Sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering
Enligt de nya krav på hållbarhetsrapportering som är på väg att rullas ut i EU ska rapporterande företag tillämpa standarder för hållbarhetsrapportering som ska antas av kommissionen. Än så länge har tolv sådana European Sustainability Reporting Standards antagits - ESRS Set 1. Utöver dessa standarder, som är tillämpliga för alla stora företag oavsett sektor, ska kommissionen anta sektorsspecifika standarder. Att dessa sektorsspecifika standarder i praktiken är kraftigt försenade har varit känt sedan länge. Genom ändringar i EU:s redovisningsdirektiv som antogs den 29 april fullbordades den formella processen med att förlänga tidsfristen. Direktivändringen innebär att tidpunkten för kommissionens antagande av sektorsspecifika standarder skjuts upp i två år till den 30 juni 2026. Genom ändringen preciseras också att ambitionen ska vara att anta åtta av de sektorsspecifika standarderna i den takt som de färdigställs.
Efrag, den europeiska organisation som har fått i uppdrag att ta fram förslag till standarder för hållbarhetsrapportering, fick redan förra året anvisningar från kommissionen att prioritera arbetet med att underlätta implementeringen av ESRS Set 1. Efrag har därför lagt stort fokus på att ta fram vägledningar för genomförande av dubbel väsentlighetsanalys och för rapportering i värdekedjan. Dessa vägledningar förväntas publiceras under våren. Det omfattande arbetet med att ta fram förslag till sektorsspecifika standarder har visserligen inletts men befinner sig fortfarande på ett tidigt stadigt stadium. En första konsultation av förslag till standarder för sektorerna Oil and Gas respektive Coal, Quarries and Mining har tidigare aviserats till sommaren 2024. Näst i tur står ett förslag till standard för sektorn Road Transport. De övriga sektorer som förväntas täckas in i en första omgång standarder är:
Agriculture, Farming and Fisheries
Motor Vehicles
Energy Production and Utilities
Food and Beverages
Textiles, Accessories, Footwear and Jewellery
Några detaljer kring tidsplanen för när förslag till dessa standarder kommer att publiceras för synpunkter har dock än så länge inte publicerats av Efrag.
Efter avslutad konsultationsperiod följer färdigställandet av Efrags tekniska råd och därefter tar kommissionens arbete vid. De standarder som kommissionen så småningom antar ska dessutom granskas och godkännas av Europaparlamentet och rådet. Med hänsyn till den långa beredningsprocessen är det oklart om ens den nya tidsfristen kommer att kunna hållas, det är åtminstone högst tveksamt om alla sektorer kommer att hinna täckas in innan den 30 juni 2026. En ytterligare fråga är när de standarder som så småningom antas ska träda i kraft för tillämpning och om det ska ske successivt, sektor för sektor i takt med att de antas, eller samtidigt för alla sektorer?
Det är inte bara sektorstandarderna som skjuts på framtiden genom de nu antagna direktivändringarna. Redovisningsdirektivet ställer krav på att vissa europeiska dotterföretag och filialer till företag med säte utanför EES ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen i enlighet med standarder som ska antas av kommissionen. Tidpunkt för antagande av dessa standarder skjuts nu upp med två år till den 30 juni 2026. Efrags arbete med att ta fram förslag standarder för koncerner från tredje land har ännu inte påbörjats.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till genomförande av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
