta fram förslag standarder för koncerner från tredje land har ännu inte påbörjats.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till genomförande av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
