Sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering
Enligt de nya krav på hållbarhetsrapportering som är på väg att rullas ut i EU ska rapporterande företag tillämpa standarder för hållbarhetsrapportering som ska antas av kommissionen. Än så länge har tolv sådana European Sustainability Reporting Standards antagits - ESRS Set 1. Utöver dessa standarder, som är tillämpliga för alla stora företag oavsett sektor, ska kommissionen anta sektorsspecifika standarder. Att dessa sektorsspecifika standarder i praktiken är kraftigt försenade har varit känt sedan länge. Genom ändringar i EU:s redovisningsdirektiv som antogs den 29 april fullbordades den formella processen med att förlänga tidsfristen. Direktivändringen innebär att tidpunkten för kommissionens antagande av sektorsspecifika standarder skjuts upp i två år till den 30 juni 2026. Genom ändringen preciseras också att ambitionen ska vara att anta åtta av de sektorsspecifika standarderna i den takt som de färdigställs.
Efrag, den europeiska organisation som har fått i uppdrag att ta fram förslag till standarder för hållbarhetsrapportering, fick redan förra året anvisningar från kommissionen att prioritera arbetet med att underlätta implementeringen av ESRS Set 1. Efrag har därför lagt stort fokus på att ta fram vägledningar för genomförande av dubbel väsentlighetsanalys och för rapportering i värdekedjan. Dessa vägledningar förväntas publiceras under våren. Det omfattande arbetet med att ta fram förslag till sektorsspecifika standarder har visserligen inletts men befinner sig fortfarande på ett tidigt stadigt stadium. En första konsultation av förslag till standarder för sektorerna Oil and Gas respektive Coal, Quarries and Mining har tidigare aviserats till sommaren 2024. Näst i tur står ett förslag till standard för sektorn Road Transport. De övriga sektorer som förväntas täckas in i en första omgång standarder är:
Agriculture, Farming and Fisheries
Motor Vehicles
Energy Production and Utilities
Food and Beverages
Textiles, Accessories, Footwear and Jewellery
Några detaljer kring tidsplanen för när förslag till dessa standarder kommer att publiceras för synpunkter har dock än så länge inte publicerats av Efrag.
Efter avslutad konsultationsperiod följer färdigställandet av Efrags tekniska råd och därefter tar kommissionens arbete vid. De standarder som kommissionen så småningom antar ska dessutom granskas och godkännas av Europaparlamentet och rådet. Med hänsyn till den långa beredningsprocessen är det oklart om ens den nya tidsfristen kommer att kunna hållas, det är åtminstone högst tveksamt om alla sektorer kommer att hinna täckas in innan den 30 juni 2026. En ytterligare fråga är när de standarder som så småningom antas ska träda i kraft för tillämpning och om det ska ske successivt, sektor för sektor i takt med att de antas, eller samtidigt för alla sektorer?
Det är inte bara sektorstandarderna som skjuts på framtiden genom de nu antagna direktivändringarna. Redovisningsdirektivet ställer krav på att vissa europeiska dotterföretag och filialer till företag med säte utanför EES ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen i enlighet med standarder som ska antas av kommissionen. Tidpunkt för antagande av dessa standarder skjuts nu upp med två år till den 30 juni 2026. Efrags arbete med att ta fram förslag standarder för koncerner från tredje land har ännu inte påbörjats.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till genomförande av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...